Studien syftar till att undersöka hur kommunikationen ter sig mellan chefer och medarbetare gällande förmedlande av policys och riktlinjer angående anställdas användande av sociala medier. Dessa chefer och medarbetare arbetar inom Sollefteå och Sundsvalls kommun i Västernorrlands län. Studien utgår ifrån ett antal kommunikationsteorier som främst berör internkommunikation. Dessa teorier har fått ligga till grund för hela vår studie. Studien är en icke generaliserbar fallstudie som besvarar nedan skrivna frågor:  Hur förmedlas policys och riklinjer?  Vilka sociala medier- policys och riktlinjer finns hos kommunerna idag angående de anställdas användande av sociala medier?  Har de två kommunerna sett över e-delegationens riktlinjer gällande sociala medier?  Vilka likheter och olikheter finns i kommunikationen av policys gällande sociala medier mellan de olika kommunerna och de anställda inom de olika kommunerna?  Vi valde att undersöka ämnet genom att utföra kvalitativa samtalsintervjuer över telefon med två anställda på informationsavdelningen, fyra chefer och åtta medarbetare i de båda kommunerna.  Resultatet visar att det skiljer sig mellan de båda kommunerna i deras sätt att kommunicera policys och riktlinjer. Resultatet visar också att kunskap om policyn angående sociala medier finns hos de anställda i Sollefteå kommun utan att något material finns klart. Sundsvalls kommun erkänner att arbetet med att kommunicera denna färdiga policy inte har varit lyckat, vilket även vårt resultat visar. I resultatet framkom inte om Sollefteå kommun har utgått ifrån e-delegationens rekommendationer i utformandet, vilket Sundsvalls kommun har gjort. Fler likheter och olikheter är funna gällande de båda kommunernas sätt att kommunicera policys och riktlinjer. Känslan vi har fått under våra intervjuer är att majoriteten av respondenterna känner att det alltid löser sig och att det för det mesta går bra. En av våra intervjupersoner satte ord på denna känsla genom att upprepade gånger svara “Dä bruk’ gå bra...”.

No description available.

THIS PAPER IS BASED on thesis work done at Volvo CE Component Division in Eskilstuna, from April to October 2007. The thesis work considered industrial robots within lean production. The purpose was to come up with guidelines on how to work with industrial robots and design productions cells in a lean environment. The authors have used various techniques e.g. literature study, study visit and interviews to reach their result. First the authors tried to make a picture of and define lean automation and then they wanted to compare that picture with the present state of the factory. The purpose was to limit the thesis work to the part of automation that is built by industrial robots and therefore only this type of automation is considered in the current state analysis. The authors consider that a holistic view and a stable foundation are the most important things to start to work with lean automation. The result that is presented in this thesis is most of the times far from specific for the design of the individual cells since the authors felt it more important to focus on building the right environment for lean automation. The easiest and quickest way to summarize the work is the guidelines that are based on the current state analysis made at CE Component Division and the authors’ definition of lean automation. The purpose of the guidelines are to give Component a picture of how to work to create clearer directives when, where and how much the company wishes to implement automation. At the same time they are also meant to help build a structure for work with maintenance, internal transports, packaging etc. The paper also presents a way to work as well as a suggestion on how to work with building an individual cell could be conducted. / DEN HÄR RAPPORTEN BYGGER på ett examensarbete som utfördes på Volvo CE Component Division i Eskilstuna från april till oktober 2007. Examensarbetet behandlade området industrirobotar i ett lean produktionssystem och hade som syfte att komma med riktlinjer på hur arbetet med industrirobotar bör bedrivas och robotceller designas i en lean produktionsmiljö. Författarna har använt sig av ett antal olika sätt, bl.a. litteraturstudier, studiebesök och intervjuer för att komma fram till sitt resultat. Först försökte författarna göra sig en bild av och definiera lean automation för att sedan jämföra den bilden med situationen i fabriken. Utgångspunkten var att begränsa arbetet till den del av automationen som är uppbyggd med industrirobotar och i nulägesanalysen kartlades därför endast de celler som innehåller industrirobotar. Författarna anser att för att arbeta med lean automation är helheten och grunden det viktigaste. Det resultat som presenteras i den här rapporten koncentrerades därför kring att skapa förutsättningarna för lean automation. Arbetet kan enklast, snabbast sammanfattas i de riktlinjerna som togs fram utifrån nulägesanalysen och definitionen av lean automation. Riktlinjerna är tänkta att ge Component en bild på hur de bör arbeta för att skapa klarare direktiv när, var och hur mycket företaget önskar att automatisera. Samtidigt som de även är tänkta att bygga upp en struktur för arbete med underhåll, interna transporter, emballage etc. Rapporten presenterar även ett tänkt arbetssätt samt förslag på hur arbetet med att utforma den enskilda cellen bör bedrivas.

