<p>Denna studie avser att genom några observationer utförda på en förskola resonera kring vad som händer i leken, vad rolleken består av och vilka faktorer som styr turtagning och rollfördelning i rolleken. Uppsatsen redogör även för vad litteratur och förskolans läroplan säger om detta fenomen.</p><p>Resultatdelen visar hur jag har tolkat dessa observationer utifrån läroplanen, centrala begrepp utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt några vanliga lekteorier.</p><p>Denna studie har visat att det finns några faktorer som styr turtagning och rollfördelning av barns rollek utifrån observationer som är utförda. Dessa faktorer berör bakgrund, erfarenhet, självkänsla och trygghet i barngrupp och övrig verksamhet i förskolan.</p>

<p>Bakgrund: I debatten har BSC då och då dykt upp som ett ersättningsinstrument till budgeten. Vad som inte alltid framgår är vilket eller vilka instrument som bär de roller som traditionellt bärs upp av budgeten. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilka roller som BSC och budgeten har tagit i styrkortsanvändande företag. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss ifrån den bransch där budgeten som styrinstrument kanske fått mest kritik, nämligen bankbranschen. </p><p>Genomförande: Vi har gjort en förstudie utifrån vilken fyra företag har tagits fram. Dessa företag har sedan studerats på ett fallstudieliknande sätt, via intervjuer. Materialet har sammanställts och legat till grund för analysen. </p><p>Resultat: Vi anser att debatten om att BSC skulle kunna ersätta budgeten är överdriven, då de båda systemen i grunden är så olika. BSC är mera av ett prioriteringsinstrument medan budgeten bistår med de finansiella ramarna. Det viktiga blir istället att användande företag inser vilka roller som bäst spelas av resp. system, vilket vi också ger ett förslag på.</p>

<p>Denna uppsats är en undersökning av barns aktiva deltagande i rollek. Syftet är att försöka förstå vilka strategier barn i förskolan kan använda sig av för att nå ett aktivt deltagande i rolleken samt hur rollfördelningen sker i rolleken. Vi vill dessutom undersöka vilken syn förskolepersonal har angående barns samspel och deltagande i leken. Frågeställningarna för uppsatsen lyder; Vilka strategier kan barn använda sig av för att få en aktivt deltagande roll i rolleken? Vilka faktorer styr och ligger bakom rollfördelningen i leken? På vilka sätt fördelas rollerna i rolleken? Vi använde oss av två kvalitativa metoder för att genomföra vår undersökning. Dessa var skriftliga intervjuer via e-post och observationer med löpande protokoll. Resultatet visar att barn använder sig av olika strategier för att nå ett aktivt deltagande i leken. Vilka strategier barn använder kan bero på deras ålder, språkutveckling, social förmåga samt lekfärdigheter. Exempel på strategier som barn använder kan vara övertalning, självinvitation, kommunikation, hot/muta och säga till personalen. Rollfördelningen kan ske på olika sätt, till exempel genom förhandling, delegering samt att barn tar den roll de vill ha. Det finns flera faktorer som styr och ligger bakom rollfördelningen. Några av faktorerna är lekfärdigheter, fantasi, förmåga till socialt samspel och aktuell utvecklingsnivå. Vad gäller informanternas syn på barns samspel och deltagande i leken, är de medvetna om sin egen betydelse när det gäller att stödja barns samspel och deltagande samt att de besitter en hel del kunskap om rollek.</p>

Bakgrund: I debatten har BSC då och då dykt upp som ett ersättningsinstrument till budgeten. Vad som inte alltid framgår är vilket eller vilka instrument som bär de roller som traditionellt bärs upp av budgeten. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilka roller som BSC och budgeten har tagit i styrkortsanvändande företag. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss ifrån den bransch där budgeten som styrinstrument kanske fått mest kritik, nämligen bankbranschen. Genomförande: Vi har gjort en förstudie utifrån vilken fyra företag har tagits fram. Dessa företag har sedan studerats på ett fallstudieliknande sätt, via intervjuer. Materialet har sammanställts och legat till grund för analysen. Resultat: Vi anser att debatten om att BSC skulle kunna ersätta budgeten är överdriven, då de båda systemen i grunden är så olika. BSC är mera av ett prioriteringsinstrument medan budgeten bistår med de finansiella ramarna. Det viktiga blir istället att användande företag inser vilka roller som bäst spelas av resp. system, vilket vi också ger ett förslag på.

Denna uppsats är en undersökning av barns aktiva deltagande i rollek. Syftet är att försöka förstå vilka strategier barn i förskolan kan använda sig av för att nå ett aktivt deltagande i rolleken samt hur rollfördelningen sker i rolleken. Vi vill dessutom undersöka vilken syn förskolepersonal har angående barns samspel och deltagande i leken. Frågeställningarna för uppsatsen lyder; Vilka strategier kan barn använda sig av för att få en aktivt deltagande roll i rolleken? Vilka faktorer styr och ligger bakom rollfördelningen i leken? På vilka sätt fördelas rollerna i rolleken? Vi använde oss av två kvalitativa metoder för att genomföra vår undersökning. Dessa var skriftliga intervjuer via e-post och observationer med löpande protokoll. Resultatet visar att barn använder sig av olika strategier för att nå ett aktivt deltagande i leken. Vilka strategier barn använder kan bero på deras ålder, språkutveckling, social förmåga samt lekfärdigheter. Exempel på strategier som barn använder kan vara övertalning, självinvitation, kommunikation, hot/muta och säga till personalen. Rollfördelningen kan ske på olika sätt, till exempel genom förhandling, delegering samt att barn tar den roll de vill ha. Det finns flera faktorer som styr och ligger bakom rollfördelningen. Några av faktorerna är lekfärdigheter, fantasi, förmåga till socialt samspel och aktuell utvecklingsnivå. Vad gäller informanternas syn på barns samspel och deltagande i leken, är de medvetna om sin egen betydelse när det gäller att stödja barns samspel och deltagande samt att de besitter en hel del kunskap om rollek.

