Global ETD Search

41	Revisionspliktens avskaffande för små bolag : En storm i ett vattenglas? / The Repeal of the Audit : A Storm in a Teacup? Panas, Simo, Evermyr, Viktor January 2015 (has links) Syftet med vår uppsats är att kartlägga betydelsen av revisionspliktens avskaffande för små bolag utifrån tre intressentgruppers perspektiv. Vi vill bidra till en ökad helhetsförståelse för det samspel som råder mellan bankerna, små bolag och revisionsbyråer i en Boråskontext då vi anser att kvalitativ forskning kring detta samspel idag saknas. För att besvara uppsatsens syfte formulerades tre avgränsande forskningsfrågor.Uppsatsen är kvalitativ med en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv. Empirinsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med små bolag, banker och revisionsbyråer. Det empiriska materialet har satts i relation till de potentiella konsekvenserna av revisionspliktens avskaffande som regeringen angivit. Med hjälp av den vetenskapliga litteraturen har de skillnader och likheter som kunnat observeras problematiserats. Agentteorin, signalteorin och intressentteorin har använts som förklaringar till det problematiseringen resulterade i.Revisionspliktens avskaffande för små bolag har fått de små bolagen att göra mer medvetna val i deras tillvägagångssätt för att uppnå kvalitet på de finansiella rapporterna. Den frivilliga revisionen har fått de små bolagen att bli mer medvetna om vad revision faktiskt innebär samt börjat utforska olika möjligheter till att modifiera eller ersätta den. Det ändrade förhållandet till revisorn samt de små bolagens förmåga att uppnå kvalitet på deras finansiella rapporter har haft en varierande inverkan på hur bankerna ser på de små bolagens finansiella rapporter. Två av bankerna i uppsatsen har valt att lägga mindre fokus på de finansiella rapporterna medan den tredje banken har infört ett revisionskrav. Det kan konstateras att de små bolagen efter revisionspliktens avskaffande förväntar sig rådgivning i större utsträckning från deras revisorer vilket revisionsbyråerna har anpassat sig efter genom att tillämpa olika strategier. / This essay analyzes the significance of the repeal of mandatory audits from three perspectives. We hope to improve understanding of the relationships among banks, small companies and auditing firms in Borås, Sweden. We believe that there is a lack of research of this issue to address the purpose of the thesis. Three questions were formulated.The thesis was conducted by using a qualitative research method with an abductive approach and a hermeneutic perspective for interpretation. The empirical data collection was made through semi-structured interviews with small companies, banks and auditing firms. The empirical data is compared with the potential consequences of the repeal of the mandatory audit stated by the government. By using scientific literature the differences and similarities were identified and analyzed. Agency theory, signaling theory and the stakeholder theory were used as explanations for the similarities and differences that were revealed.The repeal of the mandatory audit has led to small companies making more conscious decisions regarding achieving financial statements with high quality. The repeal made small companies more aware of what an audit actually means and made them think about its’ actual use. This has also led them to explore options such as doing without audits or changing the auditors work assignment. The changing relationship between the auditors and the small companies as well as the small companies methods of achieving financial statements with high quality has had a varying effect on the banks. Two of the banks in our thesis have chosen to focus on the loan’s purpose as well as the person seeking to borrow money while the third bank has introduced an audit requirement. One of the conclusions in our thesis is that small companies after the repeal of the audit to a greater extent expect counseling from their auditors. The auditing firms presented three different strategies for how they were adapting to this new demand. The language in the thesis is in Swedish The repeal of the mandatory audit financial statements the role of the auditor stakeholder demands small companies banks auditing firms finansiella rapporter revisorns roll intressentkrav små bolag banker revisionsbyråer
42	Karriären inom revisionsbranschen : vem är det som lyckas att bli partner i en stor revisionsbyrå? En kvalitativ analys av individens kulturella kapital och habitus. / The career in the Audit Industry : who is successful in becoming a partner in a large auditing firm? A qualitative analysis of the individual's cultural capital and habitus. Shabani, Ardita, Josef, Jasmin January 2018 (has links) De stora revisionsbyråerna kännetecknas av strikt hierarki med en tydlig karriärstege. Att bli partner i en stor revisionsbyrå innebär att nå den högsta positionen inom byrån och bli en del av firman. Av de hundratals ekonomer som börjar sin karriär i någon av de stora revisionsbyråerna är det ungefär bara var tionde person som blir partner. