Jag har ordnat min portofolio enligt nedan. Det är inte alldeles lätt efter att ha arbetat med olika projekt i 22 år. Jag har valt dessa tre projekt utifrån olika kriterier. 1. Skara Domkyrka Parallellskiss 1996. Jag var en av fyra arkitekter i projektgruppen. Jag deltog i lösningarna, gjorde ritningar och perspektivskisser (handritat). Jag har ritat alla ritningar och perspektiv, utom sektionerna, som min dåvarande kollega Ola Andersson ritade upp. System- och bygghandling: Ansvarsområden stenarbeten och belysningsarmaturer. Redovisning: plan och sektionsritningar. Jag redovisar de ritningar jag upprättat samt utdrag ur tidningen arkitektur. Varför jag valt projektet: Jag har deltagit i alla skeden, det omfattar perspektivritningar och bygghandlingar som jag ritat både för hand och i cad. 2. Ösmo kyrka. 2003-2012. Invändig renovering, restaurering och ombyggnad av medeltida kyrka. Som ansvarig arkitekt och generalkonsult har jag utfört projektering och projektledning för ny inredning i sakristian och ombyggnad av kyrkorummet. Många ritningar är upprättade av kollegor utifrån mina skisser och anvisningar. · 2 planscher som utgjort ansökan om Helgopriset. · Ett urval ritningar (bygghandling). Jag har själv upprättat följande ritningar i autocad: planer, tvärsektioner: A40.1-111, A40.1-111, A40.1-121, A40.1-131, A40.2-102, Detaljer bygg: A42.6-001, 002, A46.4-005, 006. Tillverkningsritningar lös inredning: Jag har själv upprättat alla ritningar. Varför jag valt projektet: Ett omfattande projekt i en medeltida byggnad av högsta klass. Det visar hela skalan från plan till snickeridetaljer. 3. Nacka kyrka 2003-2012. Invändig renovering, av en 110 år gammal kyrka. Som ansvarig arkitekt har jag arbetat från skiss till genomförande med projektering av ny inredning i sakristian och ombyggnad av kyrkorummet. En stor andel av ritningarna är upprättade av kollegor utifrån mina skisser och anvisningar. · 2 planscher som utgjort ansökan om Helgopriset. Varför jag valt projektet: Exempel på hur mina tillägg vill vara tydliga och underordna sig helheten. / Skara Cathedral - renovation and restoration work 1997-2000 Skara Cathedral, with a history that dates back to around year 1100, is one of the oldest cathedrals in Sweden. The latest renovation and restoration work has recreated the full length of the nave and raised the floor level of the chancel. Beneath the chancel we created a new room housing mediaeval remains of a crypt. The new space is built in masonry and covered by a cross vault construction. The work has also included new joinery in oiled oak. Our efforts to add light to the atmospheric main space resulted in new lamps made of stainless steel with gold plated parts on the inside. As a part of professor Jan Lisinskis team I participated in the early stages of the plan and designed the lamps and most of the stoneworks. Ösmo kyrka - renovation and conservation work 2006-2013 Ösmo kyrka is another medieval church located 50 km south of Stockholm. The vaults are covered with medieval paintings, probably made by the famous Albertus Pictor. For several years we prepared for conservation of the paintings, replacement of the heating system, and changes and additions to the interior to respond to the needs of the parish, new restrictions for fire protection and disability access. Together with my team I designed new furniture and lamps, which together with old pieces of art and existing benches make a calm and useful composition in the extraordinary room. Nacka kyrka - renovation and conservation work 2008-2013 Nacka kyrka was built in 1891. The interior has been changed several times in this 110 year old room. The technical systems were replaced and the painted ceiling in the nave and the vaults and walls in the chancel were conserved. To respond to the needs of this parish in this room I proposed a new layout with a multifunctional ceremony area with a limestone covered floor beneath the steep staircase to the chancel. The benches were replaced with new seats, which are more comfortable and sectioned in shorter parts. New masonry on the walls covers the heating pipes and cables. New lighting was added to the ceiling, allowing the chandelier to glisten.

