Uppsatsen ämnar undersöka den socioekonomiska boendesegregationens utifrån faktorerna Medianinkomst, Utrikes födda, Högstadieutbildning 9år samt Högskoleutbildning 3 år eller längre löst byggt på en metod av rumslig analys. Detta har gjorts utifrån ett geografiskt perspektiv där mönster och samband mellan de fyra tidigare nämnda faktorerna har gjorts utifrån och mellan årtalen 2012 samt 2016. Detta är något som gjorts utifrån det kartmaterial som tagits fram specifikt för uppsatsen där areabaserade data har använts utifrån kilometerrutor. Analysen som gjorts av dessa har i sin tur baserats på tidigare forskning och på statistik och de trender och utvecklingstendenser Region Örebro län själva har kartlagt. Tidigare forskning har berörts, där huvudkategorierna har varit segregation och begreppets innebörd, kort om segregation och dess vetenskapshistoria, olika metoder att mäta segregation samt segregationens konsekvenser och hur den kan motverkas. Resultatet har i huvudsak visat tre saker. Dels att segregationen inom Region Örebro län framförallt är ett fenomen knutet till tätorterna som finns inom regionen, vilket talar för att det framförallt är regionens tätorter som arenan för segregation som fenomen, men dess omfattning är något som uppsatsen inte har ämnat att undersöka. Den andra är relationen mellan stad och landsbygd utifrån utbildningsnivå, där andelen med lägre utbildningsnivå är koncentrerat till landsbygd, och andelen med hög utbildning till tätorterna. Den tredje slutsatsen är att det finns rumsliga samband mellan de negativa delarna av de utvalda faktorerna (såsom lägre utbildningsnivå och lägre medianinkomst) med områden där andelen utrikes födda är hög.

<p>The purpose with this essay is to understand how the tenants association, management – and administrator in the public housing sector in an average city. What are the affects going to be when they take away the “stopplag” and will the segregation change? And also to understand how the public housing sector works with handle segregation and to prevent it.</p> / <p>Syftet med detta arbete är att förstå hur hyresgästföreningen, ledning - och förvaltare i allmännyttan i en mellanstor stad uppfattar vad som kan hända när den så kallade stopplagen försvinner och om segregationen kommer att förändras. Syftet är även att förstå hur allmännyttan arbetar med att hantera segregationen och förebygga denna.</p>

The purpose with this essay is to understand how the tenants association, management – and administrator in the public housing sector in an average city. What are the affects going to be when they take away the “stopplag” and will the segregation change? And also to understand how the public housing sector works with handle segregation and to prevent it. / Syftet med detta arbete är att förstå hur hyresgästföreningen, ledning - och förvaltare i allmännyttan i en mellanstor stad uppfattar vad som kan hända när den så kallade stopplagen försvinner och om segregationen kommer att förändras. Syftet är även att förstå hur allmännyttan arbetar med att hantera segregationen och förebygga denna.

That the Swedish society looks different depending on the location is a fact and that in turn means different schools with different conditions and resources depending on the localization. We have in this study interviewed four teachers in a high-status school and four teachers at a low-status school in a municipality south of Stockholm. The purpose of our study is to find out how teachers / educators perceive children's physical and psychological safety in their workplaces, and if there is a difference between the schools in resource allocation. In order to answer our purpose of the study, we chose to interview teachers about how the school looks for the kids in order of enough resources such as books for all, enough facilities and competent and even skilled teachers. To take into account and consider people´s backgrounds, experiences, and cultural frames of reference is a way to interact within a respectful world, and as a good approach to educating children from all parts of the world and with all the different mental and physical difficulties. The two schools in our study show lack of resources but of different kinds. The low-status school is located in a segregated area, a segregation that consists of multiculturalism, adults with little or no education at all and high unemployment. The high-status school is the opposite; it consists of highly educated parents who have good relationships with their children. The parent’s backgrounds are important in several ways for the children’s schooling. We concluded that an intercultural perspective is and should be the fundamental respect in cultural meetings with other people.