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för vem det är som lyckas att bli partner och vad som krävs för att bli utvald. Syftet är även att förstå vilken roll det kulturella kapitalet och habitus har för en individs möjligheter att lyckas bli partner i en stor revisionsbyrå. I studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts för att få en djupgående förståelse om vem det är som blir partner och uppfylla studiens syfte. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer varav tre manager och fem partners. I studien har professionsteorin och organisationsteorin till största del använts som en bakgrundsbeskrivning. Studiens största fokus ligger dock på Bourdieus teori om det kulturella kapitalet och habitus. Slutligen kom vi fram till att den som lyckas bli partner är den som har förmågan att driva firman framåt och generera intäkter till firman. Det är därför viktigt att vara marknadsorienterad och tycka om att göra affärer. / The largest auditing firms are characterized by strict hierarchy with a career ladder. Becoming a partner in a large auditing firm means reaching the highest position within the firm and becoming a part of the firm. Of the hundreds of economists who start their career in one of the large auditing firms, it's only about one of ten who become partners. The purpose of the study is to create a deeper understanding of who makes partner in a large auditing firm and what it takes to be chosen. The purpose is also to understand the role of cultural capital and habitus for an individual's ability to succeed in becoming a partner in a large auditing firm. In the study, a qualitative approach has been used to gain a deeper understanding of who makes partner in a large auditing firm and to fulfill the purpose of the study. In the study eight semi-structured interviews were conducted, including three managers and five partners. Both profession theory and organizational theory has been used mostly as a background description. The main focus of the study is Bourdieu's theory of cultural capital and habitus. Finally, we found that the one who makes partner is the one who has the ability to run the company and generate revenue for the company. It is therefore important to be market-oriented and to like doing business. Large auditing firms partner career development profession cultural capital habitus Stora revisionsbyråer partner karriärutveckling profession kulturellt kapital habitus Business Administration Företagsekonomi
43	Revisionsbyråernas etiska koder, levande eller döda dokument? : en kvalitativ fallstudie om hur etiska koder används för att säkerställa revisorns oberoende Ekdahl, Pauline, Magnusson, Charlotte January 2018 (has links) Historiskt sett har flertalet skandaler uppmärksammats där revisorer har haft en beroendeställning till sina klienter. Trots att externa åtgärder i form av lagar och bestämmelser har tillkommit och utvecklats efter hand, tyder det återkommande problemet med oberoendet på att ytterligare åtgärder kan behövas. Vi har därför valt att se på problemet med revisorns oberoende genom att fokusera på revisions-byråernas interna åtgärder. Syftet med studien är att förstå hur ledande revisionsbyråer arbetar med etiska koder som ett styrverktyg för att säkerställa revisorns oberoende. För att förstå arbetet utforskas hur etiska koder implementeras i organisationerna och hur de används som ett styrverktyg i det dagliga arbetet. Utifrån ett styrningsperspektiv har en kvalitativ fallstudie genomförts. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod och sammanlagt har sex revisionsmedarbetare från två ledande revisionsbyråer intervjuats. Med en abduktiv forskningsansats har en teoretisk referensram legat som grund för studien samtidigt som analysen har tillåtit nya infallsvinklar. Studiens slutsatser är att revisionsbyråerna arbetar med att föra in de externa reglerna i sina interna etikkoder och att etikkoderna implementeras i organisationerna genom styrsystemen kultur-, handlings- och personalstyrning. De etiska koderna implementeras i det dagliga arbetet och blir då en del av den organisatoriska kulturen, integreras i system och processer samt styr rekryteringsprocessen. Revisionsbyråerna säkerställer alltså revisorns oberoende genom att etikkoderna används som en del i styrsystemen. / Historically, a number of scandals have been noted where auditors have been dependent on their clients. Although external actions such as legislation and regulation have evolved over time, the recurring problem of independence indicates that further actions may be needed. We have therefore chosen to look at the problem by focusing on the internal actions of the audit firms. The purpose of the study is, therefore, to understand how leading audit firms work with ethical codes as a control tool to ensure the auditor independence. To be able to understand the work, we look at how ethical codes are implemented in organizations and how they are used in the daily work. Based on a management control perspective, a qualitative case study has been executed. Semi-structured interviews have been used as a method to collect data. In total, six employees from two of the leading audit firms have been interviewed. With an abductive approach, the theoretical framework has been underlying, while the analysis still allowed new angles. The conclusions of this study are that audit firms incorporate the external rules into their internal codes of ethics and that the codes are implemented in organizations through the management control systems culture, action and personnel control. The ethical codes are implemented in the daily work and become a part of the organizational culture, integrated into systems and processes and guide the recruitment process. Audit firms thereby ensure the auditor independence by using ethical codes as a part of the control systems. Auditor independence audit firms ethical codes management control management control system Revisorns oberoende revisionsbyråer etiska koder styrning styrsystem Business Administration Företagsekonomi
