Rumsliga sammankoppling är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. I detta arbete studeras hur visuell och fysisk kontakt kan skapas och länka samman ett grannskapstorgs olika delar och på så sätt understödja orienterbarheten och skapa ett bra flöde mellan dessa delar.   Arbetet utgår ifrån Kärrtorpsplan i Stockholm där problematiken består i otydliga entréer och bristande visuell och fysisk kontakt mellan Kärrtorpsplans olika delar som försvårar orienterbarheten på platsen. Syftet med arbetet är att ta fram ett gestaltningsförslag som länkar samman Kärrtorpsplans olika delar till en sammanhängande plats för att understödja möjligheten till att lättare hitta och orientera sig på platsen. Förslaget har tagits fram som kompletterande design till det nya gestaltningsförslag för Kärrtorpsplan som utarbetats av Stockholms stad tillsammans med Nyréns arkitekter.   Utifrån teorier och insamlad empiri ifrån notationer av rörelsemönster, observationer och platsanalys visar resultatet på att torgets utformning har ett bra cirkulationsmönster men att platsen präglas av starka barriärer och bristfällig wayshowing i form av skyltar och rumsliga element, som försvårar orienterbarheten och försämrar den visuella och fysiska kontakten mellan Kärrtorpsplans olika delar. Detta visar tydligt på att placeringen och formen av informationsartefakter och rumsliga element påverkar hur människor rör sig och orienterar sig i en viss miljö.    Vid vägledning och planeringen av miljöer är det viktigt att uppmärksamma besökaren på den information hen behöver, vilket enligt teorier kan ske med hjälp av pop – out – effekter och kontraster i syfte att främja orienterbarheten. Ett sammanhängande formspråk och pop-out effekt har bidragit till att Kärrtorpsplans olika delar och entréer har blivit tydligare och bidragit till att den visuella och fysiska kontakten har förstärkts. Ur ett hållbarhetsperspektiv och strävan efter att förstärka, lyfta fram och knyta samman Kärrtorpsplans femtiotals karaktär har form, färg och materialval varit en stor del av framtagandet av gestaltningsförslaget. / Spatial connection is a study in information design with orientation to-wards spatial design. This study elaborates how the visiual and physical contact can create and tie together a neighborhood town square`s different parts and in such a way support orientability and create a good flow between these parts. The study eminates from Kärrtorpsplan in Stockholm Stad where the complex of  problems consist of unclear entries and a lack of visual and physical contact between Kärrtorpsplan´s different parts, which complicates the orientation on the spot. The purpose with this study is to develop a designed proposal, which links Kärrtorpsplan`s different parts to a homogene place and to simplify orientation in the square. This project is a complement  to the new design proposal for Kärrtorpsplan, which originated from Stockholm Stad, in collaboration with the architecs at  Nyréns architects. Based on theories and gathered empirical data from notations of movement pattern, observations and analyses at the location, the result shows, that the design of the square has a good cirkulation pattern, but the place is characterized with different barriers and inadequate wayshowing and in the shape of signs and spatial design, which reduces the orientability and worsen the visual and physical contact between Kärrtorpsplan´s different parts. This clearly indicates that the place and form of the information artefacts and spatial design affect how people move and orientate in a certain environment. By guiding and planning an environment, it is important to make the visitor pay attention to the information he/she needs, which according to theories can be pop-out effects and contrasts, in order to improve orientability. A collective type of artform and  pop-out effect have contributed to the effect that Kärrtorpsplan´s different parts and entries have become more distinct and that the visual and physical contact have strengthen. From a sustainability perspective and a strive to strengthen, emphazise and string together Kärrtorpsplan´s character of the fifties, form, colour and material have been a big part of the design proposal.

