Grafiskt Centrum i Tumba är ett center för utbildningar och verksamheter inom media, IT, 3D-animation och grafisk verksamhet. I byggnaden bedrivs gymnasie-utbildningar och kvalificerade vuxenutbildningar. Man har även lokaler för konfe-renser, konsultverksamheter och en lunchrestaurang. Examensarbetets syfte var att utforma ett förslag till en ny miljö i Grafiskt Centrums entréhall. Miljön ska vara informativ och kommunicera de resurser och den kreativa verksamhet som bedrivs i byggnaden. Entréhallen är en tre våningar hög ljusgård som sträcker sig genom hela byggnaden. Den upplevs idag ofta som mörk och ödslig och den utnyttjas inte tillräckligt för att sprida information om vad man gör i byggnaden. Huvudfrågan som besvaras i arbete är: Hur kan miljön i Grafiskt Centrums entréhall förändras så att den kommunicerar den verksamhet som bedrivs där?

Detta examensarbete omfattar ett förslag på utformning av en utställning med Interactive Institute som uppdragsgivare. Syftet med examensarbetet har varit att utforma en utställning till ett antal prototyper som utvecklats i projektet ”Static!”. Prototyperna visualiserar energi på olika sätt där tanken är att uppmärksamma användandet av energi. Vi har arbetat med att skapa ett utställningsförslag med god informationsdesign som ger medvetenhet om energianvändning hos målgruppen. Vi har undersökt hur man skapar uppmärksamhet hos besökare, hur man kan göra utställningen informativ utan att någon står och berättar om den samt hur man undviker att besökare vidrör prototyperna i utställningen. För att skaffa oss de kunskaper som behövts för att genomföra examensarbetet har vi gjort litteraturstudier, genomfört flera intervjuer, gjort en enkätundersökning samt gjort fältstudier. Examensarbetet har resulterat i ett idéförslag som visualiseras med hjälp av datorskisser. Skisserna beskriver utformningen med både text och bild.

Since the twentieth century, the earth has been getting warmer due to human activities that releases greenhouse gas. One of these activities is human transportation. In Sweden, the transport sector (especially road traffic) is responsible for one-third of the country’s emission. To prevent further negative effects of global warming, there is a need for change in the everyday mobility where people must choose climate-friendly ways to transport themselves. This includes less driving with private vehicles and more walking, cycling and using public means of transportation. To achieve this behavioral change in everyday travel, societies need to incorporate strategies in their planning that leads people in the right direction. In the chapter on earlier research, some of these strategies are presented. This study examines what strategies Kalmar municipality are using to reach a behavioral change in how people do their everyday traveling. Information about these strategies were derived from an interview with two people working at the municipality. Other interviews with three residents gave information about their attitudes towards means of transport and climate change. The conclusion of this essay present proposals of strategies by comparing the municipality’s strategies with the views of the residents. The strategies are: introducing more cycle stands, more marketing of the public carpool, better lightning by the strolling paths, lower prices for public transportation, less change of trains and delays, better luggage space at trains and more comfortable seats. Other strategies are minimising technical problems with the buses and creating better bus connections. Another proposal is consciousness campaigns. A strategy that turned out to be particularly important is the implementation of travel plans for schools and workplaces, which according to earlier research is the most effective strategy in changing travel behaviour in everyday life.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att diskutera begrepp och termer inom virtuella utställningar, studera berättandet i virtuella utställningar och undersöka hur användare/besökare uppfattar och upplever berättandet i desamma. För att ta reda på hur besökare uppfattar och upplever berättandet i en virtuell utställning har vi utfört ostrukturerade observationer med sex personer, där varje person har fått besöka tre utställningar. Det empiriska materialet har sedan analyserats och tolkats med hjälp av teorier kring berättande och Michael Murtaugh’s narrativa verktyg. Berättandet i virtuella utställningar är utformat som i de reella med den skillnaden att det i en virtuell värld inte finns några fysiska begränsningar. I en virtuell utställning kastas besökaren direkt in i utställningen och vägen mellan början och slut får i större utsträckning skapas av besökaren själv. Berättelsen får i de virtuella utställningarna en underordnad betydelse till förmån för upplevelsen av att befinna sig i en virtuell värld, men om mediets kapacitet utnyttjas så att en ytterligare dimension kan läggas till, kan också berättandet fördjupas.