Denna studie avser att genom några observationer utförda på en förskola resonera kring vad som händer i leken, vad rolleken består av och vilka faktorer som styr turtagning och rollfördelning i rolleken. Uppsatsen redogör även för vad litteratur och förskolans läroplan säger om detta fenomen. Resultatdelen visar hur jag har tolkat dessa observationer utifrån läroplanen, centrala begrepp utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt några vanliga lekteorier. Denna studie har visat att det finns några faktorer som styr turtagning och rollfördelning av barns rollek utifrån observationer som är utförda. Dessa faktorer berör bakgrund, erfarenhet, självkänsla och trygghet i barngrupp och övrig verksamhet i förskolan.

<p>Uppsatsens syfte var att undersöka organisationsstrukturen hos Trygga Halmstad Centret och ta reda på i vilken omfattning denna kommit att fungerar utifrån de ursprungliga förväntningarna. Det är en kvalitativ undersökning som pekar på en friktion mellan de ursprungliga förväntningarna och de anställdas faktiska möjligheter att uppfylla dessa. Den nuvarande organisationsstrukturen på Trygga Halmstad Centret försvårar ett effektivt samarbete mellan de anställda och har skapat ett individuellt arbetssätt. Ledarskapsfrågan har berörts ett flertal gånger i de genomförda intervjuerna men man kan sammanfatta informanternas synpunkter med att bristen på en närvarande chef bidrar till oklarheter bland majoriteten av de anställda, bristen på klarhet har bidragit till individuella rollskapanden för att motverka otydligheten och bristen på gemensamt ledarskap. Den upplevda situation på den gemensamma arbetsplatsen påverkas till stor del av vilken moderorganisation man tillhör och vilken chef man svarar till.</p>

Uppsatsens syfte var att undersöka organisationsstrukturen hos Trygga Halmstad Centret och ta reda på i vilken omfattning denna kommit att fungerar utifrån de ursprungliga förväntningarna. Det är en kvalitativ undersökning som pekar på en friktion mellan de ursprungliga förväntningarna och de anställdas faktiska möjligheter att uppfylla dessa. Den nuvarande organisationsstrukturen på Trygga Halmstad Centret försvårar ett effektivt samarbete mellan de anställda och har skapat ett individuellt arbetssätt. Ledarskapsfrågan har berörts ett flertal gånger i de genomförda intervjuerna men man kan sammanfatta informanternas synpunkter med att bristen på en närvarande chef bidrar till oklarheter bland majoriteten av de anställda, bristen på klarhet har bidragit till individuella rollskapanden för att motverka otydligheten och bristen på gemensamt ledarskap. Den upplevda situation på den gemensamma arbetsplatsen påverkas till stor del av vilken moderorganisation man tillhör och vilken chef man svarar till.

Saab is a global company that primarily operates in the defense industry. The study is conducted at the Project office within the Development Department at Saab Dynamics. In a GAP analysis carried out by Saab Dynamics, one of the company's processes has proved to be unclear. The process that has been noted as problematic concerns how Saab Dynamics receives, reviews and approves and stores technical documentation that accompanies incoming deliveries. The study aims to clarify how the Development Department and the Purchasing Department collaborate on the work step and clarify how quality assurance of required documentation takes place in the current situation and how it can be improved. In the study, theory of total quality management, organizational theory as well as processes and Lean have been used. The case study has a qualitative approach as the focus aims to get a holistic view of the working methods on a specific process at Saab Dynamics that has been studied. The method used to collect data is documentation review and interviews of employees at the company. The result describes an unclear division of responsibilities regarding the work step between the Purchasing and Development Department and there is no clear process for quality assurance of required documentation. In order to have an efficient process, Saab Dynamics needs to eliminate the variation and waste that currently exists. Finally, an implementation proposal is presented for a standardized process for the work step.

Syfte: Studien syftar till att kartlägga uppgiftsväxling från undersköterskor inom äldreomsorgen till andra yrkesgrupper eller digitala och tekniska hjälpmedel.  Avsikten är att personal med kompetensförsörjningsansvar inom kommuner ska kunna ha användning av kartläggningen i sitt arbete. Metod: Studien har en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi. En fallstudie genomfördes med sex respondenter från ett äldreboende i Kalmar kommun med semistrukturerade intervjuer.  Slutsats: Resultatet visar att uppgiftsväxling sker på boendet mellan undersköterskor och lokalvårdare som sköter städning, samt biträden som sköter köks- och måltidshantering. Uppgiftsväxlingen sker även från undersköterskorna till digitala och tekniska hjälpmedel i viss mån. Uppgiftsväxlingen som sker på boendet kan utökas genom att arbetsuppgifter rörande administration omfördelas samt mer uppgiftsväxling till biträden gällande köks- och måltidshantering. Även digitala och tekniska lösningar kan utvecklas för att arbetsuppgifter ska förenklas eller omfördelas. Resultaten visar även att det finns faktorer som kan påverka i vilken grad uppgiftsväxling kan ske och vara framgångsrikt. Detta kan handla om personalens attityder, samarbete mellan yrkesgrupper, omsorgstagarens säkerhet, tydliga rollfördelningar och ekonomiska förutsättningar. Uppgiftsväxling på boendet har frigjort arbetstid för undersköterskor, vilket tyder på att fortsatt utveckling av uppgiftsväxling kommer leda till att kompetens kan användas effektivare än vad det gör idag.