I denna uppsats presenteras en jämförande studie av tre gators rumsliga begriplighet (intelligibility). Studieobjekten är Trollebergsvägen, Karl XI-gatan och Öresundsvägen i Lund. Öresundsvägen är föremål för exploatering under kommande år. Här kommer det att skapas en mängd olika byggnader där olika grupper i samhället kan bosätta sig och leva. En rad nya företag kommer att etablera sig. I uppsatsen används det kvantitativa verktyget Space syntax tillsammans med kvalitativa fallstudier för att mäta den rumsliga orienteringsförmågan på dessa gator. Bill Hillier har funnit ett samband mellan integration och connectivity som han menar påverkar begripligheten av en viss rumslig struktur för människan. Han har kallat korrelationen för intelligibility- rumslig begriplighet. I uppsatsen jämförs Space syntax analyser med fallstudier för att utröna om Hilliers teori stämmer och för att därmed försöka bidra till utvecklingen av verktyg för att mäta rumslig navigering i urbana miljöer. Resultat är att använda båda analysmetoderna tillsammans vid mätningen av intelligibility. / In this paper we introduce a comparative study on three streets’ intelligibility. The study objects are Trollebergsvägen, Karl XI gata and Öresundsvägen in Lund, Sweden. Öresundsvägen is under negotiation for development in coming years. Here, there will be a variety of building structures allowing mixed social groups to live side by side and also businesses established close to the inhabitants. We have used the quantitative method Space syntax and the qualitative data of case studies to measure the intelligibility of these streets. Since Bill Hillier has found a correlation between integration and connectivity to affect the intelligibility that local and global streets produce, we will compare Space syntax analysis with the qualitative case studies in order to investigate and evaluate Hillier’s claims. In doing so we do two Space syntax analysis of integration and connectivity of the city with tables showing values for the streets. Results of this study shows that these two types of analysis would give a better understanding of intelligibility when are used.

This study is a degree project in information design with a focus on spatial design. This study is about investigating how students with a highly sensitive personality experience the study environment on Mälardalen's university campus. The purpose is also to investigate how, with the help of shape, color and symbols, one can communicate to the user which function the zones have.  In today's modern society, there are a variety of workplaces and everyone has different opinions about how to work. An officetype that aims for everyone to be able to choose for themselves how they want to work is flex office. In connection with the rebuilding of the campus in Eskilstuna, Mälardalen University has created a campus with an activity-based study environment, which is a type of flex office. In a flex office, there are usually different zones that meet different types of needs in the workplace. In this work, we look at whether these zones are communicated in a good way and whether the study places meet the needs of a highly sensitive student. The activity-based study environment on MDU's campus is today difficult to understand and the zones are hard to find. Is an activity-based study environment the right environment for a highly sensitive student to study in? Think a-loud protocol, space analysis and workshop have been used as methods in the study to be able to give a deeper understanding of the problem and to create a design proposal based on the methods. The theories that have been used in the study are wayfinding and wayshowing, visual communication in the room and the meanings of study places and zoning. / Detta arbete är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Den här studien handlar om att undersöka hur studenter med högkänslig personlighet upplever studiemiljön på Mälardalens universitetscampus. Syftet är även att undersöka hur man med hjälp av form, färg och symboler kan kommunicera vad de olika zonerna har för funktion. I dagens moderna samhälle finns en mängd olika arbetsplatser och alla har olika åsikter om hur man ska arbeta. En kontorstyp som syftar till att alla ska kunna välja själva hur de vill jobba är flexkontor. Mälardalens universitet (MDU) har i samband med ombyggnationen av campus i Eskilstuna skapat ett campus med en aktivitetsbaserad studiemiljö, vilket är en typ av flexkontor. I ett flexkontor brukar det finnas olika zoner som tillgodoser olika typer av behov på arbetsplatsen. I detta arbete tittar man på om dessa zoner kommuniceras på ett bra sätt och ifall studieplatserna tillgodoser de behov som en högkänslig student har. Den aktivitetsbaserade studiemiljö på MDUs campus är idag otydlig att förstå och zonerna är svåra att hitta till. Är en aktivitetsbaserad studiemiljö rätt miljö för en högkänslig student att studera i? Think a-loud protocol, platsanalys och workshop har använts som metoder i arbetet för att kunna ge en djupare förståelse för problemet samt för att kunna skapa ett designförslag baserat på metoderna. De teorier som har använts i arbetet är wayfinding och wayshowing, visuell kommunikation i rummet och studieplatsers betydelser och zonindelning.