Det här examensarbetet handlar om hur rumslig identitet kan stärka orienterbarheten i en byggnad med hjälp av en tydlig mental bild. Arbetet är skrivet inom ämnet informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Det praktiska problemet som ligger till grund för arbetet är miljön på Karlbergsgymnasiet i Åmål som elever och personal upplever likformig och svår att hitta i. Syftet med arbetet har varit att ta reda på hur identitetsstärkande rumslig gestaltning kan bidra till ökad orienterbarhet. Detta har undersökts med hjälp av teorier om den mentala bilden av en miljö samt orienterbarhet i relation till den mentala bilden. Empiri har samlats in genom intervju, rumslig analys, introspektion och workshops. Metoderna visade att byggnaden saknar flera viktiga aspekter för att vara ett stöd till orientering. Den mentala bilden hos elever och lärare varierade väldigt, men gemensamt var att en helhetsbild av byggnadens struktur saknades. Examensarbetet har resulterat i ett designförslag där elever och personal kan förstå sin miljö bättre och få ökade möjligheter att hitta i byggnaden. Genom färg, form och fysiska objekt har förslaget fokus på en variation i miljön och en luftigare, mer transparent rumslig gestaltning.

Olika kontorstrender kommer och går och den flexibla arbetsplatsen har blivit allt vanligare i samhället. Idén om att varje individ själv ska ha möjlighet att välja sin arbetsplats efter olika arbetsuppgifter är grundtanken i det aktivitetsbaserade arbetssättet, en kontrast till de klassiska cellkontoren. Konceptet aktivitetsbaserade flexkontor bygger på att arbetsmiljön utformas i olika zoner efter verksamhetens olika aktiviteter, men tidigare forskning visar på att kontorsformen inte alltid används som den är tänkt eller att arbetsmiljön inte stödjer de behov som finns hos medarbetarna. Den här studien handlar om att undersöka de lugna zonerna i ett aktivitetsbaserat flexkontor. Studien är i samarbete med Försäkringskassans huvudkontor i Stockholm som sedan 2016 arbetat aktivitetsbaserat, men där de anställda idag ofta väljer att sitta på samma plats varje dag. Det har resulterarat i att lugna zonerna idag inte används i någon större utsträckning. Syftet med studien är att undersöka vilka rumsliga behov som användare av ett aktivitetsbaserat flexkontor har i en lugn zon och hur en lugn zon kan kommunicerar dess användande och funktioner.  Intervjuer, frågeformulär och rumsanalys har tillämpats för att få en djupare förståelse om problematiken och för att besvara frågeställningarna för denna studie. Tillsammans litteraturstudier om visuell retorik, visuella element i rummet, zonindelning samt deltagande och inkluderande design så presenteras ett gestaltningsförslag på hur ett rums funktioner kan kommuniceras genom visuella element som form, färg och material och en utformning av en lugn zon som stödjer användares behov.

I Sverige finns idag (2016) inget gemensamt standardiserat sätt för att insamla, benämna eller lagra geodata, Regeringen bestämde därför hösten 2013 att en svensk standard för geodata skulle börja att införas. Arbetet med Svensk geoprocess påbörjades samma år. Projektet med att ta fram en Svensk geodatastandard har nu pågått i tre år och till halvårsskiftet 2016 avslutas projektet Svensk geoprocess för att övergå i implementation av standarden. Svensk geoprocess drivs som ett samverkansprojekt mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Lantmäteriet och Sveriges Kommuner. Rapporten syftar till att undersöka vilka avgörande faktorer som kan ha inverkan vid implementation av en nationell infrastruktur för geodata i kommunal verksamhet. För att undersöka området genomförs rapportarbetet med en trestegsmetod där varje steg bygger på föregående. I det första steget genomförs en omvärldsanalys där arbetet med en nationell infrastruktur för geodata studeras i de nordiska länderna. Rapporten behandlar även det gemensamma EU-arbetet som har genomförts inom området. I det andra steget baserat på den framkomna informationen genomfördes ett enkätutskick till alla Sveriges kommuner med frågor kring arbetet med Svensk geoprocess. I det sista steget baserat på genomförd enkät, har en intervjuer med sex utvalda personer genomförts för att förfina och utvidga svaren från enkäten. Dessa tre steg har slutligen gemensamt mynnat ut i de viktigaste faktorerna för en implementering av Svensk geoprocess. Dessa sex faktorer är: Kommunikation, Huvudaktörer (i detta fall kommuner, systemleverantörer och Lantmäteriet), Förvaltning, Tid, Ekonomi och Personal. Resultatet kan komma till nytta för projektet Svensk geoprocess och alla verksamheter som kommer att behöva ta beslut i frågan om implementering av Svensk geoprocess.

