Stockholms nya opera är placerad på Frihamnspiren, den mest spektakulära platsen i hela Värtahamnen. I det här läget så ser man operan, nästan helt omgiven av vatten i vyn från Lidingöbron. Norra Djurgårdsstaden och Värtahamnen kommer att behöva ett landmärke för att verkligen bli ett resmål för alla medborgare. Området kommer att bli ett mycket attraktivt och aktivt område med både bostäder och kontor, samtidigt som man kommer att behålla delar av färgetrafiken. På piren har jag behållt de inledande tegelmagasinen på vardera sida om vägen, och sedan fyllt på med nya byggnader med stödjande funktioner till operan, så som hotell, relaterade skolor m.m. Längre fram kommer man till en besöksparkering (även parkering under huset) och en småbåtshamn. Längst ut på piren är det trappor ner till vattnet som gör att piren även kan användas som en badplats. 1. En av de viktigaste aspekterna i den nya operans rumsliga upplevelse är salongernas kroppar som står frilagda emot varandra i den öppna foajén. De är gjorda i putsad betong och har ljusinsläpp där det möter taket, vilket skapar en intressant ljussättning av volymerna.2.Entrén redovisas exteriört av en urgröpning i fasaden samt en trappa som skjuter ut och bjuder besökaren. Väl inne är det en liten trappa ner, vilket gör att man får en bra utsikt över rummet och får se ett utsnitt av den storslagna utsikten.3.Volymerna av salongerna avgränsar foajéns rum och gör att man först kommer till ett öppet rum som vätter mot torget, sedan kommer man till en smalare passage mellan salongerna, innan rummet igen öppnar sig och man får hela utsikten mot lidingöbron framför sig.4.Nästan hela foajén har fritt upp till tak, med öppna balkonger längs kanterna. Detta återfinns också i korridorerna i den slutna delen av byggnaden, vilka även avslutas med takfönster.5.Byggnaden är tydligt uppdelad i två slutna delar (mörkgrått) och en mer flytande publik del som är väldigt öppen.6.Som kronan på verket ligger det en publik restaurang i byggnadens spets ut mot vattnet. Denna restaurang är självklart menad för publiken, men även som en kulinarisk upplevelse för hela stockholm, precis som resten av byggnaden och piren är en upplevelse som kommer att tilltala alla som möter den. Operabyggnaden är även ritad för att innehålla Operahögskolan och delar av Balettakademin, för en mer kvalificerad utbildning och en starkare framtid för konstarterna.

I Skåne introduceras under tidigt 2020-tal en regional nivå för planering. Uppsatsens syfte är att identifiera eventuella konsekvenser samt hur roller kan påverkas av denna förändring. Introduktionen av en intermediär nivå för planering är omvälvande, i synnerhet ur kommunal synvinkel vars planmonopol legat fast sedan 1947. I studien porträtteras förändringen genom intervjuer med tjänstepersoner inom mindre kommuner samt regionen, analyserat genom teorierna bakom governance och nyregionalism. Resultatet indikerar att nuvarande formulering av regionplaneuppdraget adderar ytterligare komplexitet till en redan svårnavigerad miljö. I denna komplexa miljö framstår planen som ett visionslöst, administrativt dokument vilket blir problematiskt om visioner för planering betraktas som demokratins förverkligande i rummet. Regionplanering är en förlängning av det regionala utvecklingsansvaret vilket placerats hos regionen för en starkare demokratisk anknytning. Med en visionslös regionplan förefaller dock denna ambition som misslyckad, i synnerhet med tanke på en påtaglig kommunalpolitisk aktivitet. Ett ytterligare problem är att planen främst handlar om de större kommunernas tillväxtmotorer medan de mindre kommunernas intressen hamnar i bakgrunden. För att uppnå den demokratiska ambitionen samt möjliggöra introduktionen av väsentliga frågor bör reformarbetet samt regionplaneuppdraget bättre anpassas till regionnivåns särpräglade karaktär.