44	Digitaliseringens effekt på revisionsprocessen & affärsmodellen : En studie tillämpad på små revisionsbyråer / The effect of digitization on the audit process & the business model : A study applied to small auditing firms Krcic, Amina, Shabani, Qëndresa January 2021 (has links) Idag influeras samhället allt mer av digitaliseringens ständiga utveckling. Denna utveckling inkluderar nya digitala verktyg och processer vilka förändrar verksamheter och dess affärsmodeller. För revisionsbranschen tillkommer automatisering som ett komplement vilket ska effektivisera delarna i revisionsprocessen och möjliggöra att revisorer fokuserar mer på rådgivning. De digitala verktyg som digitaliseringen medför gör att de mindre revisionsbyråerna är utsatta för högre kostnader då implementeringen av verktygen är kostnadskrävande. Dessutom påverkas inte enbart kostnadssidan av digitaliseringen utan hela verksamhetens affärsmodell. Därav är studiens syfte att undersöka och analysera i vilken utsträckning revisionsprocessens delar har digitaliserats och digitaliseringens inverkan på affärsmodellen i små revisionsbyråer. Studiens vetenskapliga ansats är av deduktiv karaktär med semistrukturerade intervjuer. Delarna av revisionsprocessen är planering, granskning och rapportering. Vid undersökningen av affärsmodeller har delar ur business model canvas analyserats. De som undersökts är följande: kundsegment, kundrelationer, nyckelresurser samt intäkts- och kostnadsstrukturen. Resultatet påvisar att revisionsprocessens delar har digitaliserats olika mycket, planering- och granskningsfaserna har utvecklats mer av digitaliseringen än vad rapporteringen har gjort. Dock har samtliga delar effektiviserats mer på grund av de digitala verktygen som byråerna har implementerat. Under planeringsfasen har informationsinsamlingen underlättats då tillgången av information har ökat som ett resultat av internet. Vid granskningen har digitala verktyg, såsom analysverktyg underlättat och effektiviserat revisorernas arbete, detta eftersom redskapen medför att risker och avvikelser enklare framkommer. Avvikelser påträffas då revisorerna gör analyser genom stickprov ur SIE4-filer, vilka är kundens bokföringsunderlag. För rapporteringen, konstateras det att den delen är mitt i övergången gällande digitaliseringen. Det skapas fler digitala rapporter som sedan signeras digitalt jämfört med tidigare då all rapportering var i pappersform. För affärsmodellen fastställs det att fyra av de fem utvalda blocken har påverkats av digitaliseringen. Digitaliseringen har medfört att byråerna nu kan utvidga sitt kundsegment mot övriga orter eftersom avstånden har minskat i form av att underlag skickas digitalt. Vidare har kundrelationerna stärkts eftersom revisorerna är mer lättillgängliga och kan svara på kundernas frågor snabbt. Implementeringen av digitala verktyg har medfört högre kostnader för byråerna, dock kompenseras detta genom att de tar in fler kunder. Det blocket som inte har påverkats av digitaliseringen är nyckelresurserna: de immateriella tillgångarna och humankapitalet. Endast de materiella tillgångar har påverkats då byråerna har behövt införskaffa mer inventarier. / Today, society is increasingly influenced by the constant development of digitalization. Thisdevelopment includes new digital instruments and processes that change businesses and theirbusiness models. For the auditing industry, automation is added as a complement, which willstreamline the parts of the auditing process and enable auditors to focus more on advice. Thedigital instruments that digitalization entails mean that the smaller auditing firms are exposedto higher costs as the implementation of the tools is costly. Furthermore, not only the cost sideof digitization is affected, but the entire business model of the business. Hence, the purpose ofthe study is to investigate and analyze the extent to which parts of the audit process have beendigitized and the impact of digitization on the business model in small auditing firms. Thestudy's scientific approach is of a deductive nature with semi-structured interviews. The partsof the audit process that were analyzed were planning, review and reporting. During theinvestigation of business models, parts of the business model canvas have been analyzed.These are the following areas that were examined: customer segments, customer relationships,key resources and the revenue and cost structure. The results show that parts of the audit process have been digitized to varying degrees, the