Förväntningarna på företagens etik har ökat från allmänheten under de senaste åren. För att överleva behöver företag ett utbyte med intressenter, genom att bland annat införa etiska riktlinjer kan företaget leva upp till intressenternas önskemål. Ledningen på företaget i hotell- och restaurangbranschen där undersökningen utfördes hade som mål att samla företagets olika avdelningar så de agerar som en enhet med samma etiska inriktning. Syftet med studien var att undersöka hur de anställda upplever skapandet av, arbetet med och användandet av de etiska riktlinjerna som tagits fram på företaget. Vi ville också hitta orsakerna till dessa uppfattningar. Frågeställningarna var: hur upplever de anställda sina egna personliga etiska åsikter i relation till företagets? Hur upplever de anställda skapandet av de etiska riktlinjerna? Hur upplever de anställda arbetet med etiska riktlinjer på företaget? Hur upplever de anställda att de etiska riktlinjerna används i det dagliga arbetet? Skiljer sig ovanstående upplevelser mellan avdelningarna och vad kan eventuella skillnader och likheter bero på? Tidigare forskning granskades och teorier valdes ut inom områdena motiv till etiska riktlinjer, etik påverkan, normer för etiska beslut i företag, intressenter, stöd för etiskt handlande, organisationskultur och gruppstorlek. En kvalitativ metod användes i undersökningen och tio intervjuer genomfördes med representanter från avdelningarna. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningskategorisering. Huvudresultatet visade att de anställdas upplevelser av de etiska riktlinjerna inom frågeställningarna ”arbetet med” och ”användandet av” de etiska riktlinjerna skilde sig i hög grad med hänseende av om de var anställda på en administrativ eller praktisk avdelning, hade avdelningsansvar eller var vanligt anställda samt var anställd på en stor eller liten avdelning. Det var i hög grad liknande uppfattningar inom frågeställningarna ”personliga etiska åsikter i relation till företagets” och ”skapandet av etiska riktlinjer”.

Det anses vara en självklarhet att omvårdnaden ska bedrivas utifrån evidens. Trots detta föreligger det brister i sjuksköterskors användning av evidens i omvårdnaden vilket gör att patienter får vård som hade kunnat undvikas eller till och med får vård som kan vara skadlig. Syftet var att beskriva vad som påverkar sjuksköterskans användning av evidensbaserad omvårdnad. En litteraturstudie gjordes utifrån 19 vetenskapliga artiklar. Analysen utmynnade i fyra kategorier: hinder, kunskapskällor, användning och attityd. Resultatet visade att tidsbrist är ett hinder för sjuksköterskors användning av forskningsresultat. Avdelningen och organisationens attityd påverkar sjuksköterskors användning av forskningsresultat i omvårdnaden. Sjuksköterskor upplever svårigheter med att omsätta forskningsresultat i verksamheten vilket kan relateras till bristande kunskap och färdighet. Studien visade att sjuksköterskor hämtar kunskap från riktlinjer, utbildningar och kollegor. Utbildningen påverkar forskningsanvändningen hos sjuksköterskor då de med en högre utbildningsnivå använder sig av forskningsresultat i större utsträckning. Organisationen bör lägga resurser på utbildning och satsa på att anställa fler specialistsjuksköterskor. Ytterligare forskning behövs för att ta reda på om sjuksköterskor använder sig av patienters erfarenheter som en del i omvårdnadsbeslut som tas samt studera om samband föreligger mellan tidsbrist och okunskap relaterat till forskningsanvändning.