Det attraktiva Strömsstråket is a bachelor thesis in Information Design with a focus on spatial design. The purpose of this work is to investigate the possibility to clarify the connections between Mälardalen University via Strömsholmen to Munktellstaden in Eskilstuna, and at the same time, how the city of Eskilstuna can benefit from these connections. That is, how a street can create opportunities to connect different parts of the city and contribute to more people taking part in the area and choosing to stay there. The aim of this work is to develop a design proposal that visualizes a path connecting all these different parts of the city. A designproposal that can raise the movement pattern of the area by formulating places for social interaction for the primary target group wisch is the students, teachers and other active members ofMälardalen University. The methods used in this work are spatial analysis, experience bubbles, observation, notation analysis, interview and photo / video documentation. These methods, together with theoretical starting points, have laid the foundation for the final design proposal for a map that visualizes part of a new route between Mälardalen University and Munktellstaden in Eskilstuna. / Det attraktiva Strömsstråket är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Syftet med detta arbete är att undersöka hur det går att tydliggöra förbindelserna mellan Mälardalens högskola via Strömsholmen till Munktellstaden i Eskilstuna, samt även undersöka vad förbindelserna skulle kunna åstadkomma för staden. Det vill säga hur ett stråk kan bilda möjligheter att knyta ihop olika delar av staden och bidra till att fler tar del av området och väljer att vistas där. Målet med detta arbete är att ta fram ett gestaltningsförslag som visualiserar ett stråk som knyter samman olika delar av staden Eskilstuna och på så sätt även bidra till ett ökat rörelsemönster och skapa sociala mötesplatser där studenter, lärareforskare och andra verksamma på Mälardalens högskola är den primära målgruppen. De metoder som används i detta arbete är rumslig analys, upplevesebubblor,observation, notationsanalys, intervju och foto-/videodokumendation. Dessa metoder har tillsammans med teoretiska utgångspunkter lagt grunden till det slutliga gestaltningsförslaget om en karta som visualiserar en del av ett nytt stråk mellan Mälardalens högskola och Munktellstaden i Eskilstuna.

Studien handlar om hur lärare resonerar gällande inkludering av elever med läs- och skrivsvårigheter och resultatet analyserades med utgångspunkt från Asp-Onsjös teori gällande social-, rumslig- och didaktisk inkludering. Syftet med studien var att undersöka hur utbildade lärare som är verksamma i årskurserna F-3 resonerar i arbetet med elever som har läs-och skrivsvårigheter för att skapa en större förståelse och bidra med kunskap. Genom undersökningen kan läsaren få kunskap om hur det kan arbetas med inkludering av elever med läs- och skrivsvårigheter i skolan och hur lärare på de olika skolorna generellt arbetar. Resultatet visade att lärarna generellt resonerade att elever med läs- och skrivsvårigheter var inkluderade i undervisningen både socialt, rumsligt och didaktiskt. Och att de använde sig av olika metoder för att möta samtliga elever för att de ska ha chans att lyckas och utvecklas. En slutsats som kan dras är att lärare strävar efter full inkludering inom de tre begreppen med vissa undantag där lärarna resonerade om elevers olika behov och att de kan inkluderas på olika sätt. Uppsatsen kan användas som en förstudie till en större och mer gedigen forskning eller som tips och idéer för personer av intresse i hur man kan arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter.

Det finns en kunskapslucka om hur svensk kollektivtrafik kan stärka social hållbarhet. Teorin om rumslig felmatchning är fortfarande en tämligen outforskad teori i svensk kontext som, om den implementeras, skulle kunna bidra med beslutsunderlag för svenska beslutsfattare. Denna uppsats undersöker hur teorin om rumslig felmatchning kan testas i svensk kontext, och i samband med kollektivtrafik. Baserat på socioekonomiska data och trafikdata från Uppsala län utvecklades en kod som kan beräkna restider och utföra regressionsanalys med pendlingstid som beroende variabel. Utifrån den resulterande regressionsanalysen kunde ett flertal samband observeras. Restider är lägre i områden där befolkningstätheten och genomsnittsåldern är högre. Restider är också kortare i områden där antingen andelen invånare med hög eller låg ekonomisk standard bor. Ett svagare samband upptäcktes också mellan korta restider, områden med högre andel synlig minoritet och i områden med högre andel arbetslöshet. Restider är högre i områden där andelen individer i arbetande ålder är högre, samt i områden där andelen arbetare är hög. Samtidigt som resultaten bidrar med insikt om hur Uppsala läns befolkning förhåller sig till kollektivtrafiken kan inte resultaten bekräfta eller förkasta teorin om rumslig felmatchning. Studien insikter kan däremot bidra med underlag för framtida studier inom ämnet.

