Den här uppsatsen syftar till att undersöka föreställningar om det offentliga rummet; både generella föreställningar som inte är platsbundna, men även de föreställningar som finns om Björns trädgård på Södermalm i Stockholm. Syftet har även varit att undersöka hur dessa föreställningar materialiseras i det fysiska rummet. Björns trädgård är tillsammans med Medborgarplatsen en av Stockholms mest befolkade platser, och på den lilla ytan som utgör Björns trädgård finns en uteservering, parklek, skejtpark och moské samlade runt en stor gräsmatta. I och med dess många funktioner, läge och puls kan Björns trädgård ses om en typisk plats för möten och stadsliv, men har trots detta ett dåligt rykte. Frågorna som drivit arbetet med uppsatsen är kopplade till föreställningarna om det offentliga rummet, och hur platsen Björns trädgård kan förstås utifrån begreppet territorialitet. Hur föreställningarna rumsliggörs, det vill säga hänger ihop med territorialiteten har även undersökts. Empirin består av kommunala dokument och handlingar, observationsstudier och intervjumaterial. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska ramverk som legat till grund för uppsatsen är poststrukturalismen och Mattias Kärrholms begrepp Territorialitet. Områdesöversikten inleds med en redogörelse av Harveys och Lefebvres rumsbegrepp, och övriga delar i kapitlet behandlar offentliga rum ur olika perspektiv. Fallstudien har visat att de generella föreställningarna om vad ett offentligt rum är och bör vara, inte nödvändigtvis stämmer överens med de platsspecifika för Björns trädgård, samt att föreställningarna beror mycket av vem avsändaren är. De territoriella strategierna på platsen är inte överlagrade, vilket innebär att grupper med olika intressen brukar rummet sida vid sida istället för att dela på samma yta eller inta varandras territorier. Studien har även visat att föreställningarna om rummet framför allt materialiseras i form av territoriella strategier, vilket innebär att myndigheter får större kontroll och inflytande över rummet och hur det används. Appropriering kan ske där den strategiska territorialiteten är som svagast, vilket innebär större risk för att dessa ytor används på ett sätt som inte är passande eller ”attraktivt” enligt rådande normer.

Denna uppsats berör begreppet trygghet på en kommunal nivå med syfte att undersöka organisationerna i Halmstads kommuns syn på begreppet. Intervjuerna gjordes med sex personer från fem verksamheter i kommunen där intervjufrågorna utgick ifrån frågeställningarna om hur de uppfattar begreppet trygghet, hur de arbetar inom sin organisation med begreppet för att öka tryggheten i staden samt vad de själva inte kan göra för tryggheten som invånarna istället kan bidra med. Uppsatsen är framställd efter intervjuer och en rapport som har gjorts om trygghet i Halmstads kommun i relation till teorier, begrepp och tidigare forskning som alla berör ämnet trygghet på ett eller annat sätt. Teorierna berör trygghet på en lokal och kommunal nivå med begrepp som risksamhället, organisationskultur och det offentliga rummet. Resultatet visar på att det inte finns någon specifik definition av begreppet trygghet varken inom kommunen i helhet eller i organisationerna. Arbetet för trygghet är brett i staden främst med fokus på fysiska insatser och den fysiska miljön. Begreppet trygghet är avgränsad i uppsatsen till den upplevda tryggheten i offentlig miljö.

No description available.