Restaurering handlar om att spara något av det existerande och använda sig av det, om det så är en struktur, ett minne, en detalj eller den inre luftmassan. Frågan är varför man i vissa fall sparar en träbit från 1700-talet som är sned och sliten, när man skulle kunna byta ut den till en rak istället, men måla den i samma kulör. Det är alltså någonting i just den slitna träbiten som förmedlar något till oss. Kanske en känsla av att vi är del av en historia och ett sammanhang. I projekt som handlar om restaurering jobbar arkitekten med just hanteringen av historia men också skapandet av framtiden. Det är precis det som är kittlande, som Hidemark så bra formulerar det; ”...det förflutna finns ständigt i det närvarande, och tillsammans med nuet finns det på samma sätt i framtiden.”Synen på varje byggnad och varje restaurering som unik har på riktigt vuxit fram under 1900-talet. Sigurd Curman började formulera tankar kring att bevara ”tecken på historia” i en byggnad, som man kan kalla för patina, just för att den hade något, inte för att det inte fanns resurser till att putsa till den. Dessa idéer har fortsatt utvecklats och nådde sin höjdpunkt med Ove Hidemarks tankar om hur han ser på byggnader som att de alla har sin personlighet. Att sedan gestalta något som arkitekt i byggnaden, men samtidigt ha kvar respekten för objektets patina och tidigare liv, leder till att det enda rättvisa gentemot byggnaden blir att inte härma eller försöka kopiera utan skapa något som kan tala med det gamla och samexistera arkitektoniskt. Exempel på detta ser vi också i Neues museum genom Chipperfields arbete med ytorna och sin lågmälda komplettering av dem, på Skokloster slott genom Hidemarks respekt för alla tiders tillägg och de existerande och tillagda materialens relation, Lacaton & Vassals beslut om att låta en park vara som den är och Rachel Whitereads bevarande av en byggnads minne genom ett avgjutet inre av den.      Arkitektens roll i ett restaureringsarbete blir att gå till objektet eller platsen och först och främst titta. Se vad som finns och formulera det genom ord, text, bild, skiss ritning etc. Genom att göra urvalet och gestalta det existerande tar arkitekten ställning och säger något om värdet på dessa ting. Det är ett maktutövande, rent ut sagt, att bestämma vad som är av värde att gestalta eller inte, men också vad som är av värde att låta leva vidare in i framtiden. Tyresö gymnasium är byggd i två etapper, 1978 respektive 1981. Vår uppgift från Arkitekturskolan innehåller ett program på 1500 kvm bostäder vilket man kan välja att lägga i gymnasiet då skolan ändå ska flytta från sina alltför stora lokaler. Denna linje har jag valt och min utgångspunkt är att utgå ifrån det som finns och bevara det så långt det går och att med enkla medel transformera en skola till bostäder. Jag vill testa min tes om att ett hem med tecken från vad det en gång varit är ett mer trivsamt hem än ett helt spår- och historielöst hem. Min metod är helt och hållet inspirerat av Ove Hidemark där jag försökt känna in byggnaden och undersöka den så mycket som det går. Jag har åkt dit och dokumenterat genom skiss, ritning och foto sådant som jag bedömt är av hög rumslig kvalité. Dessa stora och små delar av byggnaden har blivit min utgångspunkt för skapandet av de nya bostäderna. Jag har försökt rita bostäderna kring dessa delar så att varje lägenhet får sin speciella detalj som påminner om en tid som varit.     Spår som symboler av historia. / Restoration is about saving something of the existing and use it, whether it is a structure, a memory, a part or the internal air mass. The question is why, in some cases, save a piece of wood from the 1700s that are crooked and worn out, when you could replace it with a straight instead, but paint it the same color. There is something in that worn piece of wood that conveys something to us. Perhaps the feeling that we are part of a history and a context. In projects that are about restoration architects work with the handling of the history but also the creation of the future. That is what is so fascinating about restoration, as Ove Hidemark so great puts it; "... The past is constantly present in the moment, and with the present moment, it is in the same time in the future." The view of each building and each restoration as unique has really emerged during the 1900s. Sigurd Curman began to formulate ideas about preserving the "signs of history" in a building, which you can call patina, precisely because it had something, not because there were no resources to renovate it. These ideas have continued to develop and reached its peak with Ove Hidemarks thoughts on how he sees the