Detta är en studie i hur ett miljörum kan användas för att kommunicera ochunderlätta för användare att sortera sitt avfall. I det långa loppet är målsättningenatt ytterligare motivera och öka deras intresse för källsortering.Till denna studie har ett miljörum tillhörande SGS Studentbostäder i Göteborgvalts ut. För närvarande kommunicerar inte rummet tydligt sitt syfte och har flerabrister som orsakar låg användbarhet.Fokuset i studien har varit att förbättra användbarheten av rummet och också göradet mer attraktivt. Frågeställningen som har besvarats är ”Hur kan ett miljörumutformas så att det på ett effektivt sätt kan kommunicera och underlätta föranvändaren att snabbt sortera rätt och därmed bli mer användbart?”Genom att kombinera resultaten från litteraturstudien och den empiriskaundersökningen har denna studie resulterat i två olika designförslag på detundersökta rummet. Båda designförslagen föreslår hur de problem somidentifierades under den empiriska studien av rummet kan lösas men på lite olikasätt beroende på förutsättningar för det specifika rummet. Den övergripandedesignidén har varit att introducera en tydlig och genomgående färgkodning medomsorg för små detaljer med stor betydelse. / This is a study in how a room for recycling can be designed as a way tocommunicate and make it easier for users to sort their waste. The long-termgoal for the room is to further encourage the users and increase their interestfor recycling. For this study a room for recycling at SGS Studentbostäder inGothenburg has been chosen. Currently, the room does not communicate itspurpose clearly, and has several problems causing low usability.The main focus of this study is to improve the usability of the room, and also tomake it more attractive. The research question that has been answered is “Howcan a recycling room be designed so that it can communicate and make it easierfor the user to quickly and efficiently sort their waste; and thus become moreusable?”By combining the results of both a literature review and empirical investigations,this study have resulted in two different design suggestions for the investigatedroom. Both design suggestions addresses the problems that were identified duringthe empirical study of the room, but in slightly different ways depending on thelevel of change that is wanted by the property owner. The overarching design ideahas been to introduce a clear and thorough color coding, with attention to smalldetails that have big impact.

Detta arbete är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Arbetet har inneburit en studie om hur en förskolemiljö kan användas som ett stöd för pedagoger i deras dagliga arbete med förskoleverksamheten. Utformningen av miljön ska bidra till att fungera som ett verktyg för att underlätta pedagogernas arbetssätt. Studien har haft sin utgångspunkt vid en avdelning på förskolan Pärongården i Stockholm. Ett förslag på förändring av förskolemiljön visar hur man kan använda den rumsliga utformning som ett verktyg i den temainriktade verksamheten med barn i förskolan. Metoder såsom intervju, platsanalys, observation och avstämning har genomförts för att skapa en förståelse för pedagogernas arbete i förskolan i dagsläget. Resultatet av metoderna har visat att förskolemiljön behöver anpassas på ett bättre sätt för att kunna stödja pedagogernas temaarbete med barnen. Metodresultat, teorier och litteratur har varit ett stöd i framtagandet av ett designförslag. Ett förslag skapat utefter pedagogers behov har lett till en funktionsbaserad rumsmiljö. Detta för att utnyttja lokalytorna effektivare och för att anpassas till den dagliga verksamheten. En funktionsbaserad rumsmiljö bidrar till att fler moment i det dagliga arbetet inspirerar och underlättar till arbete med barnen. Med detta förslag har även en dokumentation- och utställningsstation skapats, där personalen kan ställa ut barnens färdiga projekt som sedan kan diskuteras och reflekteras tillsammans med föräldrar. Detta för att främja pedagogernas arbete med dokumentation till föräldrar, vilket utgör en viktig del i styrdokument för förskolor. / This work is a thesis in Information Design with a focus on spatial design. The work has involved a study on how a preschool environment can be used as a support for teachers in their work with early childhood education. The design of the environment contributes as a tool to facilitate teachers’ work. The study had its starting point in a section at the preschool Pärongården in Stockholm. A change in the preschool environment shows how to use the spatial design as a tool in daily theme activities with children in the preschool.   Methods such as interview, room analysis, observation and control check have been carried out to create an understanding of teachers' work in preschools in the current situation and an understanding of the environments importance for the theme work with children. The results of the methods have shown that preschool environment needed to be more adapted to the educators theme work with the children.   Method results, theories and literature have supported the development of a design proposal. A draft created along the educators needs have resulted in a function-based room environment. This is to utilize floor space more efficiently to primarily support educators working with thematic focus.   A function-based room environment contributes to several elements in the theme work that inspires and facilitates the work with the children. With this proposal a documentation- and exhibition station has also been created where educator can exhibit the children finished projects, which can later be discussed and reflected with parents. This is to encourage teachers’ work with documentation for parents, which are an important part of the regulatory documents for preschools.

