<p>THIS PAPER IS BASED on thesis work done at Volvo CE Component</p><p>Division in Eskilstuna, from April to October 2007. The thesis work</p><p>considered industrial robots within lean production. The purpose was to</p><p>come up with guidelines on how to work with industrial robots and</p><p>design productions cells in a lean environment. The authors have used</p><p>various techniques e.g. literature study, study visit and interviews to reach</p><p>their result. First the authors tried to make a picture of and define lean</p><p>automation and then they wanted to compare that picture with the</p><p>present state of the factory. The purpose was to limit the thesis work to</p><p>the part of automation that is built by industrial robots and therefore only</p><p>this type of automation is considered in the current state analysis. The</p><p>authors consider that a holistic view and a stable foundation are the most</p><p>important things to start to work with lean automation. The result that is</p><p>presented in this thesis is most of the times far from specific for the design</p><p>of the individual cells since the authors felt it more important to focus on</p><p>building the right environment for lean automation. The easiest and</p><p>quickest way to summarize the work is the guidelines that are based on</p><p>the current state analysis made at CE Component Division and the</p><p>authors’ definition of lean automation. The purpose of the guidelines are</p><p>to give Component a picture of how to work to create clearer directives</p><p>when, where and how much the company wishes to implement</p><p>automation. At the same time they are also meant to help build a structure</p><p>for work with maintenance, internal transports, packaging etc. The paper</p><p>also presents a way to work as well as a suggestion on how to work with</p><p>building an individual cell could be conducted.</p> / <p>DEN HÄR RAPPORTEN BYGGER på ett examensarbete som utfördes på</p><p>Volvo CE Component Division i Eskilstuna från april till oktober 2007.</p><p>Examensarbetet behandlade området industrirobotar i ett lean</p><p>produktionssystem och hade som syfte att komma med riktlinjer på hur</p><p>arbetet med industrirobotar bör bedrivas och robotceller designas i en lean</p><p>produktionsmiljö. Författarna har använt sig av ett antal olika sätt, bl.a.</p><p>litteraturstudier, studiebesök och intervjuer för att komma fram till sitt</p><p>resultat. Först försökte författarna göra sig en bild av och definiera lean</p><p>automation för att sedan jämföra den bilden med situationen i fabriken.</p><p>Utgångspunkten var att begränsa arbetet till den del av automationen som</p><p>är uppbyggd med industrirobotar och i nulägesanalysen kartlades därför</p><p>endast de celler som innehåller industrirobotar. Författarna anser att för</p><p>att arbeta med lean automation är helheten och grunden det viktigaste.</p><p>Det resultat som presenteras i den här rapporten koncentrerades därför</p><p>kring att skapa förutsättningarna för lean automation. Arbetet kan enklast,</p><p>snabbast sammanfattas i de riktlinjerna som togs fram utifrån</p><p>nulägesanalysen och definitionen av lean automation. Riktlinjerna är</p><p>tänkta att ge Component en bild på hur de bör arbeta för att skapa klarare</p><p>direktiv när, var och hur mycket företaget önskar att automatisera.</p><p>Samtidigt som de även är tänkta att bygga upp en struktur för arbete med</p><p>underhåll, interna transporter, emballage etc. Rapporten presenterar även</p><p>ett tänkt arbetssätt samt förslag på hur arbetet med att utforma den</p><p>enskilda cellen bör bedrivas.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att ta reda på vilka förändringar som gjorts med maten på en förskola sedan de nya riktlinjerna för mat infördes. Vidare var att undersöka hur förskolepersonalen förhöll sig och vad de ansåg om dessa. Studien syftade även till att undersöka hur förskolepersonalen ansåg att riktlinjerna hade påverkat verksamheten och barnen på förskolan. Forskningsstrategin var kvalitativ, data insamlades med hjälp av enkäter med öppna frågor och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att själva maten inte förändrats så mycket. Detta var för att maten tillagats i skolans kök. Förändringar som nämnts är sådana som förskolepersonalen själva förändrat, de påverkade inslag i verksamheten som födelsedagsfirande, traditioner och bakning. Alla respondenterna hade på något sätt sett en förändring som mer övervikt, fetma eller tandskador bland barn. Studien visade att förskolepersonalen på förskolan var positiv till riktlinjerna, dock fanns meningsskiljaktigheter och olika förhållningssätt hos förskolepersonalen.</p>