Detta är ett examensarbete som görs inom ämnet informationsdesign och rumslig gestaltning. Studien syftar till att undersöka orienterbarheten av en kreativ grundskola med profilinriktningarna dans, musik, teater och konst. I dagens likformiga skolmiljö med bristande vägvisning är det svårt att tolka sin position, riktning och överhuvudtaget se att det är en estetisk skola. Mer specifikt undersöker studien orienterbarheten till skolans profilområden för att stärka platsidentiteten, platstillhörigheten och förstagångsbesökarens förmåga att orientera och förstå platsen. Studien bygger på teorier inom wayshowing, orientering, kognition, perception och rumslig kommunikation och hur detta kan sammanfogas i ett gestaltningsförslag som väger in barnens perspektiv på vad deras profiler betyder för dem och hur det kan ta uttryck i den rumsliga gestaltningen. Studien tar ett deltagande designperspektiv och inkluderar barnens perspektiv i hela processen. Studien undersöker hur de tolkar dagens skolmiljö, deras orienteringsförmåga, vilka visuella element som stödjer förstagångsanvändarens mentala bild idag, samt i förståelsen för vad deras profil betyder för dem och hur det kan ta uttryck i korridorerna för att kommunicera och vägleda med platsidentiteten. Utifrån teoretisk grund och insamlad empiri presenteras ett gestaltningsförslag som utgår från Entréskolan i Örebro. Gestaltningsförslaget och processen som redovisas visar på hur barn kan inkluderas och involveras i en designprocess och låta deras idéer inspirera och komma till uttryck i de lokaler de spenderar stor del av sin tid i samtidigt som miljön får en starkare platsidentitet och orienterarbarhet. / This is a thesis project conducted within the field of information design, spatial design. The study aims to investigate the orientability of a creative primary school with specialized profiles in dance, music, theatre, and art. In today's homogeneous school environment with insufficient wayfinding, it is difficult to interpret one's position, direction, and even recognize the school as an aesthetic institution. More specifically, the study examines the navigability to the school's specialized profiles to enhance place identity, place attachment, and the ability of first-time visitors to orient themselves and understand the place. The study is based on theories in wayshowing, orientation, cognition, perception, and spatial communication and how these can be integrated into a design proposal that considers children's perspectives in what their profiles mean to them and how it can be expressed in the spatial design. The study takes a participatory design approach and includes children's perspectives throughout the process. This study examines how they interpret today’s school environment, their orientation ability, which visual elements support their mental image and seeks to understand their perception of their profile and how can be expressed in the corridors to communicate place identity. Based on the theoretical framework and collected empirical data, a design proposal is presented based on the Entréskolan in Örebro. The design proposal and process presented demonstrate how to involve and include children and let their ideas inspire and be expressed in the spaces they spend a large part of their time in, while also creating a stronger sense of place identity and orientability.