Internet of things ger oss möjligheten att kunna identifiera, kontrollera och övervaka objekt över hela världen. För att mängden rådata som strömmar in ska kunna skapa mening och insikter till människan krävs det att den presenteras på rätt sätt. Studien undersöker därför om geovisualisering bättre kan möta människans kognitiva förmåga vid intag och tolkning av information. Geovisualisering innebär att rumslig data kan utforskas på en karta via en interaktiv display och är en länk mellan den mänskliga beslutsprocessen, interaktiva gränssnitt och data [21]. Mer forskning behövs inom området för att undersöka hur geovisualisering kan ta plats i system där stora datamängder behöver presenteras på ett överskådligt sätt och stödja beslutsprocesser. Studien syftar till att jämföra geovisualiseringar med ett befintligt system som tillhandahåller kontinuerlig uppdatering och övervakning av nätverkskameror genom utförande av användbarhetstester och intervjuer. Det som undersökts är om geovisualisering kan ge en ökad förståelse och bättre interaktion i ett utrymme som efterliknar den fysiska världen, samt undersöka potentiella problem för att hitta framtida förbättringar. Resultaten visade att navigering och informationsöverbelastning var återkommande problem under testerna av det befintliga systemet. För geovisualiseringarna visade resultaten det motsatta då de istället underlättade förståelsen för interaktion och information. Vissa problem identifierades dock för de framtagna geovisualiseringarna, som exempelvis dess begränsade interaktion och misstolkningar av objekt. Trots detta visade det sig vara fördelaktigt att placera ut enheter i deras verkliga miljö med hjälp av geovisualisering då det bidrog till en bättre översikt och förståelse av systemets sammanhang. / The Internet of Things gives us the ability to identify, control and monitor objects around the world. In order to get meaning and knowledge from the amount of raw data, it needs to be presented in the right way for people to get insights from it. The study therefore examines whether geovisualization can better meet human cognitive ability in  interpretation of information. Geovisualization means that spatial data can be explored on a map through an interactive display and is a link between the human decision-making process, interactive interfaces and data [21]. More research is needed in the area to investigate how geovisualization can take place in systems where large amounts of data needs to be presented and how it can support decision-making processes. The study aims to compare geovisualizations with an existing system that provides continuous updating and monitoring of network cameras by performing usability tests and interviews. Geovisualization has been investigated to see if it can contribute an increased understanding and better navigation in a space that mimics the physical world, as well as investigate potential problems to find future improvements. The results proved that navigation and information overload were recurring problems during the tests of the existing system. For the geovisualizations, the results proved the opposite as they instead facilitated the understanding of navigation and information. However, some problems were identified for the developed geovisualizations, such as its limited interaction and misinterpretations of objects. Despite this, it proved to be advantageous to place units in their real environment using geovisualization as it contributed to a better overview and understanding of the system's context.

