No description available.

Syftet med denna uppsats var att undersöka integrationsprocessen för de syriska immigranter, som har kommit till Sverige för minst två år sedan. Vi ville få reda på hur de hade upplevt första tiden i Sverige, hur de uppfattar att stödet från det svenska samhället har varit och vilka faktorer som har haft betydelse för deras välmående. I denna uppsats har vi använt oss av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat integrationsprocessen utifrån syriska emigranters perspektiv. Till våra intervjuer har vi använt oss av en intervjuguide och vi valde ut tre kvinnor och två män där deras ålder varierade från 20 till 45 årsåldern. De teoretiska utgångspunkterna utgick ifrån Bourdieus habitus, Olkiewiczs (2008) assimilatoriska och nostalgiska grupper samt Franzens (1997) konstruktiva och destruktiva mönster. Vårt resultat visade att första tiden i Sverige ansågs som en väldigt svår period för våra informanter. Detta berodde dels på att man var rädd att inte bli erbjuden ett svenskt uppehållstillstånd och dels att man i vissa fall upplevde osäkerhet på förläggningen. De berättade att ekonomin inte har varit ett större problem, men däremot var de missnöjda med att man inte tog hänsyn till deras psykiska ohälsa efter de hemska upplevelserna i deras hemland. Våra informanter menade även att det svenska språket, kulturen och arbetet är alla viktiga bakgrunder för att de ska kunna känna sig delaktiga i samhället. Genom vårt resultat kan vi dra slutsatser om att samhälleliga och politiska åtgärder måste tas när det gäller integrationsprocessen. Det första som borde göras är att förbättra emigranternas tillgång till psykiatrisk hjälp, med tanken på att deras psykiska ohälsa har haft största inverkan på deras integration. Detta menar informanterna när de berättar att de önskade stöd ifrån samhället för att kunna underlätta de förhållanden som de anser förbättrar deras välmående. En lyckad integration bör byggas på samspel mellan samhället och emigranten för att de ska kunna anpassa sig i samhället och detta är självklart en förutsättning för att befrämja emigranternas roller i samhället. / In recent times there has been a lot of debate on Syrian refugees who have immigrated to Sweden. The armed conflict in Syria is now in its fourth year. At least 120 000 people have died. The conflict has forced 9 million Syrians to flee and out of them 6.5 million are IDPs. The purpose of this study was to investigate the integration process of the Syrian immigrants, who have lived in Sweden for at least two years. We wanted to find out how they had experienced their first time in Sweden, how they perceive the support from the Swedish society and the factors that have had an impact on their wellbeing. In this essay we have used a qualitative method. Data was collected through interviews which dealt with the integration process based on Syrian immigrants´ perspective. To our interviews, we used an interview guide and we picked out three women and two men between the age 20 to 45 years. The theoretical basis was based on Bourdieu's habitus, Olkiewiczs (2008) assimilatory and nostalgic groups and Franzens (1997) constructive and destructive patterns. Our results showed that the first time in Sweden was considered as a very difficult period for our informants. This was partly because of the fear of not being offered a Swedish residence permit, in turn this caused feelings of uncertainty in the refugee camps. They told us that the economy has not been a major problem, however, they were unhappy with that lack of consideration about their mental illness after the terrible experiences in their past. Some important aspects of feeling part of the community participant in the community were language skills, knowledge of Swedish culture and access to employment. Through our results, we can draw the conclusions that social and political measures must be taken with regard to the integration process. The first thing you should do is to improve immigrants´ access to psychological treatment, since mental illness has had the biggest impact on their integration. At the same time we concluded that our informants need support from the community, in order to facilitate the conditions that they believe will improve their well-being. Successful integration should be built on the interaction between society and the immigrant, in order to be able to adapt to the society, and this is a fundamental condition for promoting the immigrants´ roles in society.