Geografin, kartan och vårt samhälle blir alltmer digitaliserade. Vi lever i en globaliserad värld och kan ta del av stora delar av världen genom våra olika digitala hjälpmedel hemma från soffan. Regeringen tog år 2017 fram en digitaliseringsstrategi som även innefattar skolan och i läroplanen går att läsa att undervisningen i skolan ska ha olika digitala inslag. Det digitala är oftast en självklarhet för många yngre barn idag och genom olika digitala spel möter de digitala kartor i sin vardag redan i tidig ålder jämfört med tidigare generationer. Samtidigt tyder samhällets utveckling på att barn rör sig allt mindre självständigt i sin närmiljö vilket kan påverka deras förmåga till rumslig uppfattning och därmed att förstå kartan. Genom tiderna har mycket olika forskning gjorts för att undersöka barns relation till kartan och förmåga för det abstrakta tänkandet. Forskning som görs kring barn och deras förhållande utgår vanligen från Piagets stadieteori eller det sociokulturella perspektivet som bottnar i Vygotskijs tankar kring hur lärande sker i det sociala samspelet med hjälp av olika redskap. Dock saknas det i stor utsträckning forskning kring digitaliseringen och geografiämnet.   Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare för årskurs 1–3 i Falköpings kommun undervisar kring kartan och rumslig uppfattning samt vilka digitala verktyg som används i denna undervisning. Ytterligare ett mål med undersökningen har varit att ta reda på hur lärarna ser på sina egna geografiska ämneskunskaper, pedagogiska kunskaper inom geografi samt digitala kunskaper i förhållande till geografiämnet med utgångspunkt i ramverket TPACK.   Resultatet visar att lärare i de lägre åldrarna i denna studie i mycket stor utsträckning jobbar främst med fysiska kartor och jordglober i sin geografiundervisning kring kartan. Det framgår även att i jämförelse med området kartan tycker lärarna att området rumslig uppfattning är ett mer komplext och utmanande undervisningsområde. De digitala verktyg som används i geografiundervisningen används främst under lärarledda genomgångar och resultatet visar att lärarna önskar och anser sig behöva fortbildning för att kunna arbeta mer digitalt på bästa sätt i geografiundervisningen. / Geography, the map, and our society are becoming increasingly digital. We live in a globalized world and can participate in large parts of the world through our various digital appliances, from the couch at home. In 2017, the government of Sweden, developed a strategy for digitalization that includes the school system, and the national curriculum also stipulate that teaching in schools must include different digital elements. For many younger children today, the digitalization is part of their everyday life and through various digital games they encounter digital maps from an early age. At the same time, the development of society indicates that children are more limited and move around much less independently in their immediate environment than previous generations. This can affect their spatial perception ability and thus also affect their understanding of the map. Historically the research examining children's relationship to the map and their ability for abstract thinking is extensive. Research in this field, children and their relationship and understanding of maps, is usually based on Piaget's stage theory or the socio-cultural perspective that is rooted in Vygotsky's theory of learning through social interaction with the help of mediating tools. However, there is a lack of research on digitization and the subject of geography. The purpose of this study has been to investigate how primary school teachers in grade 1-3 in Falköping municipality teach about the map and spatial perception. In addition to this what digital tools are used in this. Another goal of the study has been to explore teachers' own view of their subject knowledge concerning the areas of geography previously mentioned, pedagogical knowledge and technical knowledge based on the TPACK. The results show that the primary school teachers in this study to a very large extent work mainly with physical maps and globes in their geography teaching concerning the map. It also appears that the teachers in the study perceive the area of spatial awareness abilities to be particularly complex and challenging to teach. Another finding of the study is that the digital tools used in geography teaching are mainly used during teacher-led reviews. The results also show that teachers identify both a wish and need for further training to be able to integrate digital tools in the best way in geography teaching.

Att finna platsen - en kvalitativt studie med barn i fokus, i samarbete med planprogrammet Odlaren i Eskilstuna, är ett examensarbete inom informationsdesign och rumslig gestaltning. Studiens syfte har varit att undersöka hur en plats kan gestaltas med barnens önskemål och behov i fokus, samt hur platsen kan informera och kommunicera med barnen om hur den ska användas. Fokus ligger också på att undersöka hur navigering kan formges för att bli läsbart och läsligt för användarna. Det metodiska arbetet har innefattat observationer/platsanalyser, dialogmöten med barn och workshops samt semistrukturerade intervjuer. Urvalet av metoder genomfördes för att skapa en uppfattning om användarnas önskemål och behov, undersöka vad användarna ansåg bör finnas i de olika zonerna. Kunskap från relevanta yrkeskunniga personer finns också kopplat till studien. Studien har baserats på insamlad empiri och data, sammankopplad med teori har den resulterat i gestaltningsförslaget. Syftet med förslaget är att visa hur en lekplats med olika zoner för olika definierade aktiviteter kan utformas. Barnens åsikter och önskemål har gjort avtryck på navigationssystemet och platsens utformning i sig. I studien har barnen har varit delaktiga i utformningen av en framtida lekmiljö utomhus, här ska vikten av att påverka inte underskattas. Användarnas röster inkluderas i samhällets demokratiska process samtidigt som de bidrar till tillgängligheten men även till förbättrad hälsa och andra önskvärda sociala parametrar, precis som sällskaplighet och en känsla av bidrag och möjlighet till inflytande i utvecklingen. Men givetvis också den frihet och trygghet som en god lekmiljö ger både barn och föräldrar och andra.