Lager på lager är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning i samarbete med Västerås konstmuseum. Projektet går ut på att förtydliga och synliggöra stadens offentliga konstverk med hjälp av olika typer av tillägg eller gestaltningar. Många av stadens offentliga konstverk besitter mycket föråldrade budskap och normer som inte stämmer överens med dagens samhällsnormer och värderingar.   Mitt arbete syftar till att skapa förståelse för hur ett offentligt konstverk kan bli synligt och samtidigt skapa en ifrågasättande attityd till en skulpturs grundläggande normer. Med stöd av litteratur och resultat från omvärldsanalys, rumsliganalys, formalanalys och en observation har jag tagit fram ett gestaltningsförslag som jag applicerat vid konstverket Eva som är en skulptur i Botaniska trädgården i Västerås. Eva föreställer en kvinna som med ett passivt uttryck poserar naket.   Med hjälp av min gestaltning kommer Eva som konstverk och hennes inneboende normer och budskap synliggöras för att få fler människor att uppmärksamma dem. Något som förhoppningsvis både kan skapa intresse och debatt.

We live constantly within our surroundings, even if we're not consciously aware of them, our surroundings always affect our behavior. With our senses continually guiding us, we subconsciously make decisions and choose paths to reach our goals. There are a lot of factors which affect these decisions, spatial communication is one of them. The purpose of this study is not only to gain more knowledge of how a spatial designer can create something that we can understand, it also seeks to explain the fundamentals of creating event environments which is meaningful and comprehensive to an ordinary audience. In addition to that, it also attempts to explain how we can create congenial environments where the content reflects its purpose, role and context in order for us to achieve a relaxed and positive atmosphere for the audience. This in turn should help an audience to have a more positive experience, providing them with clear choices and an understanding of what's actually happening in the environment they're in, and what's to be expected of them at the event.   Through consideration of people's cognitive, functional and emotional needs right from the early planning stages, this study was able to bring forth suggestions of how to apply coherent solutions and congenial situations. With the abstract guidelines of the assignment in mind, it helped to achieve concrete design choices for the environmental design, i.e. which colors, shapes and materials were to be used. In using these guidelines from the start, it allowed the study to have clear rules to follow. Through qualityative methods it was possible to build a framework which ensures the event environment correlates with the audiences needs and expectations. Through studying different theories and using knowledge and experiences of my own, it was possible to use that framework to support concrete design choices. In doing so, it was then possible to achieve a coherent wayfinding solution and to improve the audience’s impression of the environment by allowing it to interplay meaningfully with the spatial course of the event, which in turn should lead to the desired relaxed and positive atmosphere. / Människor rör sig och lever i sin omvärld hela tiden och både medvetet och omedveten blir vi påverkade av det. Genom våra sinnen läser vi av vår omgivning och tar beslut/ vägar för att nå våra mål. Det finns många faktorer som kan påverka dessa beslut, där den rumsliga kommunikationen är ett av dem. Syftet med den här undersökningen är att ge kunskap om hur rumsliga formgivare kan skapa begripliga, hanterbara och meningsfulla evenemangsmiljöer utifrån människors behov och förväntningar. Samt ge kunskap om hur vi kan skapa kongeniala miljöer där innehållet speglar dess syfte, funktion och sammanhang till en önskad sinnesstämning. Detta för att i sin tur ge besökarna ökade upplevelser med tydliga valmöjligheter och förståelse över vad som händer i rummet samt vad som förväntas av dem där.   Genom att redan i planeringen ta hänsyn till människors kognitiva-, funktionella-  och emotionella behov kunde studien skapa förslag på kongeniala lösningar, sammanhållande situationer. Där formgivningen inom miljön fick konkreta designval, färg- form- och materialval m.m., från uppdragets abstrakta riktlinjer. Genom att gå ifrån abstrakta riktlinjer redan från början i processen, kunde det hjälpa studien att få ett ramverk att förhålla sig till. Och via de kvalitativa metoderna kunde uppdraget ytterligare få struktur ifrån miljön samt behov och förväntningar från målgruppen att förhålla sig till. Där teorierna och mina tidigare erfarenheter sedan kunde översätta dem till konkreta designval. På så sätt kunde miljöns struktur få en sammanhållen orienterbarhet och miljöns känsla en genomgående design där de sedan tillsammans kunde samspela till rummets händelseförlopp och få den önskade sinnesstämningen.