Det här är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning. Jag har gjort en studie kring hur man med hjälp av rumsliga element kan bidra till att öka orienterbarheten mot ett mål i ett väntrum. Arbetet har skett i väntrummet på Klinisk Fysiologiavdelningen på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Efter tidiga observationer i väntrummet kunde det ses att patienter och besökare inte förstod att de skulle orientera sig till den in-checkningsterminal som finns i väntrummet. Denna observation ledde till att jag valde att göra min studie just där. Syftet med arbetet har varit att genom studier ta reda på hur man kan öka orienterbarheten mot ett mål i väntrummet på Klinisk Fysiologiavdelningen. Slutresultatet har kommit ur den empirisk data som metoderna resulterat i och litteraturstudierna. De metoder som använts är observationer, kvalitativa intervjuer och rumsanalys. Resultatet av studierna har lett fram till ett designförslag i 3D-programmet Sketch-Up. Förslaget gestaltar hur väntrummet skulle kunna förändras för att öka orienterbarheten. / This is a thesis in Information Design with focus on spatial design. I have done a study about how spatial elements in a room can facilitate the orientation towards a landmark in a waiting room. The work has been done in the waiting room of Clinical Physiology department at Mälarsjukhuset in Eskilstuna. After early observations in the waiting room I could see that patients and visitors didn’t understand that they would orient themselves to the check-in terminal in the waiting room. That observation led me to do the thesis in that room. The aim of the work has been to find out how you can facilitate orientation toward a landmark in the waiting room of Clinical Physiology Department. The end result has emerged from the empirical data of the methods and literature studies. The methods used in the study were observations, interviews and a room analysis. The results of the studies has led to a design proposal in 3D software Sketch-Up. The proposal shows how the waiting room could be changed to increase orientation.

Det här är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med studien är att skapa ett gestaltningsförslag till en utställning som kan bidra till en förståelse för cirkulär ekonomi. Av den anledningen undersöks vilka visuella element som kan stödja denna förståelse. Förslaget är anpassat specifikt till ReTuna Återbruksgalleria, men ska även kunna appliceras i andra miljöer.Studien baseras på teorier och tidigare forskning om cirkulär ekonomi, kognition, visuella representationer, konceptuella modeller, utställningsdesign, material och färg. Metoder som har genomförts är användartest, kvalitativ intervju och rumslig analys. Studien har resulterat i ett gestaltningsförslag för hur cirkulär ekonomi genom rumslig gestaltning kan kommuniceras.

Detta examensarbete är en studie skrivet inom informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Arbetet handlar om hur design av iscensättning kan förmedla funktioner och bidra till ett flexibelt rum i en lärandemiljö för vuxna. Arbetet har utgått från studierummet på lärcentrumet Futurum i Västerås, där verksamheter med olika behov samsas om samma yta, och leder till osäkerhet kring rummets funktioner. Användarna i studien syftar på anställda, besökare samt studerande på platsen vilka utför olika aktiviteter och har olika roller i rummet. Arbetets syfte har varit att formge en tydlig iscensättning av rummet som stödjer målgruppens behov och underlättar användarnas förståelse för miljön. Empiri har samlats in från platsanalys, observationer, notationsanalys samt intervjuer. De tillämpade metoderna visade att rummets utformning skapade problem för en del aktiviteter som utförs i miljön. Studien har även baserats på teorier kring lärandemiljöer, formelement, struktur, ljud samt färg och ljus. Dessa aspekter har visat att ett tydligare rum kan bidra till en mer positiv upplevelse för användarna. Examensarbetet har resulterat i ett designförslag där studierummets funktioner är synliggjorda och förmedlas med hjälp av rummets utformning. Förslaget har fokus på flexibel rumslig gestaltning som är anpassad efter studierummets olika aktiviteter. / This thesis is a study conducted in the field of information design specializing in spatial design. The thesis is about how the design of staging can convey functions and contribute to a versatile space in a learning environment for adults. The study is executed in a studyroom at the Futurum Learning Center in Västerås, where activities of different needs practice in the same area, which lead to uncertainty about the room's functions. The users in the study are aimed at employees, visitors and students in the environment who perform different activities and have different roles in the room. The purpose of this study has been to form an environment with distinct areas that supports the needs of the target group and facilitates users' understanding of the environment. Empirical data has been collected through spatial analysis, observations, notation analysis and interviews. The methods used showed that the design of the room created problems for some activities carried out in the environment. The study has also been based on theories about learning environments, form elements, structure, noise, colour and light. These aspects have shown that a more distinct spatial environment can contribute to a more positive experience for users. The study has resulted in a design proposal where the functions of the studyroom are visible, which makes it easier for the users to understand the environment. The proposal focuses on a flexible spatial design that is adapted to the various activities of the study area.

