Ett sannolikt avskaffande av revisionsplikten närmar sig med stormsteg.Utredningsförslaget, som planeras träda i kraft den 1 juli 2010, innebär att 96 procent avalla aktiebolag i Sverige kommer att undantas revisionsplikt. För dessa företag kommerrevisionen att vara frivillig och de kommer att benämnas som små företag. Avsikten medförslaget är att minska kostnaderna för de små företagen genom att de själva skall fåmöjlighet att välja vilka redovisnings- och revisionstjänster som de vill utnyttja.I samband med avskaffandet kommer sannolikt antalet uppdrag att minska förrevisionsbyråerna samtidigt som konkurrensen ökar från exempelvisredovisningskonsulter och bokföringsbyråer. Revisionsbyråerna måste därför anpassa sitttjänsteutbud utifrån vad de små företagen kommer att efterfråga. Vi har undersökt hur tvåolika parter, revisionsbyråer och banker, kommer att påverkas av lagförslaget. Syftet medvår uppsats har varit att, genom intervjuer med två revisionsbyråer, identifiera ochbeskriva vilka alternativa tjänster till revision som de kan erbjuda företag som väljer bortrevision. Genom att intervjua tre banker har vår avsikt även varit att erhålla deras åsikterom dessa tjänster, som alternativ till revision i samband med utlåning. Insamlingen avvårt empiriska material har bestått av sammanlagt fem intervjuer. Två intervjuer hargenomförts hos två olika revisionsbyråer och resterande hos tre olika banker.Vår undersökning antyder att det finns flera tjänster som revisionsbyråer kan erbjudaföretag som väljer bort revision. Översiktlig granskning och SNT 4400 är inte särskiltutbredda tjänster idag och revisorerna är osäkra på hur de kommer att användas iframtiden. En bokslutsberättelse, utfärdad av en auktoriserad redovisningskonsult, anserde däremot vara ett bra intyg på att kvaliteten i bokföringen är hög. Revisionsbyråernakan dock inte driva utvecklingen av nya revisionstjänster själva, då tjänsterna måstebygga på en standard. De är också begränsade av befintliga jävs- och oberoenderegler. Vidare pekar vår undersökning på att bankerna i framtiden kommer att vara öppna föralternativa tjänster till revision, utförda av till exempel en auktoriseradredovisningskonsult. För bankerna är förtroendet för låntagaren och för den som granskatlåntagarens redovisning centralt i frågan. Vilka tjänster som kommer att accepteras fårframtiden utvisa då inga av våra respondenter i dagsläget har fastställt vilka krav dekommer att ställa på de företag som väljer bort revision. Vår undersökning tyder dock påatt en bokslutsberättelse utfärdad av en auktoriserad redovisningskonsult kommer att varaden tjänst som kommer att få mest genomslagskraft. Revisionstjänsterna SNT 4400 samtöversiktlig granskning kommer säkerligen att användas vid vissa tillfällen, men kanskeinte som ett alternativ till den årliga revisionen.

Denna studie ämnar att undersöka resultatkvalitet genom att granska resultatmanipulering och förekomsten av diskretionära periodiseringar i privata svenska företag och om valet av revisionsbyrå har en påverkan på resultatmanipulering. Tidigare studier har studerat förhållandet mellan revisionsbyrå och resultatkvalitet och olika resultat har påvisats. Majoriteten av dessa studier har presenterat resultat vilka indikerar att större revisionsbyråer, ofta definierat som den dikotoma variabeln Big four eller Big six, ökar de reviderade företagens resultatkvalitet. Resultatet från den här studien är i linje med merparten av tidigare forskning och ger en indikation på att företag vilka revideras av Big four har lägre förekomst av diskretionära periodiseringarna och därmed högre resultatkvalitet. Effekten som påvisas är dock inte lika stor som förväntat, möjliga förklaringar för detta diskuteras vidare i studien.

<p>Under de senaste åren har revisionspliktens avskaffande i Sverige varit ett omdiskuterat ämne. Genom en kvalitativ undersökning med genomförda intervjuer på tre små oberoende revisionsbyråer har författarna till denna undersökning försökt svara på följande problemformulering: Hur hanterar små oberoende revisionsbyråer en slopad revisionsplikt? Studien visar att hanteringen av en slopad revisionsplikt skiljer sig åt mellan revisionsbyråerna. Samtidigt som en del byråer är väldigt aktiva i sin hantering finns det andra som är passiva. Med en slopad revisionsplikt följer såväl hot som möjligheter och för att möta dessa effektivt krävs strategiska förändringar.</p>