Efterfrågan på nybyggnation av förskolor finns idag i Sverige. Det grundas i att investeringar för uppförandet av nya förskolor de senaste årtionden inte varit i samma takt som behovet har ökat. Arkitekters roll att tillgodose brukbara miljöer innebär för förskolor att den fysiska miljön fungerar för både förskoleverksamheten och barn. För en fungerande verksamhet inom förskolan är det centralt i arbetet att kunna främja barns lärande och utveckling. Förutom en efterfrågan på förskolor finns även en efterfrågan om kunskap för utformandet av dem. Särskilt viktigt är att kunskapen om utformning ständigt utvecklas utifrån ny förståelse om barns behov. I bidrag till ökad förståelse är studiens syfte att lyfta aspekter att beakta för de som utformar förskolor, där utformningen utgår från ett barnperspektiv. Studiens syfte har fokus på att utformningen tillgodoser föreskolverksamhetens uppdrag att främja barns lärande och utveckling. Intresse för studien är undersökning av förskolepersonals upplevelse av förskolors fysiska miljö. Den centrala subjektiviteten som studien grundas på har medfört designen av en samhällsvetenskaplig forskning. Genomförandet av studien har utförts med metod av en litteratur-, fall-, och intervjustudie. Litteraturstudien som metod har ämnat till insamling av kunskap om barns behov. Inom fallstudien har tre förskolor studerats till utformning, samt genomförande av en intervjustudie för förskolepersonalens upplevelse om utformning. Den insamlade kunskapen om barns behov visar på att många behov bygger på varandra för att barn ska lära och utvecklas. Möjlighet till lek, trygghet, social interaktion och känna lustfylldhet är några exempel på behov hos barn som behöver möjliggöras i en fysisk miljö. Förskolepersonalens upplevelse för hur en fungerande fysisk miljö är utformad, är att personalen ska kunna vara tillgängliga för barnen, säker miljö utan risk för olyckor, och där barnen kan agera självständigt för att utvecklas. Slutsats för studien speglar kvaliteter för en bra utformad förskola. Bland annat att det finns variationer av rum sett till funktion och skala. En annan aspekt är att utformningen skapar en miljö där barn känner tillhörighet, som genom är nära avstånd till vardagliga funktioner. Förskolan behöver även vara flexibel för att verksamheten kan anpassa miljön utifrån både lärande och förändrade behov.

This essay investigates the archaeological sites at Överveda, Nordingrå parish, in Ångermanland, through the lens of modern GIS technology and spatial analysis. The objective is to contextualize the Överveda sites by comparing their characteristics with other nearby sites, both spatial and chronological. This research involves spatial analyses, artifact distribution studies, and evaluations of the sites' relationships to ancient shorelines. The essay seeks to understand the typology of Överveda, proposed by previous research as a seasonal gathering site, and to assess its classification within the broader spectrum of settlement types. By integrating new cartographic data and employing GIS modeling, this essay aims to provide a more coherent and comprehensive understanding of the archaeological significance of the Överveda sites and their historical context. The findings are based on archaeological excavations and surveys, with results presented in tables, diagrams, and distribution maps generated from the analyses.

When having travelled one returns to, or revisits, a place. Unaware of the personal transformation that has occurred, one realizes the change when confronted with familiar things. In a desire to understand what objects and places mean to people, the project An actual house looks at three objects from a childhood home: a staircase, a window and a curtain and their relation to memory and autonomic consciousness. It reflects upon the importance of memory and imagination in art, architecture, and design - memory as well as imagination as a tool to create a different future. This art-practice-based work uses a hybrid form method. Exploring phenomenology trough writing, creating objects from memory and conveying the work to a perceptible form in a curated exhibition. It wants to contribute to a discussion on the relation between humans, objects and places in time.