Syftet med denna studie är att undersöka ifall invandrare och svenskfödda med utländsk bakgrund någon gång har utsatts för etnisk diskriminering under deras liv i Sverige och hur denna etniska diskriminering i så fall sett ut. Följande frågeställningar har använts för att besvara syftet: har respondenterna någonsin utsatts för etnisk diskriminering i Sverige, om ja hur har diskrimineringen kommit till uttryck samt upplever de respondenter som utsatts för etnisk diskriminering att den på något sätt påverkat deras hälsa? I studien användes en kvalitativ metod med individuella intervjuer som datainsamlingsmetod. Respondentgruppen bestod av två invandrare bosatta i Sverige och tre svenskfödda med annan etnisk bakgrund. Tolkningen av det insamlade intervjumaterialet utfördes med hjälp av de hermeneutiska principerna. Resultaten visade bland annat att samtliga respondenter hade utsatts för etnisk diskriminering i Sverige, varav majoriteten av dessa hade utsatts under en längre period samt vid upprepade tillfällen. De flesta respondenterna som diskriminerades, blev det genom bland annat orättvist behandling, nedvärderande blickar och kommentarer, vilket samtidigt har påverkat deras psykiska hälsa negativt. Den respondent som hade utsatts mest för etnisk diskriminering var av utomnordiskt ursprung, medan respondenten som hade utsatts minst var av europeiskt ursprung. / This study has the purpose to examine if immigrants living in Sweden and Swedish-born with foreign backgrounds have ever been subjected to ethnic discrimination during their residency in Sweden and how the ethnic discrimination would come to look like. In order to answer the purpose, the following questions have been used: have the respondents ever been subjected to ethnic discrimination in Sweden, if yes how has the discrimination been expressed and has this subjection in any way impacted the respondents’ health. In this study a qualitative method was used, with individual interviews as a data collection method. The respondent group consisted of two immigrants residing in Sweden and three Swedish-born with other foreign backgrounds. The interpretation of the obtained interview material was carried out using the hermeneutic principles. The results show that all the participating respondents have been subjected to ethnic discrimination, of which the majority for an extended period of time and repeatedly. Most respondents that were discriminated against were among other things subjected to unfair treatment, disparaging glances and comments, with a negative impact on their mental health. The respondent that had been affected the most where of non-Nordic descent, the least affected respondent was of European descent.

The purpose of this essay was to reflect on previous made research, on examining how youth’s identity is formed by living in an area that society looks at negatively. The theoretical benchmarks that have been used in order to provide a better understanding are: identity, exclusion, ethnicity and adaption. The study is a qualitative study, since there is an aspiration in increasing the knowledge and understanding, of the conception that these individuals experience, as deviants in the society. This is a literature-based study, focusing mainly on written analysis, which consists of reports, theses and case studies. Previous research that is presented focuses mainly on attaching the segregated suburb to the people living there and the Swedish standard. The analysis is divided into three different parts, the first one being the creation of deviants, the second part that is presented focuses on how identities are formed. The third and final part, demonstrates how young people develop adaptation strategies in order to accustom ate themselves into society. In conclusion, we discuss how the focus in society should be aimed at taking care of the multicultural society that exists in Sweden, instead of focusing on the integration of immigrants into the Swedish society. / Syftet med uppsatsen var att genom tidigare forskning undersöka hur ungdomars identitetsskapande påverkas av att bo på en plats som tillskrivits en negativ betydelse av omgivningen. De teoretiska utgångspunkterna används som ett verktyg för att ge en ökad förståelse, är teorier om identitet, utanförskap, etnicitet samt anpassning. Studien är av kvalitativ art då den ska fånga föreställningar om hur avvikelse skapas och öka kunskapen om förståelse för hur individer, som positioneras som avvikande, upplever sin situation i samhället. Det är en litteraturbaserad studie med inriktning textanalys vilken består av avhandlingar och rapporter. I den tidigare forskningen som presenteras ligger fokus på att koppla den segregerade förorten till de människorna boendes här samt den svenska normen. Analysen är uppdelad på tre teman varav det första är skapande av avvikelse, andra temat som presenteras är formandet av identitet. Tredje temat visar hur unga människor använder sig av olika anpassningsstrategier för att anpassa sig till samhället. Slutligen diskuteras hur fokus i samhället bör ligga i att ta tillvara på den mångkultur som finns i Sverige, det istället för att helt fokusera på en integration av individer med invandrarbakgrund till det svenska samhället.