In our study the purpose was to examine the influence of Continuing Professional Education on small and medium sized auditing- and accounting practices. The study also aims to analyze possible similarities and differences in how small and medium sized auditing and accounting practices are affected of the requirements regarding Continuing Professional Education. In order to fulfill our purpose in the study we conducted interviews with auditors and accounting consultants on small and medium sized auditing- and accounting practices. Totally did we conduct seven interviews with four auditors and three accounting consultants. The majority of auditors and accounting consultants we interviewed are satisfied with the current requirements on Continuing Professional Education and think they contribute to the increase of quality and status of the work tasks performed by auditors and accounting consultants. Respondents also stressed the importance of Continuing Professional Education to maintain and develop the skills among employees. Our respondents prefer two forms of Continuing Professional Education, namely intensive seminars and topical courses. Demand for intensive seminars and topical courses will probably continue to increase, given that these two forms makes it possible for small and medium sized practices to keep current in a time efficient and economical way. Our findings also show that auditors prefer a training where they start out as beginners and end as an expert. On the other hand accounting consultants focus on training that is practical and provides direct benefit to the everyday work.

Under de senaste åren har revisionspliktens avskaffande i Sverige varit ett omdiskuterat ämne. Genom en kvalitativ undersökning med genomförda intervjuer på tre små oberoende revisionsbyråer har författarna till denna undersökning försökt svara på följande problemformulering: Hur hanterar små oberoende revisionsbyråer en slopad revisionsplikt? Studien visar att hanteringen av en slopad revisionsplikt skiljer sig åt mellan revisionsbyråerna. Samtidigt som en del byråer är väldigt aktiva i sin hantering finns det andra som är passiva. Med en slopad revisionsplikt följer såväl hot som möjligheter och för att möta dessa effektivt krävs strategiska förändringar.

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i världen som bidragit till en diskussion om revisorns oberoendeställning vilket medfört negativ påverkan på intressenternas förtroende för revisorn. Oberoendeställningen kan påverkas av revisorns dubbla roller som granskare och rådgivare då dessa inte är förenliga med varandra. Då innehavet av de dubbla rollerna innebär att revisorn ställs inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt. Syftet med studien är således att öka förståelsen för den personliga moralens påverkan på revisorns oberoendeställning. I vår studie har vi ett hermeneutiskt synsätt då vi ämnar tolka hur respondenterna upplever sin verklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrån revisorns perspektiv för att få en djupare förståelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen påverkar yrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer på mindre revisionsbyråer har vi fått fram vårt empiriska material. Intervjuerna har genomförts på åtta olika byråer med revisorer som arbetar med mindre klientföretag. Den teoretiska referensramen inleds med teorier kring avsikten med revision, revisorns funktion och dennes syfte. Vidare beskrivs den normativa etiken, Kohlbergs teori om moralisk utveckling samt de inre och yttre faktorer som kan påverka moralen och revisorns beslutsfattande. Kapitlet avslutas med en sammanfattande teoretisk referensram. Där framkommer att kritiska situationer kan uppstå när revisorn innehar dubbla roller vilket medför att denne måste fatta moraliska beslut för att förhålla sig oberoende. För att förtydliga detta återfinns en egenkonstruerad modell. Det som framkommit i studien är att revisorn, som arbetar med mindre klientföretag, inte anser de dubbla rollerna vara ett problem. Detta då mindre klientföretag är i behov av rådgivning i annan utsträckning än större företag. Regler och lagar är dock samma oberoende av företagets storlek vilket respondenterna menar försvårar deras arbete. Det kan uppstå kritiska situationer när revisorn måste bedöma om denne ska handla utefter lagar och regler eller vara klientföretaget till lags. Detta är en av de situationer som visat sig vara kritisk för revisorn och där moralen kan ha påverkan på hur denne agerar. Det har framkommit att det är vid sådana kritiska situationer som moralen kan ha påverkan.