planning and review phases have been developed more by the digitization than the reporting has done. However, all parts have been made more efficient due to the digital tools that the agencies have implemented. During the planning phase, information gathering has been facilitated as the availability of information has increased as a result of the internet. During the audit, digital tools, such as analysis tools have facilitated and streamlined the auditors' work, as the tools make it easier to identify risks and deviations. Deviations are found when the auditors perform analysis by sampling from SIE4-files, which are the customer's accounting basis. For the reporting, it is stated that the part is in the middle of the transition regarding digitization. More digital reports are created which are then signed digitally compared to before when all reporting was in paper form. For the business model, it is established that four of the five selected blocks have been affected by digitization. Digitization has meant that the agencies can now expand their customer segment to other locations as the distances have decreased in the form of data being sent digitally. Furthermore, customer relationships have been strengthened because the auditors are more accessible and can answer customers' questions quickly. The implementation of digital tools has entailed higher costs for the agencies, however, this is compensated by the fact that they bring in more customers. The block that has not been affected by digitalization is the key resources: intangible assets and human capital. Only the tangible assets have been affected as the agencies needed to purchase more equipment. Digitization audit business model audit process digital instruments small auditing firms business model canvas Digitalisering revision affärsmodell revisionsprocess digitala verktyg små revisionsbyråer business model canvas Business Administration Företagsekonomi
45	Det påtvingade distansarbetets påverkan på revisorer och revisionsbyråer : förmågan att bibehålla legitimitet / The impact of forced telework on auditors and audit firms : the ability tomaintain legitimacy Asanovic, Irena, Keleta Aregat, Naomi, Atlassi, Safia January 2022 (has links) Syftet med denna studie är att undersöka hur revisionsbyråer har anpassat sig i förändradeomständigheter orsakade av påtvingat distansarbete och att ge en inblick i hur de upprätthåller legitimitet i revisionsarbetet. En kvalitativ studie har genomförts medsemistrukturerade intervjuer med revisorer samt en dokumentstudie med interna dokument som vi har fått från respondenterna. Dokumenten innehåller beskrivningar av revisorers omställning inom teknologi och kommunikation. Resultaten visar att revisorer och revisionsbyråer har kunnat fullgöra deras arbetsuppgifter även om de har saknat fysiskinteraktion med medarbetare och klienter. Revisorers och revisionsbyråers förmåga att upprätthålla legitimitet har i flera situationer däremot försvårats vad gäller befintliga förväntningar. De har trots detta ställt om tillräckligt bra för att kunna upprätthålla deras legitimitet. / The purpose of this study is to examine how audit firms have adjusted in changed circumstances caused by forced telework and to provide an insight into how they maintain legitimacy in the audit work. A qualitative study has been conducted with semi-structured interviews with auditors as well as a document study with internal documents that we have received from the participants. The documents contain descriptions of the auditors adjustment in technology and communication. The results show that auditors and audit firms have been able to fulfill their duties, even though they have lacked physical interaction with colleagues and clients. Auditors and audit firms ability to maintain legitimacy has in several situations deteriorated regarding existing expectations. They have nevertheless adjusted well enough to be able to maintain their legitimacy. This essay is written in Swedish Forced telework telework auditors audit firms communication technology legitimacy explicit expectations implicit expectations Påtvingade distansarbete distansarbete revisorer revisionsbyråer kommunikation teknologi legitimitet explicita förväntningar implicita förväntningar Business Administration Företagsekonomi
46	Digitaliseringens påverkan på revision i Sverige : En kvalitativ studie om digitaliseringens åverkan på revisionskvaliteten, revisionsprocessen samt relationen mellan revisor och kund / The impact of digitalization on audit in Sweden Haxhija, Milot, Meha, Fabian January 2023 (has links) Revisionen har idag blivit en viktig del av det moderna samhällets ekonomiska system och har en avgörande roll för att främja förtroendet för den finansiella rapporteringen, samt för att främja transparens och ansvarstagande i affärsverksamhet. Digitalisering är ett begrepp som beskriver den digitala utvecklingen som har uppkommit av nya tekniken och har förändrat sättet som vi lever våra vardagliga liv men även förändrat världen på en global nivå. Med anledning att revisionsbranschen utsätts för förändringar på grund av digitaliseringen som är ett fenomen, är detta ett forskningsproblem som är värt att studera. Syftet med