Bakgrund I vården skadas 100 000 personer per år och cirka 3000 personer dör på grund av brister. Detta motsvarar nio procent av alla patienter i sjukvården i Sverige. Patientsäkerhetskultur kan sammanfattas i hur vårdarens attityd och värderingar ser ut ur ett säkerhetsperspektiv. Chefsjuksköterskan ska leda och styra vårdenhetens resurser på ett effektivt och patientsäkert sätt. Hon är vårdpersonalens närmaste chef och har som uppgift att säkerhetsställa patientsäkerhetskulturen bland annat genom att uppmuntra sin personal till avvikelserapportering. Rapporteringen ska ske enligt rutin och avdelningens riktlinjer ska följas. Forskning visar att personalens inställning till risker inom vården har ett nära samband till hur patientsäkerheten ser ut. Syfte Syftet var att beskriva hur chefsjuksköterskan påverkar patientsäkerheten i omvårdnadsarbetet på en akutavdelning. Metod Som metod användes en kvalitativ intervjustudie för att få en personlig upplevelse utifrån informantens perspektiv. Åtta chefsjuksköterskor intervjuades om hur de påverkar patientsäkerheten på respektive avdelning.  Resultat Chefsjuksköterskan hade det yttersta ansvaret för patientsäkerheten på avdelningen och kunde därigenom påverka den på flera sätt.Ett av de största områdena i säkerhetsarbetet var avvikelsehanteringen och där krävdes engagemang och tydlighet från chefsjuksköterskan. Genom tydlig återkoppling på inkomna avvikelser ansåg chefsjuksköterskan kunna uppmuntra sin personal att arbeta mer aktivt med patientsäkerheten. Det ledde till en djupare förståelse kring problematiken och kunskap om aktuella förbättringsåtgärder.En förutsättning för att kunna utveckla patientsäkerhetsarbetet framåt ansågs vara en tydlig kommunikation mellan chefsjuksköterskan och hennes personal. Chefsjuksköterskan skapade säkerhetskulturen och satte sin prägel på avdelningen genom att tydliggöra mål och rutiner, främja ett gott klimat och vara tillgänglig för sin personal. Dessa parametrar ansågs medföra en trygg personal och därmed en ökad patientsäkerhet. Stress, bristande personalresurser och oerfarenhet var faktorer som påverkade patientsäkerheten. Slutsats Genom tydlig kommunikation, strukturerad avvikelsehantering och en väl etablerad säkerhetskultur kunde chefsjuksköterskans arbete med patientsäkerhet fortlöpa. En nollvision för vårdskador sågs inte som något realistiskt i praktiken, men viktigt att sträva efter.

Introduktion: För att tandvården skall kunna styras med systematiska prioriteringar tog Socialstyrelsen fram Nationella Riktlinjer ( NR ) för vuxentandvård som ett stöd. Dessa grundas på tidigare forskning och bygger på evidens. Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utsträckning tandhygienister kände till och tillämpade socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för vuxentandvård avseende preventions- och behandlingsåtgärder för karies och parodontal sjukdom samt periimplantit  före respektive efter en implementeringsintervention. Frågeställningar: Var har tandhygienisterna funnit information gällande NR? Vilka karies-, parodontit-, och periimplantitpreventiva åtgärder enligt NR anser tandhygienisterna är de bäst lämpade för patienter med dessa sjukdomar samt vilken/vilka skillnader föreligger i val av åtgärder efter jämfört med före implementeringen? Metod: Trettioåtta tandhygienister fick utbildning med stöd av förändringsagenter samt genomgick ett interventionsprogram avseende NR i fyra steg. Resultat: Före implementeringen rekommenderade 52,6 % av tandhygienisterna tandtråd i kombination med fluorpreparat vid tillståndet ”Initial kronkaries” jämfört med 0 % efter. Av deltagarna valde 57,9 % Rökstopp + annan åtgärd före för att efter reduceras ned till 31,6 % , värdena avsedde ”Kronisk parodontit”. Konklusion: Implementeringen av NR visade att tandhygienister efter intervention med utbildning och stöd av förändringsagenter använde mer evidensbaserad prevention vid karies, parodontit och periimplantit än tidigare. Uppföljande utvärdering av evidensbaserad prevention inom tandvården rekommenderas, då ett mindre antal icke evidensbaserade preventiva åtgärder kvarstod.