Skolan inkluderar idag såväl Förskoleklass som Fritidshem utöver den traditionella Grundskolan.Även om det i grunden handlar om tre olika institutioner med olika mål och pedagogiska traditionerär de fullt integrerade med varandra i fråga om såväl elever som personal samt de fysiskalärmiljöerna i skollokalerna. Det är av vikt för alla pedagogiska verksamheter att ha tillgång tilländamålsenliga lokaler men hur dessa ser ut och fungerar kan vara vida skilt mellan skolor.Syftet med den här studien är att undersöka vilka utmaningar och möjligheter somfritidshemspersonal möter i de dagliga övergångarna, de så kallade horisontella övergångarna, närfritidshemmet och skolan är rumsligt integrerade.För insamlingen av det empiriska materialet har vi valt att använda oss av intervjumetoden TheWalk and Talk (W&amp;T). W&amp;T är en narrativ, berättande, metod som kan användas för att komma närade deltagande informanternas perspektiv och upplevelser av en plats eller ett skeende. Vi utgår frånett fenomenologiskt perspektiv i analysen av materialet. Analysens tyngdpunkter ligger i att sökafinna det mönster som framträder samt likheter och skillnader i deltagarnas upplevelser ocherfarenheter.I resultatet av studien framträder en bild av fritidshemmen som underordnade skolan och därsvårigheterna med att dela lokaler, helt eller delvis, överskuggar möjligheterna med en skola isamverkan och en sammanhållen skoldag för eleverna. De strukturella hinder somfritidshemspersonalen stöter på dagligen begränsar verksamhetens flexibilitet och på så vis förmåganatt leva upp till målen i läroplanen. Dessa hinder kan utgöras av samarbetet med lärarna, bristen påändamålsenliga lokaler, logistiken i olika förflyttningar eller föreställningen om vad skola och fritidsär och bör vara.Att dagligen förvandla traditionella klassrum till en miljö lämpad för fritidshemsverksamhet –och därefter återställa allt igen – kräver både tid och engagemang. En ommöblering är heller ingengaranti för att lyckas med detta. Skolans starka kultur tycks leva kvar i det fysiska rummet ochpåverkar alla som vistas där, oavsett vilken verksamhet som för tillfället pågår.Fritidshemmen blir i många fall en hemlös verksamhet som begränsas av yttre förutsättningar.Deltagarna i studien förmedlar likväl en känsla av yrkesstolthet med förhoppningar om vad fritidsskulle kunna vara om fritidshemmen fick möjligheten att äga sin tid, plats och profession. / <p>Godkännande datum:2018-06-10</p>

Det här är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med studien är att skapa ett gestaltningsförslag till en utställning som kan bidra till en förståelse för cirkulär ekonomi. Av den anledningen undersöks vilka visuella element som kan stödja denna förståelse. Förslaget är anpassat specifikt till ReTuna Återbruksgalleria, men ska även kunna appliceras i andra miljöer. Studien baseras på teorier och tidigare forskning om cirkulär ekonomi, kognition, visuella representationer, konceptuella modeller, utställningsdesign, material och färg. Metoder som har genomförts är användartest, kvalitativ intervju och rumslig analys. Studien har resulterat i ett gestaltningsförslag för hur cirkulär ekonomi genom rumslig gestaltning kan kommuniceras.