Bereits seit Mitte der 1990er Jahre greift die schulische Sprachförderung im Land Berlin vor allem auf das Merkmal der „nichtdeutschen Herkunftssprache“ (ndH) zurück. Mit der Einführung dieses Merkmals entschied sich der Landesgesetzgeber dafür, die – aus seiner Sicht weiterhin dringend notwendige – Sprachförderung von Kindern und Jugendlichen mit Migrationshintergrund in der Schule nicht mehr an eine ausländische Staatsbürgerschaft, sondern, ungeachtet der Staatsbürgerschaft der Schüler, an das Vorherrschen einer nichtdeutschen Kommunikationssprache in der Familie anzuknüpfen. An diesem Ansatz hat sich auch durch die Novellierung des Berliner Schulgesetzes im Jahre 2004 nichts Grundsätzliches geändert. Neben der Bedeutung des Merkmals ‚ndH‘ für die individuelle Sprachförderung in Schulen kommt diesem Merkmal – zusammen mit dem erst unlängst aufgewerteten weiteren Sprachfördermerkmal „Lernmittelbefreiung“ (LmB) – jedoch nunmehr auch eine zentrale Rolle bei der Zumessung von Sprachfördermitteln und Personalressourcen zu. In der Vergangenheit ist das Merkmal ‚ndH‘ allerdings wegen seiner angeblich diskriminierenden und vermeintlich segregierenden Wirkung mehrfach in die Kritik geraten, die sich, ausgelöst durch einen Vorfall an einer Kreuzberger Grundschule im Jahre 2012, noch einmal verstärkt hat. So wird neben der Tatsache, dass das Merkmal ‚ndH‘ überhaupt erhoben und der Sprachförderung zugrunde gelegt wird, auch die Praxis der Berliner Senatsverwaltung für Bildung, Jugend und Wissenschaft, auf den sog. Schulporträts im Internet ‚ndH‘-Quoten zu veröffentlichen, angegriffen und die Abschaffung dieser Praxis gefordert. Ziel der vorliegenden Arbeit ist die Beantwortung der Frage nach der Berechtigung dieser Kritik. Ausgehend von einer Darstellung zur Einführung und Entwicklung des Merkmals ‚ndH‘ unter Berücksichtigung der zuvor geltenden Rechtslage und einer Darstellung der aktuellen rechtlichen Grundlagen der schulischen Sprachförderung im Land Berlin wird dieses Merkmal einer näheren Betrachtung unterzogen. Nach einer Bestimmung des Merkmals ‚ndH‘, einer Erläuterung der einschlägigen Regelungen zur ‚ndH‘-Sprachförderung und einem Vergleich mit dem zusätzlich bestehenden Fördermerkmal ‚LmB‘ im Kontext der aktuellen Bestimmungen wird zunächst ein Überblick über wesentliche Aspekte der schulischen Sprachförderung auf der Grundlage des Merkmals ‚ndH‘ in der Praxis gegeben, in den wiederum das Vergleichsmerkmal ‚LmB‘ einbezogen wird. Daran knüpft die Untersuchung der These an, das Merkmal ‚ndH‘ bzw. zumindest seine Veröffentlichung im Rahmen der Schulporträts der Senatsschulverwaltung habe diskriminierende Wirkung und führe zu einer Segregation der Schülerschaft. Im Anschluss daran wird als zusätzliche Überlegung der Frage nach der tatsächlichen Notwendigkeit einer sich an dem Merkmal ‚ndH‘ und damit einer familiären Kommunikationssprache orientierenden Sprachförderung nachgegangen, die, wenn sie denn bejaht werden könnte, etwaige Diskriminierungs- und Segregationswirkungen rechtfertigte. / Since the mid-1990s, school language training in the state of Berlin has fallen back on the criterion “non-German heritage language” (German: nichtdeutsche Herkunftssprache – ndH). Considering language training as still urgently needed, the state legislator decided by introducing this new criterion to base language training in schools for children and youths with a migration background not on a foreign (i.e. non-German) citizenship anymore, but on the prevailing use of a non-German language of communication in the family, regardless of the students’ citizenship. Little has changed in that regard, even after the amendment of the Law on Schools in Berlin (German: Berliner Schulgesetz) in 2004. Besides the significance of the criterion ‘ndH‘ for individual language training in schools, however, it now also plays a central role when it comes to measuring language training aids and personal resources, alongside with another recently evaluated language training criterion, the so-called ‘Lernmittelbefreiung’ (LmB; exemption from the payment of contributions for learning aids). In the past, the ‘ndH’-criterion was criticized numerous times because of its allegedly discriminatory and supposedly segregating effects, though. In 2012, critics even increased after an incident which had taken place at an elementary school in Kreuzberg (a city district in Berlin with a high proportion of i.a. Turkish migrants). The Criticism is not only directed at the fact that the criterion ‘ndH’ has been brought to the agenda at all and that this criterion serves as a basis for the language training. It is also the practice of Berlin's Senate Department for Education, Youth and Science (German: Senatsverwaltung für Bildung, Jugend und Wissenschaft) to publish ‘ndH’-quotes on the internet within the so-called school portraits that is heavily attacked. In the view of the critics, the abolishment of this practice is already overdue. The objective of this thesis is to reply to the question of whether and to what extent the criticism of the ‘ndH’-criterion and the Senate Department’s practice is justified. Starting with a description of the introduction and development of the ‘ndH‘-criterion in consideration of the previous legal system and a representation of the current legal framework of school language training in the state of Berlin, the criterion ‘ndh’ will be examined more closely. After determining the ‘ndH’-criterion, explaining the relevant regulations relating to ‘ndH‘-language training and drawing a comparison with the (additional) ‘LmB’-criterion in the context of the current legal framework, an overview will be given of the relevant aspects of school language training on the basis of the ‘ndH‘-criterion in practice. This overview will again include a comparison with the criterion ‘LmB’. This will be the point of departure for the analysis of the critics’ assumption that the mere existence of the ‚ndH‘-criterion or at least its publication within the Senate Department’s school portraits has a discriminatory effect and leads to segregation in schools. This analysis will be followed by an additional consideration of the question of a real need for a language training that is oriented to the ‘ndH‘-criterion and consequently to a family language of communication; for if there was such a need indeed, possibly existing discriminatory and segregating effects could be justified by this need. The thesis will finish with a summary of the key findings.