<p>Blodtrycksmätning innehåller många olika moment och studiens syfte var att belysa aktuell forskning kring tre faktorer som kan påverka resultatet vid blodtrycksmätning. Faktorerna delades in i kategorierna kläder (med/utan), arm (höger/vänster), och korsade ben eller ej. För att uppnå studiens syfte ställdes tre frågor; Blir det någon skillnad om blodtrycket mäts med eller utan kläder under blodtrycksmanschetten? Spelar det någon roll om blodtrycket mäts i höger eller vänster arm? Hur påverkar korsade ben resultatet vid blodtrycksmätning? Svaren söktes i 12 vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades och värderades vetenskapligt. Inom kategorin kläder påvisades inte resultatet någon skillnad i uppmätt blodtryck beroende på om armen var klädd eller ej. Resultatet visade att det fanns viss skillnad i uppmätt blodtryck mellan höger och vänster arm och därför bör blodtrycket mätas i båda. Resultatet visar även att blodtrycket ska mätas med icke korsade ben i knähöjd. En studie visade att blodtrycket inte steg med benen korsade i ankelhöjd. </p>

<p>Förväntningarna på företagens etik har ökat från allmänheten under de senaste åren. För att överleva behöver företag ett utbyte med intressenter, genom att bland annat införa etiska riktlinjer kan företaget leva upp till intressenternas önskemål. Ledningen på företaget i hotell- och restaurangbranschen där undersökningen utfördes hade som mål att samla företagets olika avdelningar så de agerar som en enhet med samma etiska inriktning. Syftet med studien var att undersöka hur de anställda upplever skapandet av, arbetet med och användandet av de etiska riktlinjerna som tagits fram på företaget. Vi ville också hitta orsakerna till dessa uppfattningar. Frågeställningarna var: hur upplever de anställda sina egna personliga etiska åsikter i relation till företagets? Hur upplever de anställda skapandet av de etiska riktlinjerna? Hur upplever de anställda arbetet med etiska riktlinjer på företaget? Hur upplever de anställda att de etiska riktlinjerna används i det dagliga arbetet? Skiljer sig ovanstående upplevelser mellan avdelningarna och vad kan eventuella skillnader och likheter bero på?</p><p>Tidigare forskning granskades och teorier valdes ut inom områdena motiv till etiska riktlinjer, etik påverkan, normer för etiska beslut i företag, intressenter, stöd för etiskt handlande, organisationskultur och gruppstorlek. En kvalitativ metod användes i undersökningen och tio intervjuer genomfördes med representanter från avdelningarna. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningskategorisering. Huvudresultatet visade att de anställdas upplevelser av de etiska riktlinjerna inom frågeställningarna ”arbetet med” och ”användandet av” de etiska riktlinjerna skilde sig i hög grad med hänseende av om de var anställda på en administrativ eller praktisk avdelning, hade avdelningsansvar eller var vanligt anställda samt var anställd på en stor eller liten avdelning. Det var i hög grad liknande uppfattningar inom frågeställningarna ”personliga etiska åsikter i relation till företagets” och ”skapandet av etiska riktlinjer”.</p>