The underlying problem to this work is the lack of orientation possibilities at Mälardalens Hospital in Eskilstuna. The hospital has a complex floor plan and the premises have a low degree of differentiation. The purpose of this study is to find out what general aspects can contribute to increased understanding of the building. By strengthening the visitor's mental map of the building by means of physical elements in the environment. Which can make it easier for visitors to orient in the environment. In order to define the problem, an introspection was first performed, which was then reinforced by a site analysis. Thereafter, a reference object was visited to see how they had applied solutions to the problem occurred. Then a design workshop with expert users was conducted to get feedback on design solutions from a user perspective. In addition to these empirical studies, the results are based on previous research in the field and theories in the subjects: wayfinding, cognition, the importance of health care, color and the impact of nature on a healthcare environment. The conclusion of the study is to strengthen decision points in the form of landmarks. To create mental anchor points, which we remember and recognize in the environment and therefore can use to orientate. Based on the results of the study, a design concept proposal is presented that could be implemented in the environment. / Problemet som ligger till grund för det här examensarbetet är bristande orienteringsmöjligheter på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Sjukhuset har en komplex planlösning och lokalerna har låg grad av differentiering. Syftet med studien är att ta reda på vilka generella aspekter som kan bidra till ökad förståelse för byggnaden. Med hjälp av fysiska gestaltningsåtgärder i miljön, för att stärka besökarnas mentala kartor av platsen, kan orienteringen underlättas för besökarna. För att definiera problemet utfördes en introspektion, som stärktes av en platsanalys. Därefter besöktes ett nybyggt sjukhus som referensobjekt för att ta reda på nya eventuella lösningar. Sedan genomfördes en designworkshop med expertinformanter för att få feedback på designlösningar utifrån ett användarperspektiv. Utöver dessa empiriska undersökningar är resultatet baserat på tidigare forskning samt teorier inom: wayfinding, kognition, vårdmiljögestaltning, färg, kontrast och naturens inverkan på människor i vårdmiljöer. Slutsatsen av denna studie är att förstärka beslutspunkter i form av gestaltade landmärken. Detta för att skapa mentala ankarpunkter som vi kommer ihåg och känner igen i miljön. Utifrån studiens resultat presenteras ett platsspecifikt gestaltningsförslag som bygger på ett mer generellt designkoncept som bör kunna implementeras i liknande miljöer.

Vi människor spenderar hela våra liv med att leta efter och bestämma meningar och syften för saker. Vi gör det för att skapa en helhet av vårt liv och vår omvärld. Genom detta är det också möjligt att hitta och ta fram nya meningar och på så sätt skapa innovationer. Detta är ett synsätt inom design som kallas designdriven innovation och återfinns främst inom produktutveckling. Men varför skulle vi inte ge meningar till miljöer på samma sätt som till produkter? Denna studie undersöker därför på vilket sätt designdriven innovation kan appliceras inom området rumslig gestaltning. Detta för att kunna ge rum nya användningsområden genom applicerade syftesändringar. Gestaltningen måste dessutom kommunicera det nya syftet till användarna. Hur detta kan göras undersöks också i studien. Arbetet har utgått från ett specifikt rum, en toalett på företaget Rise Sics i Västerås, för att kunna svara på forskningsfrågan. I arbetet har metoderna platsanalys, kvalitativ intervju, designdiskussion och användartester utförts. Teorier om designdriven innovation, användarcentrerad design, färg, ljus, ljud och material har studerats. Det empiriska materialet och teorierna har sedan legat till grund för ett gestaltningsförslag till toaletten, där ett nytt tillagt syfte gestaltas och kommuniceras via den rumsliga utformningen.

Ett rum att minnas är ett examensarbete inom informationsdesign och rumslig gestaltning. I studien undersöks vilka rumsliga egenskaper som är viktiga för att skapa tydlighet vid utformning av den fysiska miljön för personer med demens. För att sedan undersöka hur ett multifunktionellt rum kan utformas för att stärka förståelsen av rummet och dess olika funktioner. Projektet är ett samarbete med Stureby- vård och omsorgsboende i Svedmyra i Stockholm och det som legat till grund för studien är verksamhetens aktivitetslokal Tussudden. Lokalens utformning stödjer i dagsläget inte verksamhetens- eller de boendes behov. För att svara på frågorna har teorier om kognition kopplat till design, färg och formuppfattning hos dementa studerats. Empiri har samlats in genom en rumsanalys i två delar och en gruppintervju. Slutligen har det insamlade materialet resulterat i ett gestaltningsförslag för Tussuddens aktivitetslokal. Gestaltningsförslaget består av flexibla lösningar som genom färg, form och ljus tydliggör rummets varierade funktioner.