Ett begrepp som för många är okänt är spatial kognition. Med spatial kognition menas rumslig förståelse, hur en person uppfattar sin omgivning. Genom att ha ett kartografiskt tänkande utvecklas rumsuppfattningen, vilket är en central del när det kommer till att förstå samhället och sin omgivning. Denna studie undersöker barns rumsliga förståelse genom kognitiva kartor med tillhörande enkätsvar. Genom att låta barn som går i årskurs 1 rita kognitiva kartor över Sverige och därefter låta dem svara på en enkät kopplad till uppgiften studeras den spatiala kognitionen i relation till resvanor, nyhetsvanor och tillgängliga digitala verktyg samt inom- och utomhuslek. Att låta ett barn rita en kognitiv karta hjälper den vuxna att förstå hur barnet ser på sin omgivning, då kartan skapas utifrån barnets verklighet. På kartan finns platser utifrån barnets vardag som anses betydelsefulla och som barnet känner en koppling till. Studien visar på att barn som har rest inom och utom landet har en större rumslig förståelse än de barn som inte har rest tidigare. Även barnens nyhetsvanor är något som visar sig påverka hur barnet upplever sin omgivning, stort som smått. Resultatet som presenteras, redovisar att elever som går i samma klass, på samma skola och i samma stad visar på olika nivåer av förståelse för sin omgivning. Genom att analysera elevernas kognitiva kartor i samband med svaren på enkäten visar det sig att barn som bekantat sig och sett flera nyhetsprogram och som rest både i Sverige och utanför Sverige, visar på en bredare förståelse kopplat till spatial kognition. Nyhetskanaler och resor inom- och utom landet är faktorer som påverkar barnens rumsliga intryck och förståelse. / <p>2023-01-13</p>

Normer om manligt och kvinnligt har präglat idrotten under historien och än idag finns det föreställningar om hur män och kvinnor ska vara. Gym har historiskt sett varit för mannen, men är nu även en arena som kvinnor intagit. Dock finns det många historier om kvinnor som blir illa behandlade på gym och faktorn av det har blivit att tjejavdelningar och tjejgym har etablerats. Att skilja på män och kvinnor på detta vis löser inte det egentliga problemet. Den här studien ska undersöka hur män och kvinnor upplever gymmiljöer och hur det påverkar deras träning på gym. Till följd av det ska genusperspektivet appliceras på ett designförslag som har som mål att underlätta processen att hitta i en gymmiljö för en förstagångsbesökare. Genom litteraturstudier, platsanalyser, intervjuer med användare av gym och personal på gym samt en enkät blev resultatet en digital 3D-modell som grundar sig i ett befintligt gyms planlösning. Ett lösningsförslag som förbättrade vägledningen i miljön för förstagångsbesökare med hjälp av färgkodning, rumslig form och wayfinding i samband med träningszoner. Slutsatsen blev att det är bortom rumsliga egenskaper att skapa en gymmiljö där både män och kvinnor trivs och att det krävs en förändring i beteende och normer om vad vi anser är manligt och kvinnligt. Dock kan en förändring av rummet vara ett första steg i rätt riktning. / Norms about masculinity and femininity have characterized athletics throughout history and even today there are notions of how men and women should be. Gym has historically been for the man but is now also an arena that women have taken over. However, there are many stories of women being treated badly in gyms and the factor of that has been that girl departments and girl gyms have been established. Though the real problem cannot be solved by distinguishing men and women. This study will examine how men and women experience gym environments and how it affects their training at the gym. As a result, the gender perspective will be applied to a design proposal that aims to facilitate the process of finding in a gym environment for a first-time visitor. Through literature studies, site analyzes, interviews with users of gyms and staff at gyms and a survey, the result was a digital 3D model based on an existing gym's floor plan. A solution proposal that improved the guidance in the environment for first-time visitors with the help of color coding, spatial shape and wayfinding in connection with training zones. The conclusion was that it is beyond spatial characteristics to create a gym environment where both men and women thrive and that a change in behavior and norms is required about what we consider to be masculine and feminine. However, a change of the room can be a first step in the right direction.