Thesis(M.A.)--Auburn University, 2005. / Abstract. Vita. Includes bibliographic references.

Studiens syfte är att få en inblick hur arbetet med att integrera nyanlända barn i förskolans verksamhet går till. Vi vill även vinna kunskap om aspekter som ligger till grund för arbetet att placera in de nyanlända barnen i förskolan. För att få svar på studiens frågor genomfördes intervjuer med utbildningschefer i olika kommuner i Sverige. Frågeställningarna som användes vid utformningen av intervjufrågor var: Hur resonerar utbildningschefer angående integration i förskolan, vilka riktlinjer ligger som beslut för utformning av verksamheter med nyanlända barn samt vilka aspekter ligger till grund för kommunens utplacering av nyanlända barn. Som analysredskap använde vi innehållsanalys som syftar till att kategorier skapas utifrån det insamlade materialet. Studiens resultat visar att geografi har en stor betydelse för hur de nyanlända barnen placeras ut i kommunens olika förskoleverksamheter. Som nyanländ familj finns en problematik att transportera sig till en förskola som är placerad långt ifrån hemmet och resultatet blir då att de nyanlända barnen uteblir i verksamheten. Resultatet visar också att samtliga utbildningschefer har samma riktlinjer att följa men att det även går att tolka lagarna och utforma olika strategier för integrationsarbete.