Abstract Management control system is meaningful for corporations.  It aims to define overall company-goals and develops strategies that eases the achievement of these goals. The purpose of the strategies is to create desirable performances through guidance of employees. The strategy and performance evaluation are correlated since both creates desirable performances. This is achieved through performance evaluation as it monitors and examines employees’ performances.  Prior research highlights performance evaluation through corporations' perspective, but does not present a connection between performance evaluation and its effects on auditors. Although, it has been established some effects of parts within performance evaluation. Due to that the research has been based on corporations' perspective, it becomes interesting to study the subject through auditors’ perspective. Performance evaluation is used in a wide variety within the large audit firms, thus relevant to study.  The purpose of the thesis is to create a broader understanding of which role performance evaluation has in audit firms. This has been studied through observations of how performance evaluation is executed and which effects it has on auditors. The thesis’s research-strategy is qualitative, though empirical data has been generated through interviews with eleven auditors.  All of the researched audit firms include overall company-goals, individual goalsetting, time budgets, feedback and monetary incentives in the process of execution of performance evaluation. This study presents which effects performance evaluation has on auditors. Positive effects of performance evaluation are increased performances and motivation. This increment is based on increased self-efficacy, clear expectations and guidelines, and active participation during goal-setting and feedback processes. The negative effects of performance evaluation are based on the work procedure that is created by the management tool, in terms of time pressure, stress and pressure regarding acquisition of customers. / Sammanfattning Ekonomistyrning är betydelsefullt för företag, då den syftar till att definiera översiktliga företagsmål samt utveckla strategier som ska underlätta uppfyllelsen av dessa mål. Strategiformulering har som funktion att skapa önskvärda prestationer genom att vägleda anställda. Strategin och prestationsmätningar är korrelerade i den bemärkelsen att de skapar önskvärda prestationer. Detta genomförs utifrån prestationsmätning genom att övervaka och utvärdera anställdas prestationer. Tidigare forskning framhäver prestationsmätning utifrån ett företagsperspektiv men visar inte på en koppling mellan prestationsmätning och dess effekter på revisorer i revisionsbyråer. Dock har det stadgats somliga effekter av delar inom prestationsmätning. Eftersom forskningen har varit utifrån ett företagsperspektiv är det intressant att studera prestationsmätning utifrån revisorers perspektiv. Prestationsmätning används i stor utsträckning inom de större revisionsbyråerna, denna bransch är således relevant att studera.     Syftet med uppsatsen är att skapa en bredare förståelse för vilken roll prestationsmätning har i revisionsbyråer. Detta har studerats genom att undersöka hur prestationsmätningar genomförs samt vilka effekter de har på revisorer. Uppsatsens forskningsstrategi är kvalitativ då empirisk data genererats utifrån intervjuer med elva revisorer. Samtliga undersökta revisionsbyråer inkluderar översiktliga företagsmål, individuell målsättning, tidsbudget, feedback och belöningar i processen för genomförandet av prestationsmätning. Studien visar även vilka effekter prestationsmätning har på revisorer. Positiva effekter av prestationsmätning är ökad prestation och motivation. Detta grundar sig i ökad självkänsla, tydliga förväntningar och riktlinjer samt aktivt deltagande under målsättnings- och feedbacksprocessen. De negativa effekterna av prestationsmätning grundar sig i det arbetssätt som skapas av styrverktyget, detta i form av tidspress, stress samt press gällande förvärv av kunder.

Det finns en hög efterfrågan på nyexaminerade redovisningsstudenter till följd av en förändrad arbetsmarknad där arbetsgivare insett vikten av att arbeta med employer branding. Dock kan det vara svårt för revisionsbyråer inom professionen att särskilja sig från varandra och dessutom kan externa källor påverka studenternas syn på arbetsgivarna. Syftet är att förklara hur studenternas uppfattning om, respektive attraktion till, revisionsbyråerna påverkas av exponering för kontrollerade och okontrollerade signaler om revisionsbyråernas employer brand.  Utifrån ett positivistiskt förhållningssätt, en deduktiv ansats och med kvantitativ metod har studien testat 10 hypoteser. Empiriska primärdata har samlats in med hjälp av en onlinebaserad enkät, besvarad av 173 ekonomistudenter runt om i Sverige som läser eller funderar på att läsa redovisning/revision som studieinriktning. Studien visar att studenter som exponerats för kontrollerad employer branding från EY har högre attraktion till EY. Exponering för kontrollerad employer branding från EY, KPMG och PwC är positivt associerat med studenternas uppfattning om revisionsbyråerna. Exponering för negativ word-of-mouth om KPMG och PwC är negativt associerat med studenternas uppfattning om revisionsbyråerna och påverkar attraktionen negativt. För samtliga revisionsbyråer visar studien ett positivt samband mellan signaler om revisionsbyråernas employer brand i media och attraktion. Exponering för signaler om revisionsbyråernas employer brand i media är positivt associerat med studenternas uppfattning för alla byråer utom Deloitte. För samtliga revisionsbyråer visar studien att det finns ett positivt samband mellan studenternas uppfattning om och attraktion till revisionsbyråerna. Studien indikerar att byråerna kan särskilja sig från varandra och att det finns skillnader mellan de olika byråerna i hur signaler om byråernas employer brand påverkar studenternas uppfattning och attraktion. / There is a high demand for newly graduated accounting students due to a changing labour market with high staff turnover, where employers realized the importance of employer branding. However, it may be difficult for audit firms to distinguish themselves from each other in the profession, and in addition, external sources may affect students' views on employers.  The aim of the study is to explain how students' perceptions of, and attraction to, the audit firms are influenced by exposure to controlled and uncontrolled signals about the employer brand of the audit firms'. Based on a positivistic philosophy, a deductive approach and quantitative methodology, the study has tested 10 hypotheses. Empirical primary data has been collected using an online-based survey, answered by 173 business students in Sweden who have chosen or intend to choose accounting/auditing as a field of study.  The study indicates that exposure to controlled employer branding from EY is associated with higher attraction to EY. Exposure to controlled employer branding from EY, KPMG and PwC is positively associated with students’ perceptions of the firms. Exposure to negative word-of-mouth about KPMG and PwC is negatively associated with perception of the firms and affects the attraction negatively. For all audit firms except Deloitte, the study indicates that students’ exposure to signals in media are positively associated with the perception of the firm. There is a positive relation between the exposure to signals about the employer brand in media and attraction for all the audit firms. We conclude a positive relation between perceptions and attraction for all five audit firms. The results of the study suggest that the firms can distinguish themselves from each other and that there are differences between the firms in how signals about the employer brand affect perceptions and attraction.