Då Stockholm Stad växer, ökar också behovet av att effektivisera och rusta upp offentliga platser för att bibehålla en hållbar och attraktiv stad (Stockholm Stad 2018). Ombyggnationer förändrar inte bara stadsbilden fysiskt, utan påverkar även den mentala bilden av en plats. I takt med att mark grävs upp, byggmaterial som staplas och temporärt uppsatta stängsel avskärmar byggarbetsplatserna, skapas inte bara fysiska barriärer. Ombyggnationerna leder till avgränsningar i den offentliga miljön vilket leder till brister i orienterbarheten. Syftet med studien är att undersöka hur den rumsliga miljön påverkar orienterbarheten för besökare av Järnvägsparken, som genom sin direkta anslutning till Stockholm Centralstation utgör en central och betydelsefull mötesplats för människor. Genom ombyggnationer begränsas rörelseflödet och aktiviteten på platsen. Med stöd i teorier bakom wayshowing och kognitiva aspekter på design och stadsplanering, har data från designmetoderna resulterat i ett gestaltningsförslag som genom form, färg och funktion i en temporär konstruktion kan verka som ett utökat orienteringsverktyg som svarar till Stockholm stads vision om en hållbar och attraktiv stad – även när platser genomgår förändringar. Förslaget har bearbetats genom ett Human Centered Designperspektiv (HCD), vilket inkluderar användarna i utvecklingen av gestaltningen. / As Stockholm City grows, the need to streamline and equip public places to maintain a sustainable and attractive city also increases (Stockholm City 2018). Redevelopment not only physically changes the cityscape, but also affects the mental image of a place. Construction sites create not only physical barriers, but also visual barriers that affects the movement and orientation in the city. The purpose of the study is to investigate how the spatial environment affects the orientation of visitors at Järnvägsparken, which, through its direct connection to Stockholm Central Station, constitutes a central and important meeting place for people. Due to construction work, the flow of traffic and activity is limited on the site. With the support of theories behind wayshowing and cognitive aspects of design and urban planning, data from the design methods has resulted in a design proposal that, through form, color and function in a temporary construction, can act as an extended orientation tool that corresponds to Stockholm's vision of a sustainable and attractive city ​​- even when places are subject to change. The proposal has been processed through a Human Centered Design Perspective (HCD), which includes the users in the development of the design.

Fettvävnaden är en viktig regulator för ämnesomsättningen och uppvisar en komplex cellulär arkitektur som påverkar olika fysiologiska och patologiska processer. Dess heterogena natur är relativt ostrukturerad och består huvudsakligen av bräckliga feta adipocyter och immunceller. Dessa komplikationer försvårar studier av mikroarkitekturen - som är avgörande för att förstå dess beteende - vilket nyligen har gynnats av teknik med rumslig upplösning, som möjliggör studier av genomiska profiler samtidigt som informationen från vävnaden bevaras. I detta arbete undersöks kromatindynamiken i fettvävnad med hjälp av den nyutvecklade Spatial Assay for Transposase-Accessible Chromatin med sekvensering med hög genomströmning (Spatial ATAC-seq). Med fokus på subkutan vit fettvävnad samlades prover in från en individ som led av fetma före och fem år efter en bariatrisk operation för att studera förändringar i samband med betydande viktnedgång. Studien omfattar detaljer för både experimentella protokoll och avancerade beräkningsverktyg för dataanalys, inklusive användning av en utvecklingsversion av Semla-paketet för att integrera data om rumslig tillgänglighet och kromatintillgänglighet. Analysen visade på en mångsidig cellulär arkitektur och distinkta genomiska egenskaper i vävnaden, vilket framhävde förekomsten av specifika celltyper som AdipoLEP-liknande adipocyter och infiltrerande immunceller. Denna studie visade att det är möjligt att tillämpa Spatial ATAC-seq för att undersöka de molekylära mekanismerna i fettvävnad som ligger till grund för metabol hälsa och sjukdom, särskilt i samband med fetma och viktminskning. / Adipose tissue is a critical regulator of metabolism, exhibiting a complex cellular architecture that influences various physiological and pathological processes. Its heterogeneous nature is relatively unstructured, mainly formed by fragile fatty adipocytes and immune cells. These intricacies complicate the study of its microarchitecture – crucial for understanding its behaviour – which has recently benefitted from spatially resolved technologies, that enable the study of genomic profiles while keeping the information from the tissue. This work explores the chromatin dynamics of adipose tissue using the newly developed Spatial Assay for Transposase-Accessible Chromatin with high throughput sequencing (Spatial ATAC-seq). Focusing on subcutaneous white adipose tissue, samples were collected from an individual suffering from obesity before and five years after bariatric surgery to study changes associated with significant weight loss. The study comprises details for both experimental protocols and advanced computational tools for data analysis, including the use of a development version of Semla package to integrate spatial and chromatin accessibility data. The analysis revealed a diverse cellular architecture and distinct genomic features across the tissue, highlighting the presence of specific cell types such as AdipoLEP-like adipocytes and infiltrating immune cells. This study demonstrated the feasibility of applying Spatial ATAC-seq in investigating the molecular mechanisms of adipose tissue underlying metabolic health and disease, particularly in the context of obesity and weight loss.