Studien syftar till en kritisk reflektion över det fysiska rummets betydelse för undervisningen i en grundskola med ett särskilt fokus på ämnena bild och slöjd. Fallstudien genomfördes på Johan Skytteskolan, en skola som byggts i enlighet med Stockholms stads koncept för skolbyggnader. Studien undersöker hur det pedagogiska rummet i en skolbyggnad kan förstås rumsligt och hur lärarna på skolan förhåller sig till de rumsliga möjligheterna och begränsningarna i sin undervisning. I slutändan är det en fråga om vilken typ av maktförhållanden som produceras. Metoden kan beskrivas som en kombination av rumslig analys och kvalitativ fallstudie. För att kartlägga konsekvenserna av olika rumsligheter för undervisningen kombineras Bill Hilliers rumssyntax med Basil Bernsteins teori om pedagogiska koder. Baserat på Johan Skytteskolans praktisk-estetiska ämnessalar visar studien hur integrerade rum kan främja den integrerade kodens mer jämlika undervisning och hur segregerade rum bidrar till att upprätthålla den isärhållande kodens mer auktoritära undervisning. Genom att intervjua lärare inom bild och slöjd och göra observationer i undervisningssalarna undersöker fallstudien det konkreta resultatet av dessa rumsliga relationer för undervisningen. I kontrast till den rumsliga integrationen visar fallstudien att lärarna praktiserar en isärhållande kod i sin undervisning. Resultatet indikerar att rummet i sig inte skapar en viss undervisning, utan istället erbjuder möjligheter och begränsningar som möts av användaren, och hur detta får konsekvenser för maktförhållandet mellan lärare och elev.

Bachelor thesis in information design, field of study: spatial design.  Calix and Preciform are companies that manufacture products for the car industry. They have both factory and office spaces on their premises and many of their customer meetings occur on site. The employees are displeased with their workplace since they feel that it is disorganised, and they desire a workplace that has a coherent spatial design.  This study will explore how hierarchies and storytelling can be used to create a workplace that communicates the company’s identity whilst helping first time visitors with wayfinding. Literature studies about legibility, corporate storytelling, spatial experience, colour and form together with methods of observation and a survey have been the foundation for a design proposal that is presented through sketches and 3D pictures. Keywords: information design, spatial design, legibility, corporate identity, wayshowing / Examensarbete på grundnivå, informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Calix och Preciform är företag som arbetar med att skapa produkter till fordonsindustrin. I deras lokaler finns kontor och fabrik och kundmöten sker på plats i deras konferensrum och fikarum. Medarbetarna är missnöjda med miljön i lokalerna då det känns rörigt och de önskar en röd tråd och uppfräschning i utformningen. I den här studien undersöks hur hierarkier och berättande kan skapa en miljö som kommunicerar företagets identitet och samtidigt skapa en vägledning för förstagångsbesökare. Litteraturstudier om legibility, corporate storytelling, rumsupplevelse, färg och form i samband med observationer och frågeformulär har varit till grund för ett gestaltningsförslag som presenteras genom 3D bilder. Nyckelord: informationsdesign, rumslig gestaltning, legibility, företagsidentitet, vägledning

Den rumsliga gestaltningen på en plats påverkar människor upplevelse av miljön, mer eller mindre. Kortfattat sker detta genom tolkningsprocesser av information i hjärnan som samlats in genom människans sinnen, vilket innefattar den visuella perceptionen. Sjukhusentréer spelar en viktig roll som besökarens första fysiska möte med verksamheten. Det är viktigt att upplevelsen känns välkomnande och trygg eftersom det påverkar upplevelsen av sjukhusets vårdkvalitén på. Mälarsjukhuset har mottagit indikationer om att deras huvudentré upplevs brista i trygghet och välkomnande. Ett problem som genererade ett delprojekt och samarbetsmöjlighet med Mälarsjukhuset. Studien har därför undersökt Mälarsjukhusets huvudentré för att förstå varför miljön orsakar den upplevelsen hos besökare och hitta gestaltningens problemområden. Genom en HCD process har det sedan gjorts ett sökande efter gestaltningsfaktorer som kan bidraga till en tryggare och mer välkomnande upplevelse. Metoder som användes till att hitta lösningar var omvärldsanalys, frågeformulär och workshop som innehöll moodboards. Sammanställningen av studiens teori och empiri resulterade i en samling generella gestaltningsfaktorer och ett specifikt gestaltningsförslag för Mälarsjukhusets huvudentré. / Spatial design affects people’s experience of an environment, to lesser or greater degree. In short this is done through processes in the brain that interpret data gathered via the senses, including the visual senses. Hospital entrances play an important role as the visitor’s first physical encounter with the facility. It is important that the experience feels welcoming and safe as this can affect theoverall experience of the hospital’s quality of care. Mälarsjukhuset (Eskilstuna’s regionalhospital) has received indications that their main entrance is perceived to be lacking this safe and welcoming feeling. A problem that created a subproject and collaboration opportunity with Mälarsjukhuset. This study has therefore investigated the main entrance area to the Mälarsjukhuset to understand what in this environment causes a negative experience for visitors, and to identify problem areas in the spatial design. An investigation has been made, through an HCD process, to find spatial design factors that could contribute to a safer and more welcoming experience. The methods used to find solutions include example analysis, questionnaires and a workshop involving moodboards. The study's theory review and collected data resulted in a selection of generally applicable design factors and also a specific design proposal for the main entrance to the Mälarsjukhuset.