buildings as they all have their own personality. To then shape something as an architect in the building while maintaining respect for the object's patina and past lives, means that the only justice towards it is not to mimic it or try to copy but to create something that can speak with the old and architecturally coexist. Examples of this are seen in the Neues Museum by Chipperfield´s and their work with surfaces and its low-key supplementing them, in Skokloster castle through Hidemark´s respect for the all-time additions and the existing and added materials relationshisp, Lacaton & Vassals´ decision to leave a park as it was, and Rachel Whiteread´s conservation of a building through casted interior of it. The architect's role in the restoration work will be to go to the object or location, and first and foremost to look. See what is there and picture it in words, text, image, sketch drawing etc. By making the selection the architect says something about the value of these things. It is an exercise of power, to determine what is of value to shape or not, but also what is of value to let live on into the future. Tyresö upper secondary school was built in two phases, 1978 and 1981. Our mission from the School of Architecture includes a program of 1,500 sq.m. residential which you can choose to place inside the existing school. I have chosen this line and my starting point is to build on what exists and preserve it as much as possible. I have tried to, in simple ways, transform the school into housing. I have tested my theory that a home with signs from what it once was is a more enjoyable home than a home without any tracks at all. My method is inspired by Ove Hidemark from where I tried to get to know the building and investigate it as much as possible. I have gone there and documented through sketches, drawings and photos things that I considered are of high spatial quality. These large and small parts of the building have been my starting point for the creation of the new homes. I have tried to draw the dwellings around these parts so that each apartment has its special detail reminiscent of the past. Tracks that are signs of history.

Allt fler äldre byggnader med varierande kulturhistoriska värden går sakta men säkert ett ovisst öde till mötes. Byggnaderna kanske inte längre tjänar något syfte och blir med tiden en börda i form av att vara ekonomiskt ogynnsamma eftersom de endast kräver olika former av underhåll och inte genererar någon inkomst tillbaka. Motivationen till att behålla byggnader som uppnår dessa underhållskrävande kriterier är låg och kanske endast står kvar eftersom de har någon form av kulturhistoriskt värde i behåll.I denna rapport har en studie över den byggnad som verkar tidigare ha varit ett bränneri som ligger vid Ovesholms gods utförts för att se vilka byggnadstekniska brister byggnaden i dagsläget besitter samtidigt som förslag till eventuella nya användningsområden ges till byggnaden. Förslag över hur byggnadens brister kan restaureras kommer även att ges i samband med beskrivandet av de byggnadstekniska bristerna. Eftersom byggnaden inte har haft något större syfte eller användningsområde under en längre period och med tiden har underhållet av den blivit eftersatt. Resultaten består främst av analysen kring byggnadens nuvarande skick, intervjun med byggnadens ägare samt en enklare form av besöksstatistik vid de referensobjekt som byggnader har jämförts med.Rapporten baseras till stor del av multidisciplinär tvärvetenskap då flera olika vetenskapsområden har studerats och analyserats i samband för att ge läsaren en bred bild över flertalet av dessa områden som kan kopplas samman med byggnadens skick, eventuella restaurering och framtida användningsområden. Rapporten är till huvuddel teoretisk och är främst skriven med hjälp av den genomförda litteraturstudien och fältstudien. Studien ska ses som en vägledning till att ta hand om äldre byggnader med kulturhistoriska värden samtidigt som förslagen till nya användningsområden ska hjälpa till att utforma nya möjligheter för byggnaderna att få en större mening och syfte. I denna rapport omfattas området murverk extra mycket på grund av att byggnaden består av murverk.Resultatet består av ett antal förslag till restaurering av själva byggnaden och förslag på nya användningsområden. De restaureringsförslag som föreslås är till stor del av byggnadens stomme då det finns problem med den. De användningsförslag som föreslås till byggnaden är eventlokal, konstutställningshall, museum, erbjudande av filminspelning samt att utöka samarbetet med företaget Absolut och göra om byggnaden till att servera deras produkter med mera.