Denna rapport presenterar en studie i hur ett nytt kundvägledningssystem kan utformas för att underlätta navigationen på ett möbelvaruhus. Arbetet genomfördes i samarbete med IKEA Örebro där syftet var att varuhuset skulle få en tydligare kundvägledning, för att på så sätt förbättra kundernas förståelse kring avdelningarnas placering. I nuläget brister kundvägledningen i språk, färg, navigation och tillgänglighet, vilket kan leda till att kunderna känner sig förvirrade. För att hitta en bättre lösning till ett gestaltningsförslag applicerades olika metoder. Dessa metoder bestod av intervjuer, observation och en rumsligs analys där både användarnas behov och det befintliga rummet studerats. Med stöd från litteraturen och resultaten ifrån de empiriska studierna utvecklades ett gestaltningsförslag som presenteras i denna rapport. Gestaltningsförslaget presenteras i form av text och tillhörande bilder som tagits fram utifrån 3D programmet SketchUp. Genom nya lösningar ska detta gestaltningsförslag öka förutsättningarna till ett mer navigerbart kundvägledningssystem på IKEA. / This thesis work presents a study about how a new customer guidance system can be designed to facilitate navigation in a furniture store. The thesis work was carried out at IKEA Örebro were the goal was to help the department store with a clearer customer guidance system and by this improve the customers aknowledgement about the placement of the sections. The guidance system can be improved in both language, shape, color and accessibility, that today leads to confusion among the customers. To find the optimal design proposal different methods were applied. This methods consisted in interviews, observation, and a spatial analysis were both needs of the users and the existing room were studied. With the support from the literature and the results of the empirics a design proposal was created which is presented in this thesis work. The design proposal is presented in both text and pictures from the 3D program SketchUp. Through new solutions the design proposal should improve the conditions for a more navigable customer guidance systems at IKEA.

Att köpa grisen i säcken är ett examensarbete i informationsdesign, med inriktning rumslig gestaltning. Syftet med arbetet är att undersöka hur man kan förmedla och förstå ett rums möjligheter och funktioner genom en 3D- visualisering. Detta för att ta reda på vad som egentligen är relevant att visa i en 3D-visualisering. Arbetet kommer resultera i ett gestaltningsförslag, där ett rums funktioner och möjligheter tillsammans med en 3D-visualisering kommer presenteras. Gestaltningsförslaget strävar efter att underlätta och tydliggöra informationen i en 3D-visualisering av en nyproducerad lägenhet för den potentiella kunden. Från tillvägagångssätten: omvärldsanalys, kvalitativ intervju, telefonintervju, enkäter och förstudie, går det att utläsa att det är viktigt att kunna anpassa sin framtida bostad efter personliga preferenser och behov. Det går alltså inte att förvänta sig att en och samma bostad passar alla. Tillvägagångssätten har sedan kopplats samman med litteratur om: digitala skisser, designfixering, valmöjligheter, rumsupplevelse, med mera. Utifrån Litteraturen framgick det bland annat att ett rum bör anpassas för användaren, att vi uppfattar ett rum på olika sätt och att verklighetstrogna digitala skisser kan vara låsande. Utifrån informationen från tillvägagångssätten och litteraturen har ett gestaltningsförslag tagits fram för att tydliggöra om och hur en potentiell köpare kan anpassa sitt framtida hem. Förslaget innebär ett tillägg till 3D- visualiseringarna för att visa om och hur ett rum går att anpassas för användaren. Med tillägget finns informationen om ett rums funktioner och möjligheter nära till hands utan att störa 3D-visualiseringen och den verkliga uppfattningen av rummet. Denna rapport kan vara av intresse för fasighetsmäklare, 3D-designers och forskare inom design och kommunikation. / Att köpa grisen i säcken is a thesis in information design, with focus on spatial design. The aim is to simplify and clarify the information in a 3D-visualization of a newly built apartment for the potential customer. The study explores how to communicate to potential