Revisionsbranschen har under många år ansetts vara mansdominerad. Tidigare forskning och studier har fokuserat på kvinnors karriär i denna mansdominerade bransch. Vi ville istället undersöka om rekryteringen spelade en roll i denna problematik då det inte finns mycket forskning kring det. Detta mynnade ut i studiens syfte att ur de rekryteringsansvarigas perspektiv förstå rekryteringsprocessen och dess påverkan på jämställdheten i revisionsbranschen. Vi undersöker rekryteringsprocessens fyra övergripande steg vilka är behov, rekryteringskanaler, urval och beslut samt hur de påverkar jämställdheten i revisionsbyråerna. Genusteorin används som en förklaringsmodell till varför det inte är jämställt. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att samla in empiri till studien. Sju rekryterare har intervjuats, två av dem arbetar på rekryteringsföretag och resterande fem arbetar på revisionsbyråer. Dessa personer valdes ut till respondenter eftersom de arbetar med rekrytering och har därmed störst förståelse för rekryteringsprocessen. Studien har kommit fram till att varje steg i rekryteringsprocessen spelar en viktig roll i att påverka jämställdheten. Denna studie har inte kunnat påvisa några problem i den externa rekryteringsprocessen givet att revisionsbyråerna förhåller sig till en objektiv kravspecifikation och använder sig av formella rekryteringskanaler. / The auditing industry has for many years been considered male-dominated. Previous research and studies have focused on women's careers in this male-dominated industry. We wanted to investigate whether recruitment played a role in this problem as there is barely any research on it. This resulted in the study's purpose of understanding the recruitment process and its impact on gender equality in the auditing industry from the perspective of the recruiters. We examine the recruitment process's four overall steps, which are needs, recruitment channels, selection and decisions, and how they affect gender equality in the audit firms. Gender theory is used as an explanatory model for gender inequality. We have used a qualitative method in the shape of semi-structured interviews to gather empirical data for the study. Seven recruiters have been interviewed, two of them work at recruitment companies and the remaining five work at auditing firms. These people were selected as respondents because they work with recruitment and thus have the greatest understanding of the recruitment process. The study has concluded that each step in the recruitment process plays an important role in influencing gender equality. This study has not been able to identify any problems in the external recruitment process, given that the audit firms adhere to an objective requirements specification and use formal recruitment channels.

Val av revisionsbyrå är ett viktigt beslut för samtliga företag. Denna studie syftar till att undersöka ifall små bolag inom den svenska fastighetsförmedlingsbranschen föredrar revisionsbyrå tillhörande Big Four. Det som ska undersökas mer noggrant är ifall dessa bolag väljer en revisionsbyrå tillhörande Big Four utifrån olika interna faktorer hos företag. Studien präglas av en kvantitativ metod för att försöka besvara syftet där empiri har samlats in från 84 olika små bolag tillhörande den svenska fastighetsförmedlingsbranschen. Vidare bygger uppsatsen på legitimitetsteorin som teoretisk referensram samt olika vetenskapliga artiklar som presenteras i litteraturöversikten. Utifrån referensramen och litteraturöversikten har fyra olika hypoteser tagits fram. Dessa hypoteser testades sedan med hjälp av olika statistiska verktyg. Studiens resultat indikerar på att det inte finns något positivt samband mellan val av revisionsbyrå tillhörande Big Four och någon av studiens fyra hypoteser. I studiens slutsats redogörs det att totala tillgångar, omsättning, eget kapital samt personalkostnader inte är förknippade med val av revisionsbyrå tillhörande Big Four.