Denna kvalitativa studie behandlar invandrarungdomars upplevelser av integration i det svenska samhället. För att uppfylla studiens syfte har 10 invandrarungdomar födda i ett utomeuropeiskt land intervjuats. De frågeställningar som varit till grund för studien är vilka erfarenheter har ungdomarna av att integreras i det svenska samhället, vad underlättar integration och vad kan vara hinder för integration? Respondenterna belyser samtliga fyra teman som har lyfts fram i studien, dessa teman är umgängeskrets, utanförskap, förutsättningar och hinder för en bra integration. Det framkommer att samtliga av respondenterna enbart umgås med andra ungdomar med invandrarbakgrund, detta främst för att de känner en större samhörighet med invandrarungdomarna men även också för att de ”förstår” varandra bättre. Invandrarungdomarna belyser även segregation som en orsak till att de bara umgås med invandrarungdomar. Boendesegregationen är den mest påtaliga typen av segregation, de svenskfödda ungdomarna bor inte i närheten av det invandrartäta området, vilket leder till att invandrarungdomarna hellre umgås med invandrarna inom bostadsområdet. / This qualitative study deals with immigrant adolescents’ experiences of integration in the Swedish society. To meet the study’s end, ten young immigrants born in an overseas country were interviewed. The issues which stand for the basis in this study are the experiences young people have to be integrated in the Swedish society, what facilitates the integration and what could be barriers to integration? The four themes that were highlighted in this study are social circle, alienation, conditions and obstacles to a good integration. It appears that all of the respondents only socialize with other young people with an immigrant background, this is mainly because they feel a greater sense of belonging to immigrant youth as well also because they “understand” each other better. Immigrant youth also highlights segregation as a cause that they only associate with immigrant youth. Accommodation segregation is the most manifest type of segregation; the Swedish born youth do not live near the immigrant dense area, which leads to the fact that immigrant youth rather spend time with immigrants in their neighborhood.

I en tid där allt fler människor bosätter sig i städer har syftet med denna studie varit att undersöka människors gränsdragningar i det urbana och framför allt vilka gränsteknologier som omgärdar det egna bostadsområdet. För att besvara studiens frågeställningar har Charles Tillys (2004) teori om beständig ojämlikhet och Richard Sennetts (2008) teori om sökandet efter gemenskap i den moderna staden varit givande utgångspunkter. Det fall som studerats är Täby kommun norr om Stockholm och i ett vidare syfte har gränsdragningar i kommunen med hjälp av Blakely &amp; Snyders (1997) teori om Gated Communities jämförts med inhägnade bostadsområdens fysiska murar. Genomförandet har utgjorts av kvalitativa samtalsintervjuer i kombination med en observation på plats vilket lett fram till resultatet att det finns både enande och åtskiljande faktorer som omgärdar Täby. Fysiska gränser har visat sig vara det geografiska avståndet och upplåtelseformer och socialt har viljan av att bo nära familjen visat sig vara en stark faktor till att sociala flyttmönster både skapas och upprätthålls. De boende visar en kalkylerande inställning där kommunens för- och nackdelar vägs mot varandra men trots att stadslivet i Stockholm lockar så ses Täby som det bästa alternativet. Täby är lagom och kommunen där flest möjligheter tillgodoses. / In a time when more and more people are moving to cities, the purpose of this study has been to analyze lines of demarcation in the urban landscape and to see if there are border technologies that surrounds the community. Charles Tilly's (2004) theory Durable Inequality and Richard Sennett's (2008) theory on the search for communalism in today's urban landscape have been fruitful starting-points for fulfilling the aim of this study. Täby Municipality, which is located north of Stockholm, has been the object of this study and with the theories presented by Blakely &amp; Snyder (1997) as guidelines a further aim of this study has been to compare the lines of demarcation within Täby with physical boundaries in Gated Communities. The study has been conducted with qualitative interviews in combination with an observation, and the results of the study show that there are both unifying and excluding elements within Täby. The physical boundaries that the study has shown to be present in the municipality consist of geographical distance and forms of tenure. Furthermore, the wish to be near one's family has proven to be an important factor for social migration patterns. The analyzed statements of the residents of Täby display a calculating outlook towards their choice of residency where the benefits and downsides of the municipality are weighed against each other. However, regardless of the fact that Stockholm, with its exciting city life, is an alluring option of residency, Täby is perceived as the best alternative. Täby is the adequate option and the municipality where most opportunities are presented.