The aim of this study was to examine cultural heritage values and restoration approaches related to traditional Sámi buildings in Norrbotten, Sweden. The methods used were interviews and studies of reports from restoration processes and of literature. The study showed that different values are important to consider during restorations. Values connected to a building's ability to convey historical information were emphasized, for example aspects such as form, construction and building techniques, developments, life patterns and the historic use of a place. Values related to the experience of a building and its surroundings were also highlighted, for example values connected to identity, tradition and symbolic value. The restoration approaches visible in the study regarded questions about the use and significance of materials, type of measures, craftmanship and attitude towards modern additions. The importance of documentation and the collecting of knowledge during restorations were emphasized, as well as the need for understanding why restorations are carried out.

En orörd torvmark lagrar en stor mängd kol. Vid dränering bryts det organiska materialet ned och stora mängder CO2 frigörs. Torvmarker i Sverige har med åren minskat i antal dåområden har dikats ut till förmån för jord- och skogsbruk. På senare år har torvmarkerrestaurerats genom återvätning där grundvattenytan höjs. I denna rapport har klimatpåverkan från dikade och restaurerade torvmarker i skogsmark undersökts.   Genom en litteraturstudie undersöktes parametrar som påverkar kolinlagring, CO2-, CH4- och N2O-emissioner. Utifrån parametrarna togs en metodik fram för att kvantifiera en skogstorvmarks klimatpåverkan som har testats i en fältstudie. Kolförrådet och N2O-utsläpp från dikade torvmarker kan kvantifieras. Utsläpp av CO2 samt CH4 är dock komplicerade att kvantifiera och i stället togs förslag fram på hur dessa kvalitativt kan förutspås utifrån dess parametrar.   Dessutom har lärdomar från tidigare restaureringar beaktats genom en litteraturstudie och intervjuer med erfarna personer inom området. De lärdomar som kan dras från tidigare genomförda restaureringar av skogstorvmarker är främst att det är för tidigt att dra slutsatser gällande effekter på inlagringen av kol.

The purpose of the thesis work is to increase knowledge about older wood materials. The quality of the material and how to take care of it, restore it and reuse it, will be investigated. The aim of the report is to help reduce the amount of wood waste that the construction sector is responsible for and indicate the differences that exist between wood today and wood from the past. Due to the broad subject, there is a focus on wooden windows, which are used as examples in the report. The focus is carpentry wood andolder wood material before the middle of the 20th century. To achieve the goal, several interviews were conducted with experts in the field as well asa case study where older windows were replaced and what the consequences of that led to. The results show that wood production and the quality of timber have changed greatly. Before the year 1950, many natural forests that existed with slow-growing trees were used and much greater emphasis was placed on the quality of the material. Today's woodproduction is dominated by fast-growing trees and the trees are treated like a "bulk product". The trees are cut down all at once and sorted by area of use, rather than its individual characteristics. With the help of technological advances, the pursuit of efficiency in production has contributed to greater financial gain. Older wood materials turned out to have a higher quality compared to today's fast-growing timber. Properties of the older wood are higher density, denser annual rings, more resistant to moisture and above all a larger amount of heartwood. On the other hand, today's fast-growing woodmaterials are faster and easier to process. To carry out a restoration work of a window, competent craftsmen are required, of whichthere is currently a shortage. The demand for recycled wooden windows and interior doors has recently increased. Caring for older wooden windows is done by regular painting, scraping, and caulking of windows. The window replacement that wasinvestigated resulted in high costs and more emissions of carbon dioxide during the manufacture of the new windows, but energy consumption in the villa was reduced as the thermal insulation was improved.