The meaning of a first impression is a thesis that aims to create a design for a hotel lobby, which can accommodate the needs of both the guests and the personnel in the best way possible. This study is based at the Scandic Park hotel in central Stockholm, were the lobby today appears to lack function. The desired effect of the design is to make the lobby area more enjoyable for the guest, and at the same time improve the flow of people through it. A detailed and thorough study of the lobby over different times and with different techniques suggests that the lobby is not a place where the guest wants to spend more time than necessary, it’s main function today appears to be as a transit hallway from the entrance of the hotel to the hotel rooms. The results of this study are used to create a design for an improved environment that not only welcomes the guest but that also shows them the identity that the Scandic Park’s management wishes to communicate. The creation and development of this design is also based on a study of relevant literature that includes, among others, theories of Spatial Design, Environmental Psychology, Servicescapes and Cognitive Psychology. The empirical data and the theories have helped me to create a design proposal that I believe conveys what Scandic Park stands for, while at the same time helping the guest to perceive and utilize an increased functionality in the lobby area. Hopefully this design will better accommodate the needs and wants that appear to be missing today, and at the same time promote the accessibility and the flow through the lobby.

Christians are a small minority group in India. There are previous studies on the group, but mainly focused on regions where Christianity is well represented, like for example Tamil Nadu in South India. This study will focus on an uncharted Christian area. The city of Banaras in the Indian state Uttar Pradesh is one of the most prominent holy cities of Hinduism. But there are also Christian congregations. Some are more established, some are less. This study is an attempt to map the Christian population in Banaras and present material that could be used for future research. The material is analysed with theories of space, which reveals several spaces that are claimed by Christianity. The Christian community in Banaras is composed of many different congregations, showing different features of local particularities worthy of further studies. In the city, Protestant congregations are scattered in smaller fractions while the Catholic parish shows a more well-established organization. Looking closer at two Catholic churches, a case-study focus on ground-level local particularities of the Catholic Church in the city. Together with theories on Theology of religions and Indian religious practice the case study provides a glimpse of the local expression of Catholic church interior and practice. The results describe a church shaped by the general, Catholic organization, the history of Christianity and Catholicism in India, together with the local context, shapes a well-established parish in a predominantly Hindu city. Together with the wider overview on Christianity, the results provide an image of Christianity in Banaras that shows several interesting characteristics in spatial claims and establishment. This could be an addition to future research to an understanding of interreligious relations and minority religions on a local level in a world shaped by globalization.

Detta examensarbete är en studie om hur en projektstudio kan utformas så att den kommunicerar och stödjer dess syfte, samt stödjer de arbetsuppgifter som genomförs. Arbetet har genomförts i samarbete med NCC AB i Solna. NCC arbetar mycket i projekt och dagens lokaler stödjer inte arbete i projekt så bra som de önskar, de är i behov av fler projektstudios. NCC har som mål att börja arbeta mer aktivitetsbaserat i och med att miljöerna stödjer deras arbetssätt. En projektstudio ska fungera för olika typer av arbetsuppgifter så som individuellt arbete, arbete i grupp och större möten. Projektstudion är en plats för både möte och projektarbete. I dagsläget är den planerade ytan för projektstudion ett öppet kontorslandskap. Studien baseras på litteratur om zonindelning, rummets påverkan, grupparbete och arbetssätt, psykologiskt perspektiv samt Leesmanundersökning på NCC. I studien har följande metoder genomförts: platsanalys, analys av Leesmanundersökning på NCC, kvalitativ intervju och workshop. Studien resulterar i att ett gestaltningsförslag skapas, i detta fall en projektstudio. Ytan för projektstudion har gått från att vara ett öppet kontorslandskap till att vara en miljö som stödjer olika typer av arbetsuppgifter. / This thesis is about how a Project Studio can be designed so it communicates and support its purpose, and also support the assignments to be performed in the Studio. The study has been made in cooperation with NCC AB in Solna, Sweden. NCC often work in projects but their premises today does not support project working as well as they would wish it to, NCC is therefor in need of more Project Studios. NCC:s goal is to be able to work in a more Activity Based manner as a result of the environment better supporting this way of working. A Project Studio should function for different types of job assignments such as individual work, work in groups and bigger meetings. The Project Studio is a place for both meetings and working in projects. The intended space is currently an openplan. The study has a base founded on literature primarily relating to: zoning; the influence of space; teamwork and manner of working; a psychological perspective; and a Leesman review conducted at NCC. In the study the following methods have been performed: space analysis; analysis of the Leesman review at NCC; qualitative interviews and a workshop. The study results in a design proposal for a Project Studio. The space for the Project Studio would be transformed from an open-plan to an environment that more fully supports the different types of job assignments required at NCC.