An educational reform was carried out in Sweden in the early 1990s. This reform involved implementing a far reaching policy of freedom of choice. The reform resulted in an increased establishment of independent schools, competition between schools and gave cause to substantial student flows between different city districts and public and independent schools. This study focuses on three public compulsory schools in Stockholm city with a striking inflow of students from socially disadvantaged suburbs, and an outflow of students to other schools. The aim is to describe and analyse how school leaders, teachers, parents and students relate to, and make use of, the freedom of choice policy. The study revolves around the following questions: How does the policy affect the schools’ positions in the field of education? How can the inflow of students be explained? How does the increased diversity affect identity formation and social relations among students? How can the outflow of students living within the schools’ catchment areas be explained? The empirical data were collected through an ethnographic fieldwork over the course of one year, using different techniques foremost observations, focus groups and interviews. My theoretical point of departure is that an understanding of these processes must take societal structures and social positions, as well as individual and institutional factors, into account. In my analyses I draw on Bourdieu’s theoretical framework and concepts such as field, habitus, capital and social space. The findings suggest that the schools’ positions, and the actors’ practices, are determined by objective factors, but that surrounding social and symbolic structures also plays an important role. Symbolic capital associated with “Swedishness”, and characteristics ascribed to stigmatized suburbs and the better-off inner-city districts, are important factors to understand the student flows and the development at the studied schools.

Rågsved är en förort i södra Stockholm som byggdes under 1950-talet. Rågsved har länge karaktäriserats för att vara ett segregerat område med en befolkning av lägre socioekonomisk status. Rågsved har som många andra segregerade områden problem med att bostadsområden och allmänna platser är i behov av upprustning och renovering. Syftet med studien är att undersöka hur det går att höja socioekonomisk status i utsatta områden. Målet med studien innebar att undersöka om områdesförnyelse genom fysiska åtgärder i miljön skulle kunna vara en lämplig strategi för att höja socioekonomisk status i segregerade områden. Studien har fokuserats till förorten Rågsved i Stockholm. Strategin som utarbetades är tillämpbar i andra områden som är karaktäriserande av segregering och utanförskap.Studien har utförts genom tre metoder, varav två av dem har inneburit att involvera medborgarna i processen. Den första metoden innebar att undersöka hur elever på Rågsvedsskolan uppfattade området samt om de ville se några förbättringar i den fysiska miljön. Därefter följde en medborgardialog genom en fokusgrupp med vuxna boende i Rågsved angående hur den fysiska miljön skulle kunna förbättras. Slutligen undersöktes den socioekonomiska statusen i Rågsved genom en statistisk analys. Resultatet av studien påvisar att elever vid Rågsvedsskolan tror att området skulle kunna förbättras om åtgärder i den fysiska miljön ägde rum. Medborgardialogen påvisar att genom upprustning av allmänna platser som centrum skulle åtgärden bidra till att förbättra identiteten för Rågsved och leda till attitydförändring gentemot området. Den statistiska analysen kring den socioekonomiska statusen i Rågsved visar på att området har den lägsta socioekonomiska statusen bland de södra förorterna i Stockholm.Studien påvisar slutligen att det behövs ändrat fokus inom områdesförnyelse genom att satsa på identitetshöjande åtgärder såsom att rusta upp allmänna platser som centrum för att öka attraktiviteten av området. Det är även viktigt att satsa på att ge medborgare i segregerade stadsdelar en möjlighet att flytta till ett annat boende inom området vilket innebär en möjlighet till boendekarriär genom att möta de boendes efterfrågan på bostäder. / Rågsved is a suburb of Stockholm. It is located on the city’s south side and it was built in the 1950s. Rågsved’s population has lower socioeconomic status and it’s neighborhood has long been characterized as a segregated area. Rågsved’s residential areas and public spaces like those in many other segregated communities have problems and are in need of modernization and renovation. The purpose of the study is to examine how it is possible to increase the socioeconomic status of vulnerable areas. The goal of the study is to examine if area renewal through physical measures in the environment could be an appropriate strategy for increasing the socioeconomic status in segregated areas. The study focusses on the suburb Rågsved in Stockholm. The strategy formulated is applicable for other areas that are characterized by segregation and exclusion.The study was carried out using three methods, two of which involved meeting with citizens. The first method explores how students of Rågsved’s school perceive the area as well as the improvements in the physical environment they want to see. A public dialogue using a focus group with adults living in Rågsved also explored how the physical environment could be improved. Finally, the socio-economic status in Rågsved was examined by a statistical analysis. The results of the study indicate that students at the Rågsved School believe that the area could be improved if changes to the physical environment are undertaken. The public dialogue demonstrate that renovations to public spaces would help improve the identity of Rågsved and change attitudes towards the area. The statistical analysis regarding the socio-economic status in Rågsved shows that the area has the lowest socioeconomic status among the southern suburbs of Stockholm.The study finally demonstrated that renewal strategies should change focus and invest in identity-enhancing measures such as renovating public places in Rågsved’s centrum to increase the attractiveness of the area. It is also important to provide a variety of housing in segregated neighborhoods so that changes in demand can be met throughout residents’ life cycles.