This thesis is a study about how a conference room can be formed to facilitate for multiway communication. The room will facilitate meetings in different forms. This study uses a meeting room in Västerås for the leading team of “Habiliteringscentrum Västmanland” as an example. In the current situation the room doesn’t meet the needs of the leading team to support multiway communication and the room is perceived as uninspiring. In order to support the leading team to have multiway communication, it’s very important to have a conference room that reflects the newly introduced ways of working. The current design and use of the room has been studied through an architectural analysis, interview, observation and a questionnaire. With support from literature and the results from the architectural analysis, interview, observation and the questionnaire I have created a design proposal. Through color, work material and furniture adapted to the requirements of the leading team, the new design proposal for the room creates space for multiway communication and a possibility to stimulate the team to a creative way of thinking. The design suggested support multiway communication that can lead to more effective meetings with better results for their continued work. / Detta arbete är en studie i hur ett mötesrum kan utformas för att underlätta för flervägskommunikation. Arbetet har utgått ifrån ett mötesrum i Västerås för ledningsgruppen av Habiliteringscentrum Västmanland. Rummet ska underlätta för att ha möten i olika former. I nuläget uppfyller inte rummet ledningsgruppens behov av möten i olika former, arbetsmiljön idag är bristfällig och rummet upplevs som oinspirerande. För att ledningsgruppen ska kunna ha möten i form av flervägskommunikation är ett arbetsrum som är stödjande för deras arbetsmetoder av stor betydelse. Genom rumsanalys, intervju, observation och mailenkät har det befintliga rummet och användarnas behov studerats. Med stöd av litteratur och resultaten av rumsanalys, intervju, observation och mailenkät har jag skapat ett gestaltningsförslag. Genom färger, arbetsmaterial och möbler anpassade efter ledningsgruppens behov skapar rummet plats för flervägskommunikation och ger möjlighet för att stimulera ledningsgruppen till ett kreativt tankesätt.

Denna studie är ett examensarbete i informationsdesign med inriktningen rumslig gestaltning. Syftet med arbetet har varit att förtydliga orienterbarheten och underlätta för patienter att navigera på vårdcentraler. Målet har varit att skapa ett gestaltningsförslag med visuell koppling som vägleder patienter mellan olika rum. Utgångspunkten för arbetet har varit i ett par väntrum på vårdcentralen City i Eskilstuna, där patienter har svårt att förstå vägledningssystemet.  Metoder som observationer, platsanalys, notation och intervjuer har genomförts och skapat en förståelse för patienters upplevelse av platsen. Genom metoderna har brister inom rumsutformning, placeringar, färger och former kunnat identifierats. Litteraturstudier om wayfinding, wayshowing, kognitiva aspekter, färgkodning, färger och det fysiska rummet har tillsammans med resultat från metoderna legat till grund för gestaltningsförslaget. Gestaltningsförslaget bygger på att rummet öppnats upp så att tydlig vägledning kunnat skapas, vilket är en förutsättning för att patienterna ska kunna hitta på platsen. / This study is a thesis in information design with emphasis on spatial design. The aim of this study has been to clarify orientation and to facilitate navigation for patients in health centers. The goal was to create a design proposal with visual connection to guide patients between rooms. The starting point for this work was two waiting rooms at the health center vårdcentralen City in Eskilstuna, where patients have difficulty understanding the wayshowing system. A greater understanding of patients' experience of the place was created through methods such as observations, site analysis, notations and interviews. The methods have identified shortcomings within the room layout, placement, color and shape. Underlying the design proposal are the results from the methods and literature studies of wayfinding, wayshowing, cognitive aspects, color-coding, colors and physical space. The findings show that navigation at the site can be improved by opening up the room, thereby creating a good wayshowing.

No description available.