Äta här, sova där, promenera här, åka bil där – arkitekturen är ständigt en manual att förhålla sig till. Vad händer om jag bara vrider på min bild av verkligheten en aning; tittar från ett nytt perspektiv? Jag blandar slump med intuition och kunskaper från egna rumsliga erfarenheter. Genom att sätta upp tydliga regler och arbeta med slumpen som verktyg tvingas jag i viss utsträckning lämna aspekter som funktion och rationalitet i det skapande stadiet. Vad uppstår när arkitekturen befinner sig i gränslandet mellan det konkreta och det abstrakta, mellan arkitektoniska former och proportioner som vi känner igen med våra kroppar (golv, tak, dörr, fönster) och former som vi inte relaterar till lika tydligt? Jag utgår ifrån det jag ser, analyserar arkitekturen inifrån rummen jag lever i, jag abstraherar, jag vrider och vänder, lägger lager på lager. Kan transformationen från det som är befintligt ge mig något nytt, något mer, något annat? “Äta här sova där” handlar om ett sökande efter något, ett sökande efter rumsligheter som både finns bortom mig själv och inom mig själv. Rum som jag finner spännande och fascinerande. Metoderna jag använder mig av har en central roll i arbetsprocessen. Jag tror att det är viktigt att medvetandegöra de metoder som man som arkitekt använder sig av i skapandet av arkitektur. Att förstå hur dessa metoder hänger ihop med det som i förlängningen blir till byggnader, rum och levnadsmiljöer; att förstå att metoderna påverkar hur arkitekturen ser ut och för vem den byggs. ”Äta här sova där” är ett försök till att utmana mig själv till att just uppmärksamma och göra annorlunda. Det är en konstnärlig utforskning av en existerande miljö. En medveten lek för att ta fram nya former och rum, att släppa kontrollen och sedan ta den tillbaka.

Dissertação (mestrado)—Universidade de Brasília, Instituto de Ciências Sociais, Centro de Pesquisa e Pós-Graduação Sobre as Américas, Programa de Pós-Graduação em Estudos Sobre as Américas, 2014. / Submitted by Ruthléa Nascimento (ruthleanascimento@bce.unb.br) on 2014-11-21T16:21:17Z No. of bitstreams: 1 2014_JoseManuelGonzalezCruz.pdf: 3301823 bytes, checksum: a5258296da56a0bb5bfe90cf89c257a0 (MD5) / Approved for entry into archive by Ruthléa Nascimento(ruthleanascimento@bce.unb.br) on 2014-11-21T16:36:49Z (GMT) No. of bitstreams: 1 2014_JoseManuelGonzalezCruz.pdf: 3301823 bytes, checksum: a5258296da56a0bb5bfe90cf89c257a0 (MD5) / Made available in DSpace on 2014-11-21T16:36:49Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2014_JoseManuelGonzalezCruz.pdf: 3301823 bytes, checksum: a5258296da56a0bb5bfe90cf89c257a0 (MD5) / Esta dissertação trata da questão da produção de rum ilegal na ilha de Puerto Rico. Argumenta-se que essa atividade econômica clandestina é uma das maiores práticas de desobediência civil coletiva e sistemática ao governo federal e local da ilha de sistema jurídico e político Puerto Rico, desde a implementação da Lei Seca em 1917 até hoje. Os dados nos levaram a uma compreensão e visão sobre a realidade económica e social de destiladores “Ron Caña” através de suas histórias de vida, suas visões de mundo e sua relação clandestina com um fenômeno atual centenário e ainda não foi estudado. O objetivo desta pesquisa é compreender, interpretar e possivelmente compreender a natureza simbólica da produção, circulação e consumo de rum ilegal em Puerto Rico, como forma de compreender os processos e discursos de pertença e de resistência e tentar definir o lugar do destilado na cultura da ilha, através da história social do rum clandestino. Metodologicamente, a pesquisa foi conduzida através de uma abordagem etnográfica para trabalhadores ilegais e pelo levantamento de informação jornalística, histórica e antropológica. ______________________________________________________________________________ RESUMEN / Esta disertación de maestría trata sobre el tema de la producción del ron clandestino en la isla de Puerto Rico. Argumentamos que esta actividad económica clandestina es una de las mayores prácticas de desobediencia civil, colectiva y sistemática al sistema jurídicopolítico del gobierno federal y local de la isla de Puerto Rico, desde la implementación de La Prohibición de alcohol en el 1917 hasta nuestros días (PICÓ, 1983). La data nos llevó a una comprensión y entendimiento sobre la realidad económica y social de los destiladores del “ron cañita”, a través de sus historias de vida, sus visiones de mundo y su relación clandestina con un fenómeno centenario, actual y que todavía no ha sido estudiado. El objetivo de la presente investigación es entender, comprender y posiblemente interpretar, el carácter simbólico de la producción, circulación y consumo del ron ilegal en Puerto Rico como forma de entender los procesos y discursos de pertenencia y resistencia e intentar delimitar el lugar de este destilado en la cultura de la isla, a través de la historia social del ron clandestino. Metodológicamente, La investigación fue conducida a través de un acercamiento etnográfico con trabajadores clandestinos y por medio del levantamiento de informaciones periodísticas, históricas y antropológicas. ______________________________________________________________________________ ABSTRACT / This master thesis analyzes the social history of illegal rum production on the island of Puerto Rico. We argue that this underground economic activity is one of the largest civil practices, collective and systematic disobedience to the federal and local government of the island of Puerto Rico legal and political system, since the implementation of alcohol Prohibition in 1917 until today. The data led us to an understanding and insight into the economic and social reality of distillers of “ron cañita”, through their life stories, their worldviews and their clandestine relationship with a centennial current phenomenon and not yet has been studied the objective of this research is to understand, and possibly interpret the symbolic nature of the production, circulation and consumption of illegal rum in Puerto Rico as a way to understand the processes and discourses of belonging and resistance and try to define the place of this clandestine distillate in the culture of the island, through the social history of rum underground. Methodologically, the research was conducted through an ethnographic approach to illegal workers and by the lifting of journalistic, historical and anthropological data.