Mitt examensarbete har handlat om att med varsamhet göra ingrepp i befintlig byggd miljö. Att förhålla mig till det som är, till historien och till kontexten. Föremålet för mina ingrepp är Vreta Lantmannaskola och ramarna - att rita om densamma till bostäder.   Vreta Lantmannaskola uppfördes 1954-59 och ritades av Nils Tesch arkitektkontor. Skolan ligger i utkanten av Bergs samhälle, cirka en mil nordväst om Linköping. Majoriteten av byggnaderna har av sakkunnig bedömts som kulturhistoriskt värdefulla. 2011 när verksamheten, som då hette Vreta naturbruksgymnasium, flyttade till nya lokaler lämnades lantmannaskolan tom. Byggnaderna som stått obrukade sedan flytten, har drabbats av det förfall som drabbar alla byggnader som lämnas. Utsattheten för ovänligt väder, otuktad grönska och objudna gäster har satt sina spår. Lokala dagstidningar rapporterar med jämna mellanrum om havererade förhandlingar med potentiella köpare, vandalisering och bristen på styrfart i kommunens detaljplanearbete. Området där skolan ligger är i översiktsplanen markerat med ”blandad bostadsbebyggelse”.   Resultatet av mitt arbete är fyra ingrepp som på olika sätt förhåller sig. / My work has been about carefully making interventions in an existing built environment. To relate to what is, to history and to context. The object of my interventions is Vreta Lantmannaskola and the framework - to replan the buildings to housing units.   Vreta Lantmannaskola was built in 1954-59 and designed by Nils Tesch architectural firm. The school is located on the outskirts of Berg's community, about a mile northwest of Linköping. The majority of the buildings have been considered by experts to be culturally historically valuable. In 2011, when the school function, which was then called Vreta Naturbruksgymnasium, moved to new premises, the buildings where left empty. The buildings that have been left unused since the move have been hit by the decay that hits all buildings that are abandoned. The exposure to unfavorable weather, unsightly greenery and uninvited guests has left its mark. Local newspapers regularly report on failed negotiations with potential buyers, vandalism and the lack of steering speed in the municipality's planning work. The area where the school is located is in the general plan marked "mixed housing development". The result of my work is four interventions that relate and connect in different ways.

Anthropogenic activities at coastal areas are assessed to be a major threat to seabirds and associated with habitat degradation and loss, subsequently leading to population declines. After severe floods at the millennial shift a restriction of the water regulation of Lake Vänern, Sweden, with lower variations between high and low water levels was introduced, which has led to an increase of the vegetational cover in the lake’s islands, islets and skerries. Known as important seabird nesting-habitats, the vegetational increase on these islands has been assessed as a threat to the lake’s Laridae-populations and a cause to their negative population growth that has been noticed during the recent decades. Within LIFE Vänern 2014–2018 and an ongoing management strategy of nesting-habitats, 211 of 800 yearly bird-monitored nesting-locations were restored by clearing the locations from all brushwood, bushes and trees. I have evaluated the clearings with the expectation to see a positive long-term effect on the Laridae population growth at cleared compared to uncleared nesting-locations, and foremost on Laridae with a strong colonial nesting-behaviour and thus a strong dependency on open nesting-habitats. Against expectations, I found no difference in the Laridae-population growth at cleared compared to uncleared nesting-locations and thus no significant effects from the clearings on a larger scale, but when analysed by area and species, I found positive effects from the clearings in one of the nine management areas, as for one species (Common Gull) in one area. Moreover, the analysis of small cleared locations (<0.3 ha) revealed a negative correlation with all Laridae and in particular the black-headed gull, indicating that Laridae with a strong colonial nesting-behaviour responded negatively to the clearing of smaller nesting-locations. Turning a population decline of longevity species with low reproduction rates, such as Laridae, is difficult and might be one explanation for the fact that no major positive effects from the clearings could be detected after nine years of the management strategy (2015–2023). The results from the analysis of the clearings rather indicate that other factors might be more important for habitat-selection in the species studied. Moreover, my results show that the availability of nesting-locations might not be the most important factor limiting population growth, and that other factors such as the quality of foraging-habitat, predation or ground-substrate might be more important targets of conservation and population management efforts. / Mänskliga aktiviteter i kust- och strandområden anses utgöra ett stort hot mot