Det här examensarbetet behandlar orienterbarhet i allmänhet och hur det vidare kan appliceras i sjukhusmiljö. Arbetet är skrivet inom ämnet informationsdesign och beskriver hur man med hjälp av rumslig formgivning kan skapa en miljö med god orienterbarhet. Platsen för arbetet är entréhallen på Västmanlands sjukhus Köping. Entréhallen anses idag inte vara tillräckligt informativ i sin utformning vilket gör att besökare till sjukhuset går vilse och tror att de hamnat fel. Syftet med mitt arbete har varit att genom studier ta reda på hur ett rums layout samt rumsliga element kan bidra till en miljö med god orienterbarhet. Detta presenteras vidare i ett designförslag om en förändrad entréhall. Studierna har genomförts med hjälp av de kvalitativa metoderna: intervju och observation, samt med litteraturstudier för insamling av data.  Utifrån detta har jag jobbat fram mitt designförslag som visar en rumslig layout samt förslag på rumsliga element som bör gynna orienterbarheten på Västmanlands sjukhus Köping.

Möten i stadsrummet är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med arbetet är att undersöka hur det går att bidra till att en outnyttjad plats i stadsrummet kommer till användning, samt vilka kriterier som bör eftersträvas för att möjliggöra en trevlig vistelse på platsen. Mina studier utgår från Stockholms stadsbiblioteks terrasser som på grund av dess utformning och avsaknad av funktion ofta står tomma och outnyttjade. Arbetet syftar till att generera ett designförslag som understödjer ett ökat flöde av människor till terrasserna samt får besökarna att vilja stanna. Målet är att fler besökare ska få ett större utbyte av stadsbibliotekets terrasser och att platsen ska komma till större användning. Genom rumsanalys, observationer, notationer av rörelsemönster, intervju och samtal har det framkommit att terrasserna är outnyttjade på grund av dess avsaknad av funktioner samt dess utformning. Genom teoretiska studier inom bland annat rumslighet, formelement, offentliga platser i stadsrummet och kognitionspsykologi framkom att val av formelement och placering av rumsliga element kan bidra till att människor väljer att vistas på terrasserna. Det i sin tur kan skapa förutsättning för ett ändrat rörelsemönster och ett ökat flöde till platsen. Ett gestaltningsförslag har tagits fram utifrån teori och empiri. Det syftar till att genom rundade och svängda former, ett tydligare och mer enhetligt formspråk, samt genom tydligare funktioner väcka besökarnas uppmärksamhet och bidra till ett ökat flöde till terrasserna. / Meetings in urban spaces is a thesis in information design with emphasis on spatial design. The aim of this thesis is to is to examine how poorly utilised spaces in urban environments can become more useful, as well as which criteria are required to enable a pleasant stay in these locations. The object of the study is the terrace outside Stockholm Public Library which, due to its current appearance and lack of function, most of the time is unused and deserted. The study’s aim is to generate a design proposal that encourages an increase in the flow of people to the terraces and that makes people want to spend more of their time there. The goal is to get more visitors to appreciate the terraces and utilise the space better. From the results of collected empirical data through spatial analysis, observations, notations of movement, interviews and discussions it has become clear that the reason for the terraces being unused is a lack of functionality and the spaces appearance. The conclusion of the theoretical and practical studies about spatiality, shape, urban public spaces and cognitive psychology etc., show that the choice of shape and placement of spatial elements can contribute to people choosing to linger on the library terraces. In its turn, this knowledge can create the right conditions for a changed pattern of movement and a greater flow of people to the location. A design proposal was created, based on theories and empirical data presented in the study. The aim design proposal is to show how it may be possible to draw visitors’ attention to the terraces and create a more natural flow there. This may be achieved by adding round shapes and curved lines, more variety in shape and proportion and by creating more obvious functions that meet visitors’ needs of activity and aesthetics. While this study is focused on the terraces of Stockholm Public Library it is my hope that these conclusions may also be applicable to similar environments in other location.