<p>Vårdrelaterade infektioner (VRI) samt antibiotikaresistens är ett växande problem över hela världen och drabbar främst patienter med nedsatt immunförsvar. Methicillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är en vanlig orsak till VRI och kan leda till allvarliga konsekvenser för drabbade patienter. Smittan sprids framförallt via vårdpersonal. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur vårdpersonal på sjukhus följer riktlinjerna vid MRSA i omvårdnadssituationen. Studien visar på att följsamheten är bristfällig. Orsaker till bristande följsamhet var framförallt arbetssituation, bristande kunskap, vårdpersonalens attityder och yrkeskategori. Faktorer som ökade följsamheten till smittkontroll var utbildning, ökat samarbete, feedback, en positiv syn bland de överordnade samt tydliga riktlinjer och lättillgängligt material. Handlingsprogram som kombinerade ett flertal faktorer hade god effekt på följsamheten och minskade fallen med vårdrelaterad MRSA. Problemet med MRSA behöver lyftas mer inom vården. Det behövs mer kvalitativ forskning inom området samt fler kvantitativa studier som undersöker de långsiktiga effekterna av införda interventioner.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor upplevde att följsamheten stämde överens med de rekommenderade riktlinjerna som finns om skyddskläder.</p><p>Skyddskläder såsom skyddsrock och plastförkläde bör användas vid direkt kontakt med patienten eller patientens säng eller smutsiga föremål. Den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning i vården är att tillämpa basala hygienrutiner. Syftet är att förhindra smitta från personal till patient och från patient till personal. Få studier har gjorts om sjuksköterskors upplevelser angående skyddskläder.</p><p>Studien genomfördes som en intervju studie med sju sjuksköterskor. Huvudresultatet visade att det är brister i följsamheten gällande användandet av skyddskläder. Sjuksköterskorna beskriver olika anledningar till oföljsamhet. Upplevelse av stress, att utföra någon syssla som i slutändan resulterade i många fler sysslor kunde göra att sjuksköterskorna gjorde avkall på följsamheten. Högre arbetsbelastning gjorde att följsamheten blev lägre. Bristande följsamhet visades också genom bristande hygien rutiner. Otydliga rutiner av hanteringen med skyddsrockar. Sjuksköterskorna vet inte hur länge skyddsrockarna hänger innan dessa byts ut mot rena skyddsrockar.</p><p>Sjuksköterskorna upplevde att passformen på skyddsrockarna hindrade dem från att använda dessa. Samt att synlig smuts kunde avgöra om skyddskläder skulle användas. Sjuksköterskorna tror att tillgängligheten har betydelse för användandet av skyddskläder och att information och utbildning är viktiga punkter om användandet av skyddskläder ska förbättras.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva förekomsten av posttraumatisk stress bland ambulanspersonal samt skillnader mellan yrkesgrupper. Syftet var även att beskriva lokala riktlinjer för hantering av traumatiska händelser. Deltagarna fick delge om någon form av bearbetning samt kamratstöd förekommit på arbetsplatsen efter en traumatisk händelse. Vid datainsamlingen användes instrumentet, Impact of Event Scale, vilket mäter posttraumatisk stress. Det var sammanlagt 65 enkäter som delades ut, varav 63 besvarades. Av dem var 29 ambulanssjukvårdare och 31 sjuksköterskor. Bekvämlighetsurval användes. Resultatet visade att 5 % av deltagarna hade en traumatisk stressreaktion. Resultatet visade även på signifikanta skillnader mellan yrkesgrupperna. Ambulanssjukvårdarna hade ett högre medelvärde för de undvikande påståendena, jämfört med ambulanssjuksköterskorna. I de lokala riktlinjerna beskrivs att personalen gemensamt ska samtala efter en traumatisk händelse. Mer än hälften av deltagarna angav att de aldrig deltagit vid någon form av bearbetning. Det var ungefär lika stor procentsats som ansåg att det fanns kamratstöd på arbetsplatsen som de som hävdade motsatsen. Flertalet av personalen angav även situationer som involverade barn samt trafikolyckor som traumatiska. Riktlinjer och rutiner verkar inte överensstämma i praktiken då ett stort antal av deltagarna ansåg att det inte fanns några sådana. Tillvägagångssätt när det gäller stöd efter situationer som ambulanspersonalen ansåg som traumatiska, bör vidareutvecklas.