customers the capabilities and features of a particular room through 3D-visualization. This is to find out what actually is relevant and helpful to show in a 3D-visualization. The work will result in a design proposal, where a room’s features and capabilities along with a 3D- visualization will be presented. From the following approaches and methods: market analysis, qualitative interviews, telephone interviews, surveys and pre-study, it is possible to read that it is important for buyers to be able to adapt their future homes for personal preferences and needs. It should not be expected that a single solution is for everyone. These approaches and methods have then been linked with literature about: digital sketches, design, fixation, choice, spatial experience, and more. From the literature it became apparent, among other things, that a room should be adapted to the user, and that we perceive rooms differently and realistic digital sketches may be a cause of fixation the specific design solution presented. Based on information from the approaches and literature a design proposal has been created to clarify whether and how a potential buyer can adapt their future home. The proposal involves an addition to the 3D-visualizations to show whether and how a room can be adapted to the user. Included in the addition is information about the room’s features and capabilities, placed at the user’s fingertips without disrupting the 3D-visualization or the experience of the room the visualization is intended to communicate. This report may be of interest to real estate agents, 3D-designers and researchers in design and communication.

Detta arbete är en studie i hur ett cellkontor kan omformas för att stödja en kommunal innovationssatsning. Jag har samarbetat med Eskilstuna kommun och de har arbetat med en innovationssatsning sedan 2010. Syftet med innovationssatsningen är att innovation ska genomsyra hela organisationen och bli en naturlig del av arbetet där både medarbetare och ledare kan utvecklas. Syftet med arbetet är att ta fram ett kontorskoncept, en pilotmodell, för hur ett kontor som stödjer en innovationssatsning kan se ut. Det praktiska problemet är att det idag saknas en rumslig identitet och visuell koppling till satsningen. Kontoret är trångt och saknar tydliga förvaringsutrymmen samt funktioner som underlättar för möten. Genom metoderna rumsanalys och intervju har jag kunnat kartlägga rummets förutsättningar och användarens behov. Med stöd från teorier kring kreativitet och innovation i kombination med designprinciper har ett gestaltningsförslag tagits fram. Gestaltningsförslaget är framtaget och anpassat till ett cellkontor på stadshuset i Eskilstuna. Resultatet har blivit en pilotmodell som ska fungera som ett inspirationsunderlag för ledare inom innovationssatsningen. / This is a study on how a cell office can be transformed in order to cooperate with, and support a municipal innovation initiative. I have worked closely with the municipal of Eskilstuna, who since 2010, have been working on an innovation initiative. The purpose of this initiative is to integrate innovation and innovative thinking amongst the whole organization, and make it a natural part of the work process and work environment where both employees and executives can develop and thrive. The purpose of my analysis and study is to create a beta version of an office landscape that supports innovative thinking. The practical problem is that, today, there is no real spatial identity or visual connection between the room and the initiative. The office space is limited, there is a lack of smart storage spaces, functions that could make it easier to conduct meetings and other solutions that would ease the day-to-day operations. By carrying out the methods of spatial analysis and by conducting an interview with the user, I was able to create an understanding of the room’s potential and restraints. I created a design proposal based on support from theories concerning creativity and innovation, combined with design principles. The design proposal is created and tailored to a cell office inside the town hall of Eskilstuna. The end result is meant to work as beta version and as a inspirational base for the innovative initiative.