I Sverige satsas det på integration genom att alla ska få möjligheter till samma utbildning och därigenom tillgång till arbetsmarknaden. Trots detta råder det i Sverige hög grad av segregation. Syftet med denna uppsats har därför varit att sammanställa och undersöka litteratur kring hur social segregation påverkar elevers skolgång och resultat, där vi även studerat hur bostadssegregation och etnisk segregation samverkar och skapar social segregation. Det var även viktigt att undersöka hur elevers bakgrund och socioekonomiska förutsättningar påverkar deras skolgång och lärande. Detta gjordes i relation till hur olika sorters segregation skapar olika förutsättningar för individer. Denna undersökning är viktig då grundskolan har en viktig roll i att fostra elever till att leva i ett mångkulturellt samhälle där alla ska vara lika mycket värda och ha rätt till samma möjligheter. Därför ska grundskolan fostra eleverna så att alla anser sig ha samma möjlighet till högre utbildning. Eleverna ska även lära sig att respektera andra samt få förståelse för alla individer, oavsett bakgrund. Denna fostran ska även motverka segregation. I vår litteraturstudie har vi använt oss av avhandlingar som tar upp olika relevanta faktorer för vår uppsats. Vi har även använt oss av artiklar samt statistik från Skolverket för att få konkreta resultat där olika faktorer visas påverka elevers skolgång. Vi sammanställde sedan det material vi hittat för att kunna dra slutsatser. Kritiska perspektiv var även en viktig del i vår uppsats, dessa använde vi som hjälpmedel i analysen för att framföra och synliggöra olika perspektiv på segregationsproblemet. I analysen ställde vi dessa olika perspektiv och synsätt mot varandra för att kunna komma fram till slutsatser. En slutsats vi kom fram till utifrån analysen är att etnisk segregation samt bostadssegregation samverkar och skapar social segregation. Ytterligare en huvudsaklig slutsats är att elevers skolgång och resultat påverkas av social segregation samt av deras bakgrund och socioekonomiska förutsättningar. Alla påverkas av social segregation men de som påverkas mest är de elever som går i lågklassiga skolor.

This thesis studies the relationship of cultural and economic segregation with politics.Based on a theoretical model where the provision of a public good depends on howfar apart voters are in terms of preferences, it is suggested that the support for theSweden Democrats (Sverigedemokraterna) to some extent is driven by segregation.Using municipal level data on incomes and namesday names in zip code areas an indexof segregation is created in order to test this hypothesis. The results are inconclusive butthere is an indication of a negative association between multidimensional segregationand the election results for the Sweden Democrats.

Vår rapport bygger på ungdomar bosatta i ett socioekonomiskt utsatt område och deras tankar kring framtiden, deras bostadsområde och andra faktorer som spelar in. Vår förförståelse kring det valda ämnet grundar sig på vår egen uppväxt samt erfarenheter då vi själva är bosatta i ett socioekonomiskt utsatt område. Syftet med studien har varit att få en ökad förståelse samt belysa några ungdomars uppfattningar och tankar om sin framtid samt hur olika faktorer har en påverkan på deras framtidsmöjligheter. Denna studie har utförts med en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer och gruppintervjuer. Deltagarna i denna studie är ungdomar i åldern 18–27 år. Studiens resultat visar att ungdomarna upplever att deras bostadsområde är segregerat och avskilt från samhället. De uppger även att det råder kriminalitet och oroligheter i området. Men trots problematiken trivs de i sitt bostadsområde. Stämpling av samhället, etnicitet och religion är faktorer som ungdomarna uppger kan komma att vara ett hinder för deras framtid. / Our report is based on young people living in a socioeconomically exposed area and their thoughts about the future, their residential area and other factors that matters. Our pre-understanding of the chosen subject is based on our own upbringing and experiences as we live in a socio-economically vulnerable area. The purpose of the study has been to gain a better understanding and to highlight some young people's perceptions and thoughts about their future and how different factors influence their future opportunities. This study has been conducted with a qualitative method, through semi-structured interviews and group interviews. The participants in this study are young people aged 18-27 years. The study's results show that the young people find that their residential area is segregated and separated from the rest of the society. They also state that their residential area facing problems with criminality and riots. But despite the problems they see their residential area as their home and they feel secure there. Society labeling, ethnicity and religion are factors that the youths feel may be an obstacle to their future.