denna studie är att undersöka vilka effekter digitaliseringen har på revisionsyrket i Sverige där revisorsyrket omfattas av revisionsprocessen, revisionskvaliteten och kundrelationer. För att besvara syftet kommer en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomföras med en deduktiv forskningsansats. Det empiri som används i studien samlas in genom nio intervjuer med olika auktoriserade revisorer från olika företag i olika storlekar. Den empiri som samlas in utifrån intervjuerna diskuteras sedan med den teoretiska bakgrunden som förekommer i studien. Studien ger därmed stöd till att digitaliseringen har haft en stor påverkan i revisionskvaliteten och revisionsprocess, däremot när det kommer till relationen mellan revisor och kund har digitaliseringen effektiviserat den till en viss mån men att den aldrig kommer ersätta den personliga kontakten som man har med kunden. I förhållande till storlek av företag varierar digitaliseringens påverkan när det kommer till relationen med kunderna och revisionsprocessen men att revisionskvaliteten inte påverkas. / The audit has today become an important part of the modern society's economic system and plays a crucial role in promoting trust in financial reporting, as well as fostering transparency and accountability in business operations. Digitalization is a concept that describes the digital development brought about by new technologies and has transformed the way we live our everyday lives, as well as reshaped the world on a global scale. Given that the auditing profession is undergoing changes due to digitalization, which is a phenomenon, this is a research problem worth studying. The purpose of this study is to examine the effects of digitalization on the auditing profession in Sweden, encompassing the auditing process, audit quality, and client relationships. To address the purpose, a qualitative study with semi-structured interviews will be conducted using a deductive research approach. The empirical data used in the study will be gathered through nine interviews with various certified auditors from different companies of different sizes. The empirical data collected from the interviews will then be discussed in conjunction with the theoretical background present in the study. The study thus provides support for the notion that digitalization has had a significant impact on audit quality and the auditing process. However, when it comes to the relationship between auditor and client, digitalization has streamlined it to some extent, but it will never replace the personal interaction one has with the client. In terms of company size, the impact of digitalization varies regarding client relationships and the auditing process, but it does not affect audit quality. Audit Audit quality Audit process Customer relationship Digitalization Audit firms Streamlining. Revision Revision kvalite Revisionsprocess Kundrelation Digitaliisering Revisionsbyråer Effektivisering Business Administration Företagsekonomi
47	Är god redovisningssed fortfarande god sed? Niklasson, Viktor, Olofsson, Carl-Oscar January 2013 (has links) Sammanfattning Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014. Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt. Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats. För att erhålla data på området har vi både samlat in primär och säkundärdata för att förstå och tolka helheten. I slutsatsen kommer vi fram till att den goda redovisningsseden har förändrats så pass mycket att den inte längre kan anses vara god sed. Finns det överhuvudtaget fortfarande ett behov av god redovisningssed då skrivna regler har tagit över det tomrum som den goda seden tidigare försökte fylla? Vi har även kommit fram till att K-regelverken inte kommer att resultera i en förenkling jämfört med dagens normgivning, inte heller kommer de administrativa kostnaderna att minska. Viktor Niklasson Carl-Oscar Olofsson Fredrik Reinfeldt ekonomi redovisning företagsekonomi redovisningssed god sed Handelshögskolan vid Karlstad Universitet Kandidat uppsats kandidatuppsats c-uppstas k-regelverken k1 k2 k3 k4 BFN bokföringsnämnden förenkling regelförenklingsarbetet administrativa kostader allmänna råd bindande frivilliga IASB IFRS SMES SME:S US GAAP redovisning rättvisande bild makt EU USA normgivningsmakt normgivningskompetens sambandet redovisning beskattning praxisorienterad normgivning BFNAR regeringen regelrådet regelverk k-råden industriell makt regelförenklingsarbetet regelförenkling bryter grundlagen grundlagar RF ÅRL BFN FAR internationalisering harmonisering FinForum 2013 2012 Grand Hotel redovisningspraxis internationella redovisningsnormer bokföringsbrott avvikelser redovisnings förändringar balansräkning resultaträkning koncernredovisning NJA SOU normgivningsprocessen PWC Ernst & Young Grant Thornton revisionsbyråer revision regeringens handlingsplan regelförenklingsarbetet Mikael Johnson Bengt Bengtsson Michaela Nilsson Sten-Eric Ingblad Dan Brännström Annika Falkengren Christina Libassi Claes Janzon Göran Anrell Eva Törning Ulf Selander Thomas Engelbrektsson Business School noterade onoterade bolag småföretag regelverken tvingande redovisningsområdet statens expertorgan

Page generated in 0.0941 seconds