Trots att Zebralagen infördes som en framkomlighetsåtgärd för fotgängare saknas det riktlinjer för hur de bör anläggas. Av denna anledning anläggs övergångsställen i dagsläget ganska godtyckligt, vilket är orsaken till att examensarbetet uppstod. Detta projekt genomförs i samarbete med Trafikverket i Eskilstuna. Genom att studera övergångställen och dess påverkan på fotgängares framkomlighet ska kriterier tas fram för när övergångsställen behöver anläggas. Programmet Arc Map används inom projektet, som verktyg för att kartlägga flöden av trafik och olycksstatistik, för att i sin tur utvärdera hur framkomlighetsmöjligheterna ser ut där olycksstatistiken varit hög. Efter att den teoretiska referensramen och observationer studerats resulterar rapporten i en checklista med ifyllbara tabeller. Varje tabell utgör en riktlinje, med tillhörande kriterier. För att riktlinjen ska anses lämplig behöver samtliga kriterier uppfyllas. Riktlinjerna inkluderar då faktorer som t.ex. utformning, sikt, framkomlighet, trafikflöde, lämplig placering och handikappanpassning. Om kriterier inte kan uppfyllas bör eventuellt åtgärder tas i beaktning. Dessa åtgärder består då i att diskutera nyttan av att ett övergångsställe anläggs, jämfört med kostnaden för att åtgärda kriteriet som inte uppfyllts. Slutsatsen består av fyra faktorer som studenterna anser är de viktigaste för att uppnå framkomlighet för fotgängare. Dessa faktorer är anläggning av hastighetsreducerande åtgärder för att sänka bilisters hastighet i anslutning till övergångsställen, öka förutsättningarna för ett gott samspel mellan fotgängare och bilister, handikappanpassa övergångsställen samt att anlägga dem där framförallt fotgängare med sämre förutsättningar i trafiken tenderar att vistas. Allt för att öka förutsättningarna för bilister och fotgängare att uppmärksamma varandra!

Bakgrund Innan neuroleptikans tid behandlades patienter med psykos/schizofreni med en anpassad form av psykoanalys, som senare modifierades till psykodynamisk psykoterapi (PDT). Efter neuroleptikans inträde har den psykodynamiska psykoterapin funnits kvar som behandling men fått mindre fokus. På senare tid har man börjat använda KBT vid schizofreni och behandlingen är idag evidensbaserad. Forskningen av effekten av PDT har släpat efter och Socialstyrelsens riktlinjer är tydliga med att PDT endast ska erbjudas till patienter med schizofreni i undantagsfall. Syfte Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka evidens det finns, för eller emot PDT vid psykos/schizofreni. Därutöver, att granska och analysera evidensen bakom riktlinjerna som Socialstyrelsen ger angående PDT vid schizofreni. Metod För att kunna besvara frågeställningarna gjordes en systematisk litteraturgenomgång och en granskning av rådande riktlinjer för psykologisk behandling av schizofreni. Resultat Resultaten visar att det finns aktuella studier som talar för att PDT har effekt vid psykostillstånd, att det finns nya modifierade former av PDT som visat lovande resultat och att Socialstyrelsens riktlinjer angående PDT vid schizofreni baseras på en enda studie med tveksam kvalitet. Vidare finns det studier som talar för ett integrerat synsätt, där man anpassar behandlingen och väljer behandlingsform efter varje enskild patients behov. Konklusion Det finns evidens för att PDT har positiv effekt vid psykos/schizofreni. Man kan ifrågasätta om Socialstyrelsens arbetssätt vid arbetet att ta fram riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni har varit evidensbaserat. Ny forskning stöder tankar om ett mer integrerat synsätt på behandling av psykos/schizofreni där frågan om vilken terapiform som har bäst effekt blir irrelevant.