Rumslig dramaturgi är ett examensarbete inom informationsdesign och inriktningen rumslig gestaltning.   I dag finns enligt kulturplaner utsatta regionala mål för kultur och även lagstadgade tillgänglighetskriterier vilka genom demokratin är en värdegrund som regional museiverksamhet behöver möta. Det informationsdesignproblem som förekommer är att sträva mot att uppnå dessa mål och lagar, och samtidigt ta människans processer för informationsinhämtning och tolkning i beaktande. Om denna kunskap inte finns, eller bortses från, riskeras både tillgänglighetskraven och de regionala målen. Därför är syftet med detta arbete att undersöka på vilket sätt berättartekniska metoder och dramaturgi kan användas till informations- och budskapsförmedling som stödjer den kognitiva tillgängligheten inom utställningssammanhang. Arbetet grundar sig i teorier som kognition, perception, berättelser och dramaturgi samt utförda kvalitativa undersökningsmetoder. Resultat av dessa redovisas, och används slutligen som utgångspunkt i ett förslag där en modell för rumslig dramaturgi exemplifieras i utställningen Historiska ögonblick på Sörmlands museum beläget i Nyköping, Södermanlands län.   Nyckelord: Informationsdesign, rumslig gestaltning, utställningar, kognition, tillgänglighet, dramaturgi. / Rumslig dramaturgi is a thesis in information design, with a focus on spatial design.   Today, according to governing regional documents, there are cultural goals and statutory accessibility criteria, which through democracy are a value base that regional museum operations need to face. The information design is to work towards these goals and laws, while considering the human processes for collecting information and rendering. If this knowledge does not exist or is disregarded, both the accessibility requirements and the regional goals are at risk. Therefore, the purpose of this work is to investigate how narrative techniques and dramaturgy can be used for information and message mediation that supports the cognitive accessibility within exhibition contexts.   The work is based on theories such as cognition, perception, narratives and dramaturgy, as well as performed qualitative research methods. The results of these are outlined, and furthermore used as a starting point to a proposal where a model for spatial dramaturgy is exemplified in the exhibition Historiska ögonblick at Sörmlands Museum located in Nyköping, Södermanlands County.   Keywords: Information design, spatial design, exhibitions, cognition, accessibility, dramaturgy

Gustav Vasa-föreningen planerar att bygga en utställning för att främja kulturlivet och öka lärandet kring Gustav Vasas ledning på 1500-talet. Förhoppningen är att genom utställningen kunna agera som en förlängd arm till skolorna i Strängnäs kommun i form av studiebesök. I utställningen vill föreningen informera om Gustav Vasas utnämning till kung den 6 juni 1523 på ett intresseväckande och informativt sätt, för att kunna nå ut till en yngre målgrupp, lågstadieelever. Genom ett samarbete med föreningen har detta examensarbete undersökt hur sinnen som modaliteter kan tillämpas i en utställningsmiljö i lärande syfte. I rapporten har Selanders teorier om multimodalt lärande tillsammans med McKenna-cress & Kaminens och Velvets riktlinjer kring utställningsmiljöer tillämpats. Teorierna har tillsammans med en etnografisk undersökning i form av en observation lagt grund för det designförslag som fastställts. Designförslaget redogör för hur utnämnandet av Gustav Vasa som kung kan kommuniceras i utställningsmiljö, för att bidra till lärande med hjälp av sinnen som modaliteter. / The Gustav Vasa Association plans to build an exhibition to promote cultural life and increase learning about Gustav Vasa's leadership in the 16th century. The ambition is that through the exhibition will act as an extended arm for the schools in Strängnäs municipality in the form of study visits. In the exhibition, the association wants to inform about Gustav Vasa's coronation as king on June 6, 1523 in an interesting and informative way, in order to reach a younger target group in the form of primary school pupils. Through a collaboration with the association, this degree project has examined how the senses as modalities can be applied in an exhibition environment for learning purposes. In the report, Selander's theories on multimodal learning together with McKenna-cress & Kaminens and Velvet's guidelines on exhibition environments have been applied. Together with an ethnographic survey in the form of an observation, the theories have laid the foundation for the design proposal that has been established. The proposal describes how the appointment of Gustav Vasa as king can be communicated in an exhibition environment, in order to contribute to learning with the help of the senses as modalities.