This study examines how segregation affects the Andersberg area in Gävle municipality,  while also examining the socio-economic conditions of people living in the area. Questions  answered in this study are the following: What does segregation look like in Andersberg?  How does segregation in Andersberg affect socio-economic conditions? The topic is  interesting to read because it informs about how segregation can affect the vulnerable areas,  and how the segregation affects the socio-economic conditions in the area is investigated. The target groups that the work focuses on were people living in the area aged 18. The report is based on responses from the survey we conducted, which was both voluntary and  anonymous. In the survey, we gave the respondents the option to answer freely and get  several questions instead of having specific answer alternatives. The report also discusses  several aspects that are relevant to segregation, such as income, origin, class, and form of  housing, we also compiled the results and discussed them in collaboration with various  theories. One of the conclusions we have reached is that Andersberg is greatly affected by segregation. An example of this is that a large part of the area's inhabitants earn less than the rest of the municipality's average income. In addition, we have concluded that only groups with a foreign background choose to settle in the area, which leads to a more segregated area with residents with weak resources. The second conclusion is that the socio-economic conditions for the residents living in Andersberg are affected by segregation in the area, for example, a large proportion of residents live on benefits and a lot earn between SEK 0–8000.

Cette thèse porte sur l’étude des phénomènes de ségrégation urbaine, c’est à dire l’isolement à la fois social et spatial de certains groupes d’individus au sein des villes. Également, afin de caractériser les groupes d’individus et mesurer leur degré d’intégration sociale, cette thèse s’intéresse à la définition et à la mesure de l’identité, définie comme le sentiment que l’on a de soi. Dans un premier chapitre nous nous intéressons à une mesure de la ségrégation urbaine, en proposant une analyse théorique et empirique d’un indice de ségrégation économique sur une variable continue (les revenus) en France. Nous nous intéressons ensuite dans un second chapitre à l’intégration sociale des immigrés et enfants d’immigrés en France où l’identité ethnique des individus est une expression de cette intégration. Ce chapitre introduit un indice qui permet une mesure continue de l’identité ethnique et permet de capturer une certaine distance identitaire. Nous comparons cet indice à d’autres mesures usuelles de la littérature et étudions les déterminants socio-économiques de l’identité ethnique. Enfin, dans un troisième chapitre, nous nous intéressons aux effets de la ségrégation urbaine sur le degré de coopération et de confiance des individus. Il s’agit dans ce chapitre d’étudier l’impact que peut avoir le quartier de résidence d’un individu sur sa confiance aux autres. Pour cela, nous réalisons une étude expérimentale dans différents quartiers rennais auprès de collégiens de 3ème. / This thesis focuses on the study of urban segregation, ie the isolation both social and spatial of certain groups of individuals within cities. Also, to characterize groups of individuals and measure their degree of social integration, this thesis focuses on the definition and measurement of identity, defined as a person' sense of self. In the first chapter we focus on a measure of urban segregation, proposing a theoretical and empirical analysis of an index of Economic segregation on a continuous variable (the income) in France. We then are interested in a second chapter by the social integration of immigrants and children of immigrants in France where the ethnic identity of individuals is an expression of this integration. This chapter introduces an index that allows continuous measurement of ethnic identity and captures a certain distance in identity. We compare this index with other usual measures in the literature and study the socio-economic determinants of ethnic identity. Finally, in the third chapter, we focus on the effects of urban segregation in the degree of cooperation and trust of individuals. We study the potential impact of the neighborhood residency of a person on his trust . For this, we perform an experimental study in different schools in Rennes among teenagers.