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>The purpose of this research is to examine which methods the municipality of Örebro recommends its schools to use in their work against mobbing and bad treatment, and to see if the school investigated follows these guidelines. By means of interviews I will examine which methods the Group for Equal Treatment at the school has found effective when dealing with these issues.</p><p> </p><p>My conclusions are that the municipality of Örebro clearly states what is important for the schools to work with, and a lot of effort has been put into creating a common model for all schools to use, in order to fulfill the goals of the law (2006:67) which forbids discrimination and any other kind of bad treatment of children and students.</p><p> </p><p>The school investigated follows the municipality guidelines to great extent. Early on the Group for Equal Treatment, including both principals, teachers and students, worked out a detailed plan for equal treatment.</p><p> </p><p>The Group for Equal Treatment mentioned some successful methods to use against mobbing and other forms of bad treatment. One of these methods is the annual theme week where the students get to participate in outlining the contents. Another success factor is to establish a good atmosphere between teachers and students, which is possible only if the teachers have time and opportunity to get to know their students.</p><p> </p><p>My examination shows that it is important to have a well thought-out plan to follow, but it must be adjusted to the needs and preconditions of the school in question.</p>

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor upplevde att följsamheten stämde överens med de rekommenderade riktlinjerna som finns om skyddskläder. Skyddskläder såsom skyddsrock och plastförkläde bör användas vid direkt kontakt med patienten eller patientens säng eller smutsiga föremål. Den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning i vården är att tillämpa basala hygienrutiner. Syftet är att förhindra smitta från personal till patient och från patient till personal. Få studier har gjorts om sjuksköterskors upplevelser angående skyddskläder. Studien genomfördes som en intervju studie med sju sjuksköterskor. Huvudresultatet visade att det är brister i följsamheten gällande användandet av skyddskläder. Sjuksköterskorna beskriver olika anledningar till oföljsamhet. Upplevelse av stress, att utföra någon syssla som i slutändan resulterade i många fler sysslor kunde göra att sjuksköterskorna gjorde avkall på följsamheten. Högre arbetsbelastning gjorde att följsamheten blev lägre. Bristande följsamhet visades också genom bristande hygien rutiner. Otydliga rutiner av hanteringen med skyddsrockar. Sjuksköterskorna vet inte hur länge skyddsrockarna hänger innan dessa byts ut mot rena skyddsrockar. Sjuksköterskorna upplevde att passformen på skyddsrockarna hindrade dem från att använda dessa. Samt att synlig smuts kunde avgöra om skyddskläder skulle användas. Sjuksköterskorna tror att tillgängligheten har betydelse för användandet av skyddskläder och att information och utbildning är viktiga punkter om användandet av skyddskläder ska förbättras.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på vilka förändringar som gjorts med maten på en förskola sedan de nya riktlinjerna för mat infördes. Vidare var att undersöka hur förskolepersonalen förhöll sig och vad de ansåg om dessa. Studien syftade även till att undersöka hur förskolepersonalen ansåg att riktlinjerna hade påverkat verksamheten och barnen på förskolan. Forskningsstrategin var kvalitativ, data insamlades med hjälp av enkäter med öppna frågor och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att själva maten inte förändrats så mycket. Detta var för att maten tillagats i skolans kök. Förändringar som nämnts är sådana som förskolepersonalen själva förändrat, de påverkade inslag i verksamheten som födelsedagsfirande, traditioner och bakning. Alla respondenterna hade på något sätt sett en förändring som mer övervikt, fetma eller tandskador bland barn. Studien visade att förskolepersonalen på förskolan var positiv till riktlinjerna, dock fanns meningsskiljaktigheter och olika förhållningssätt hos förskolepersonalen.