Detta är en studie på ett gemensamt kök för kollektivt och studentboende.Projektet är ett samarbete med företaget Omniplan. Omniplan är byggprojektörersom kommer att bygga ett nytt studentboende med gemensamma kök. Köket är enmötesplats för umgänge och sociala aktiviteter. Observationer och intervjuer medstudenter har upptäckt att studentbostädernas gemensamma kök är ostimulerande.Köket är en mötesplats för umgänge och sociala aktiviteter. Ett problem somidentifierades av studien är att det inte finns struktur för städning. Studien harundersökts hur man kan utforma och förtydliga struktur i rummet med fokus påstädning och matlagningsredskap.Tidigare forskning och litteraturstudier har utförts på ett allmänt område om färg,organisering, städning och hygien, struktur för matlagningsredskap och om lagaroch regler på hur man ska utforma kök. Metoder som har använts ärobservationer, notationer och rumsliga analyser på kollektiv och gemensammastudentkök. Intervjuer har utförts med kollektivansvarig, studenter och eninredningsarkitekt. Ett elektroniskt forum har utförts på nuvarandekollektivföreningar. Detta för att få en inblick på hur andra kollektivbostäder ärutformande med struktur. En jämförelse har även gjorts med teori och empiriskastudier för att se tydliga skillnader på vad som är viktigast att ta upp i rapporten.Underlag från metoder och teorier, jämförelser med kollektiv ochstudentbostädernas kök har gett stöd på hur man ska tänka vid en rumsligutformning på arbetet.Gestaltningsförslaget presenteras som två delar. Det första är en gestaltning av ettförvaringsskåp som har fokus på teorin färg och organisering. Det andra ärgestaltning på en köksö som har fokus på social interaktion, städning och hygiensamt lagar och regler på hur man utformar ett att kök. Dessa två områden har lagtsfokus på då det är dem som undersökningen identifierades som den största bristeni den gemensamma studentköken. / This is a study of shared kitchens for collective communal homes and studenthousing. The project is a cooperation with a company called Omniplan. Omniplanis a project coordination construction company and they are building a newstudent accommodation with a shared kitchen. The kitchen in a home is usually ashared space for cooking and socializing. In students housing this appears not tobe functioning. Observations and interviews with students have confirmed thatstudent housings common kitchens are not engaging enough. Another problemthat has been identified is that there is a lack of structure for supporting tidyingand cleaning. This study has researched how to design and improve the structurein the kitchen areas with focus on supporting tidying and cleaning and on storingof kitchen utensils.Previous science and literature studies have been studied on the subjects of color,organization, cleaning and hygiene, structure for storage of utensils and laws andrules for how to design a kitchen. Methods that have been used are observations,notations, and place-analysis on collective and student homes with commonkitchens. Interviews have been done with the manager of the collective homes,with students and with an interior architect. A website enquiry has been done oncurrent collective homes. This to see how other collective housings are designedand structured. A comparison has been done with theory and methods to identifythe differences that would be most important to take up in the thesis. The methodsand theories and comparison with common collective and student kitchens havegiven support to a design proposal for two kitchen areas using spatial designsolutions.The design proposal is presented as two designs. The first design is alocker/cabinet that uses theories of color and organization. The second design is akitchen island that has focus on supporting social interaction, cleaning andhygiene, and also refers to laws and rules for how to design and structure kitchenareas. These two areas have been focused on because they were identified as thebiggest problem areas in common student kitchens.

<p>Vi intervjuade tio högskoleutbildade om hur deras livssituation påverkade deras etableringsprocess på arbetsmarknaden och deras syn på sin yrkeskarriär. Särskilt intresse riktades mot deras syn på pendling och flyttning. De frågeställningar vi sökte svar på var: Finns det skillnader i synen på mobilitet det vill säga pendla och flytta som kan kopplas till kön, familjesituation och klassposition? Påverkar dessa skillnader respondenternas etablering på arbetsmarknaden och yrkeskarriär? Finns det social konstruerade maktordningar som direkt eller indirekt påverkar individens handlingsval och upplevda handlingsutrymme? Vi använde begreppet intersektionalitet som en tankemodell för att se hur olika maktordningar samverkar. De teorier vi tolkade undersökningsresultat mot bestod av Bourdieus teori om klassposition, teorin om könsmaktsordningen samt Bourdieus familjebegrepp. Det som skiljde de intervjuade åt var om deras sociala liv inkluderade familj eller inte. I studien framkom att de respondenter som hade familj inte kunde tänka sig att flytta eller pendla längre sträckor för att göra yrkeskarriär oavsett om man var kvinna eller man. Respondenterna tar även upp andra hinder såsom ägande av bostad, barnens skola och sociala nätverk. Klart framgick att det är svårt att förena arbete och karriär när man är småbarnsförälder. De personer med utomnordisk härkomst som vi intervjuat var över lag mer pendlingsbenägna. De ansåg att yrkeskarriären var viktig liksom att arbetet stämde med den utbildning de hade.</p> / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet

<p>Arbetsmarknadsläget är idag hårdare än det tidigare varit för nyutexaminerade akademiker. Vägen till drömyrket är krokig och kantas av flera val som måste göras, i fråga om strategier och mobilitet. Denna uppsats belyser yngre akademikers rumsliga mobilitet och nuvarande situation på arbetsmarknaden samt strategier under etableringsprocessen i förhållande till olika aspekter såsom ålder och familjebildning. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes. Uppsatsens teoretiska referensram präglas av Becks individualiseringsteori samt andra teorier av Bourdieu, Giddens och Bäck-Wiklund. Tidigare forskning visar bland annat att individualiseringen och kravet på flexibilitet leder till ökade svårigheter att både förvärva och behålla en anställning. Undersökningens resultat och analys genomfördes på 6 respondenter som alla tagit examen från Mälardalens högskola under hösten 2004. Studiens resultat präglas av de val som respondenterna gjort, både före, under och efter utbildningstiden. Alla respondenter i studien har arbete men några anser att de är överkvalificerade för de tjänster de nu har. De upplevde sig också vara osäkra i sina anställningar men hade en hög mobil vilja under förutsättning att flytt eller pendling leder till en anställning. Gemensamt för alla var dock att de anser att de i och med sin unga ålder saknar erfarenhet vilket ökar svårigheterna på arbetsmarknaden. Respondenterna hade i flera fall haft en stor hjälp av det nätverk som de förvärvat på sina arbetsplatser då de sökte andra jobb. I diskussionen resoneras kring undersökningens resultat som bland annat rörde respondenternas mobila vilja, hur olika val påverkat arbetslivet och etableringsprocessen, betydelsen av det personliga nätverket och attityder till den egna åldern.</p> / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet.

<p>Detta examensarbete har innefattat en utformning av en hjälpmedelscentral i S:t Petersburg, Ryssland. Hjälpmedelscentralen i Vällingby har varit våra uppdragsgivare.</p><p>Syftet var att ge ett idéförslag där barn med funktionshinder ges en upplevelse och en möjlighet att testa olika hjälpmedel. Delarna som ingick i utformningen var: reception, utställning, väntrum, upplevelserum samt utprovningsrum. Vi har arbetat med att skapa miljöer som främjar utvecklingen och självförtroendet hos barn med funktionshinder. Det innebär en trygg- och sinnesstimulerande lokal.</p><p>För att skaffa de kunskaper som krävts i detta projekt har vi genomfört en utprovning, gjort studiebesök och pratat med ämnesexperter. Lämplig litteratur i områdena informationsdesign, barns utveckling, sinnestimulering och utställningar har använts.</p><p>Examensarbetet har resulterat i ett idéförslag samt en rapport. För att visualisera idéerna har illustrationer och en planritning tagits fram.</p><p>I rapporten som följer kan det utförligt läsas om de delar som lett fram till utformningen samt hur denna kom att se ut.</p>

<p>Syftet med denna studie är att belysa bostadsområdets betydelse för hur svenska ungdomar med invandrarbakgrund uppfattar sig själva, sin identitet, sina sociala livsvillkor och sina framtidsmöjligheter. Denna studie är en jämförande studie mellan två ungdomsgrupper. Varav fyra bor i så kallade marginaliserade och stigmatiserade förorter och de andra fyra är bosatta i förorter och innerstan. Uppsatsens metod bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med åtta respondenter, alla boende i Stockholms län. Analysen har skett utifrån det intersektionella perspektivet och den symboliska interaktionismen. Ungdomar i den här studien har visat att det är av mindre betydelse för dem var i staden de bor när det gäller att vara utsatt för diskriminerande handlingar och egen framtidstro. Gällande uppväxten i förort, innerstan kontra en så kallad stigmatiserad och marginaliserad förort så är det inte enbart regionala skillnader som satt prägel och stämpel på respondenterna och deras syn på livet. Ungdomars egna attityder, värderingar, normer och perspektiv har enligt den här studien till stor del formats utifrån hur de <em>upplevt</em> sitt bostadsområde och sig själva.</p>