Lööf, A. 2023. En studie om smartphones påverkan på studenters interaktion med Uppsalas stadsrum. Uppsatser Kulturgeografiska institutionen, Uppsala Universitet. Smartphones och deras digitala verktyg har haft en stor ökning i sitt användande sedan dess introduktion. Till följd påverkas människor i samhället då deras interaktion med rummet förändras när smartphonen och det digitala har fått en nästan allestädes närvaro. I syfte att förstå hur interaktionen och upplevelsen av rummet förändras genom användningen av smartphone utfördes en kvalitativ intervjustudie med sju olika studenter i Uppsala som sedan tolkades utifrån Harveys (2006) tre rumsliga perspektiv, absolut, relativ och relationellt. Smartphonen visade sig vara viktig i studenters liv när de navigerar i stadsrummet. till följd av den konstanta uppkoppling smartphonen erbjuder kan fysiska anpassningar ses i form av biljettscanners, QR-koder och elscootrar, samtidigt som platser vars tjänster kan göras digitalt försvinner. Ytterligare tillåter en allestädes närvaro studenten flexibilitet och spontanitet i organisering, planering och kommunikation då det alltid kan göras i realtid. Dessutom ändrar smartphonen studentens relation till platser då de kan kännas tryggare att befinna sig på eller att platsens sociala syfte ändras exempelvis när det kommer till dejting. Avslutningsvis tyder detta på att smartphonen har en stor betydelse i studenters vardag samt att smartphonens konstanta närvaro i samband med dess verktyg förändrar vissa platsers syfte och användning.