sjöfåglar och förknippas med degradering och förlust av habitat, vilket successivt leder till populationsminskningar. Efter omfattande översvämningar vid årsskiftet 2000/2001 infördes en restriktivare vattenreglering av Vänern med minskade variationer mellan hög- och lågvatten, vilket har lett till en ökad tillväxt av sly, buskar och träd på Vänerns många öar, kobbar och skär. Dessa öar, kobbar och skär är kända som viktiga häckningsplatser för sjöfåglar och ökningen av vegetation har bedömts utgöra ett hot mot Vänerns måsfåglar (Laridae) och anses vara en bidragande faktor till den negativa populationsutvecklingen av Laridae som observerats under de senaste decennierna. I LIFE Vänern 2014–2018 och inom ramen för rådande förvaltningsplan för häckningsskär har årligen 211 av 800 sjöfågel-inventerade häckningslokaler restaurerats och all vegetation röjts och avlägsnats för att därefter hållas fria från vegetation. I denna studie utvärderades röjningsåtgärderna av häckningslokalerna med förväntan att se en positiv populationsutveckling på röjda häckningslokaler i jämförelse med icke röjda häckningslokaler samt främst för Laridae med starkt kolonialt häckningsbeteende och stort behov av öppna häckningshabitat. Mot förmodan visade analysen inga effekter från röjningsåtgärderna och att inga signifikanta skillnader i populationsutvecklingen på röjda i jämförelse med icke röjda lokaler i Vänern kunde fastställas i någon större skala. Däremot visade analysen av olika delområden samt på artnivå att positiva effekter kunde urskiljas i ett av nio delområden liksom för en art (fiskmås) i ett av delområdena. Därutöver fastställdes en negativ effekt från vegetationsröjningarna på mindre häckningslokaler (<0.3 ha) och speciellt för skrattmås, vilket indikerar att Laridae med starkt kolonialt häckningsbeteende svarade negativt på röjningsåtgärderna av mindre häckningslokaler. Att vända negativa populationstrender för långlivade arter med låg reproduktionsförmåga är vanskligt och kan vara en orsak till att inte några större positiva långtidseffekter från röjningarna kunde urskiljas efter nio år (2015–2023). Resultaten från analysen av röjningsåtgärderna indikerar snarare att andra faktorer kan vara av större betydelse vid valet av häckningsområde för arterna som studien omfattar. Studien visar även att tillgången till häckningslokaler inte kan ses som en utslagsgivande faktor för en begränsning av negativa populationsutvecklingar utan att beaktning av andra faktorer såsom födosökningsmiljö, predation eller marksubstrat kan vara mer betydelsefulla inom förvaltningen och skyddet av Laridae-populationer.

Zugl. : Stockholm ; Kungliga Tekniska Högskolan, Diss., 2007. - Zsfassung in engl. Sprache

Arbetet behandlar Kolbäcksåns nedre del i Hallstahammars kommun i Västmanlands län, med syftet att se hur kulturmiljöer och dess betydelse beaktas vid restaurering av vattendrag. Många av de tidigare fria forsarna har genom dammar delats upp i segment och vattnet har gått från strömmande till stillastående. Om åtgärder ska genomföras för att uppnå god ekologisk status är risken stor att kulturmiljöer påverkas negativt. Data för analys har samlats in genom djupintervjuer av representanter från fem olika instanser i Västmanlands län. Majoriteten av de analyserade svaren pekar mot att en kulturmiljö definieras av att det skett en påverkan i form av mänsklig aktivitet, att det finns en historik knuten till platsen samt att platsen ses som en enhet. En kulturmiljö är påverkad medan en naturmiljö kan vara både påverkad och opåverkad. När en restaurering, som påverkar kulturmiljöer, ska genomföras framkommer det att intressen ställs mot varandra och vikten av att tidigt samarbete genomförs mellan berörda intressenter. Den tematiska analysen resulterade i ett flertal indikationer på eventuella konflikter och potentiella lösningar. / This essay is focusing on Kolbäcksåns lower part in Hallstahammar municipality, Västmanlands county in Sweden, aiming on how cultural heritage and it’s importance is treated when changes in the landscape is about to be done. Many of the historic free rivers has due to dams been divided, and the water has gone from rapid to still. If changes is about to be done to acchive approved ecological status, the risk on damaging the cultural heritage sites is palpable. Data, that’s been analyzed, has been collected through interviews with respondents from five instances in Västmanlands county. The Majority of the answers analysed reveals that a cultural heritage site is definied by the affect made by humans, that there is a historical connection and that the site is seen as a unit in the landscape. A cultural heritage site is affected whilst a natural environment site can be both affected and non-affected. When landscape changes that affects cultural heritage sites is performed, it reveals that different interests are colliding and the importance of an early collaboration between interests is performed. The thematic analyze of the answers from the interviews revealed several potential indications on conflicts and potential solutions.