Syfte. Att kartlägga distriktssköterskors användning av hemblodtrycksmätning (HBTM) i sitt arbete. Bakgrund. HBTM förbättrar personens kontroll över sitt blodtryck och stärker personens empowerment och delaktighet i sin vård. Med hjälp av HBTM får personer i större utsträckning en effektivare behandling för sin hypertoni, en välbehandlad hypertoni minskar risken att drabbas av kardiovaskulära händelser. Metod. Enkätstudie med kvantitativ ansats som inkluderade distriktssköterskor på hälsocentraler i Skellefteå kommun (n=49). Analysen utfördes med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultat. Rådet HBTM gavs mer än en gång i månaden av två tredjedelar av deltagarna. Av de som inte hade riktlinjer om HBTM på sin arbetsplats skattade hälften att det skulle underlätta deras arbete. Deltagarna i studien upplevde HBTM som resurssparande, att det stärker patientens förmåga till egenvård och är förenligt med god vård. Av deltagarna upplevde två tredjedelar motstånd från patienten vid rekommendationen HBTM. Inget samband hittades mellan tillgången till riktlinjer och distriktssköterskans frekvens att rekommendera HBTM. Ett samband fanns mellan tillgången till riktlinjer vid hälsocentralen och distriktssköterskans upplevelse av att känna sig bekväm med att rekommendera HBTM. Betydelse för omvårdnaden och distriktssköterskans arbete. Riktlinjer för HBTM kan bidra till omvårdnadsmetoder som främjar patienters hälsa och livskvalitet. Distriktssköterskan har ett stort ansvar att undervisa patienter så de känner sig trygga i sin egenvård. Med ytterligare omvårdnadsforskning kring HBTM kan metoden utvecklas och bli evidensbaserad. Det gör att distriktssköterskan får en ökad kompetens och känner sig mer bekväm att rekommendera HBTM. Slutsats. Riktlinjer för HBTM kan vara ett stöd och bidra till att distriktssköterskor känner sig bekväma att rekommendera metoden till patienter.   Nyckelord: hemblodtryck, distriktssköterska, riktlinjer, kvantitativ, enkätstudie, primärvård / Aim. To identify district nurses use of home blood pressure measurement (HBPM) in their work. Background. HBPM improves the person's control of their blood pressure and strengthens the person's empowerment and participation in their care. Using HBPM gives people a more widely effective treatment for their hypertension, a properly treated hypertension reduces the risk of cardiovascular events. Method. Questionnaire study with quantitative approach that included district nurses at health centers in the municipality of Skellefteå (n = 49). Data were analyzed using SPSS. Results. The Council HBPM was given more than once a month by two-thirds of the participants. Of those who did not have guidelines on HBPM at their workplace half of the participants estimated that guidelines would facilitate their work. Study participants experienced HBPM as resource saving, it strengthens the patient's ability to self-care and is compatible with good health. Of the participants experienced two thirds resistance from the patient at the recommendation HBPM. No correlation was found between the availability of guidelines and district nurse frequency to recommend HBPM. A correlation was found between the availability of guidelines at the health center and the district nurse's experience of feeling comfortable with recommending HBPM. Significance to nursing and district nurse work. Guidelines for HBPM can help nursing methods that promote patients' health and quality of life. District nurses have a great responsibility to teach patients so they feel confident in their self-care. With further nursing research HBPM can evolve and become evidence based, which gives the district nurse a better competence and make him/her more comfortable recommending HBPM. Conclusion. Guidelines for HBPM can support and contribute to the district nurses comfortable feeling of recommending the method to patients.   Keywords: home blood pressure, district nurse, guidelines, quantitativ, questionnaire study, primary health care.