Uppsatsen behandlar diffusa rum i Tomelilla tätort. Diffusa rum finner man överallt som enklaver mellan byggnader eller i det väl definierade urbana landskapet. De är vanligtvis belägna på områden som har blivit över efter planeringar av projekt eller bara i tomma utrymmen och utan en specifik funktion. Vår bakgrundsstudie är baserad på tidigare studier inom ämnet som har visat att diffusa rum har en mängd olika värden. Värdena beror på sättet människor vill markera dessa diffusa rum i staden som ger oss olika värden som självorganisation, spontanitet, kreativitet eller bara en enkel och tillfällig användning. Diffusa rum är vanligtvis förknippade med negativa sociala aktiviteter och är i kontrast mot många offentliga rum som innehåller regler och kontroll. Däremot sidan är diffusa rum öppna för olika typer av sociala grupper utan regler, begränsningar och kan fungera som alternativ till offentliga rummet. Det har utförts observationer i Tomelilla tätort där observationerna hjälper oss att förstå vilka värden diffusa rummen har för invånarna. Generellt sett under sex dagars observationer, två i januari, två i mars och ytterligare två dagar i april kom vi fram till att kommunikations -och rekreationsvärden är de dominerande värdena för dessa diffusa rum. Samt att rummen främst används av aktörer som passerar förbi på olika sätt. / The essay deals with diffuse spaces in Tomelilla town center. Diffuse spaces are found everywhere as enclaves between buildings or in the well-defined urban landscape. They are usually located in areas that have been over after planning projects or in empty spaces andwithout a specific function. Our background study is based on previous studies on the subject that have shown that diffuse spaces have a variety of values. The values depend on the way people want to mark these diffuse spaces in the city that give us different definitions such as self-organization, spontaneity, creativity or just a simple and temporary use. Diffuse spaces are usually associated with negative social activities and are in contrast to many public spaces that contain rules and controls. On the other hand, diffuse spaces are open to different types of social groups without rules, limitations and can serve as an alternative to public space. Observations have been performed in Tomelilla town center where the observations help us understand the values diffuse rooms have for the residents. Generally speaking during sex-day observations, two in January, two in March and another two days in April, we discovered that communication and recreation values are the dominant values for these diffuse spaces. Also that these diffuse rooms firstly are used as passages in different ways.

Detta är en kvalitativ intervjustudie där elevers uppfattningar av sina skönlitterära läsmiljöer undersöks. Denna studie syftar till att öka kunskapen om vilka olika synsätt elever har på de skönlitterära läsmiljöer de erbjuds, både i skolan och hemmet. Jag vill med denna studie bidra med ett elevperspektiv på läsmiljöer, där barns egna tankar, upplevelser och uppfattningar ges utrymme inom ett forskningsfält som annars till största del präglas av ett vuxenperspektiv. Undersökningen har utförts genom semistrukturerade elevintervjuer med sju stycken fjärdeklassare. Därefter har materialet transkriberats och tolkats mot bakgrund av ett antal teorier och inriktningar som på olika sätt belyst och möjliggjort ett fokus på kontexten inom vilken läsning sker. Tidigare forskning visar att den estetiska och fysiska läsmiljön har betydelse för barns motivation, engagemang och intresse för läsning. Därutöver utgör goda läsmiljöer en avgörande faktor för barns läsglädje. Vidare visar forskning att vi genom utformning och konstruering av läsmiljöer signalerar till elever vilka aktiviteter de förväntas ägna sig åt när de vistas i läsmiljön. Miljön inom vilken läsning äger rum har dessutom betydelse för barns möjlighet att leva sig in i fiktionens värld. Resultatet av studien visar att eleverna ser läsmiljön som en central och avgörande del för sin läsning. Vidare pekar eleverna ut faktorer för en god läsmiljö, så som koncentration, bekvämlighet, tilldragande atmosfär, utbud av och tillgång till skönlitteratur och specifika platser avsedda för läsning. Därutöver visar resultatet på den syn på läsning som skolan förmedlar till eleverna samt hur denna påverkar dem och deras egna syn på läsning. / <p>Godkänt datum 2020-01-27</p>

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur förskolans inomhusmiljö stödjer barns sociala samspel och på vilket sätt förskolepersonal utformar miljön för att främja barns interaktion med varandra. Denna kvalitativa undersökning genomförs på två olika förskolor där vi sammanlagt utför åtta stycken intervjuer med både förskollärare och barnskötare. Resultatet visar att miljöns rum, material samt utformning antingen kan främja eller begränsa barns sociala samspel. Vikten av att ha en flexibel miljö framhålls samtidigt som vårt resultat synliggör tankar kring rummens storlek och utformning samt betydelsen av att erbjuda barn varierat och tillgängligt material. Utifrån vårt resultat kan vi se att förskolepersonal dock bör lägga större fokus på barns egna idéer och synpunkter och göra dem mer delaktiga i utformandet av förskolans miljö.

[I examensarbetet ingår utställningen "SET / Catalog Tactics, A Tactic's Cat Log, A Cat's Tact Logic"]: Material/Teknik: Rum och text.