No description available.

Mitt arbete har som syfte att undersöka vilka metoder och hjälpmedel, som nybörjarelever på Sfi använder sig av. Jag har också undersökt vilka faktorer som försvårar elevernas språkinlärning. I detta examensarbete har jag intervjuat tretton elever och sex lärare på två olika Sfi-skolor.Resultatet av denna undersökning visar att majoriteten av eleverna anser att en tillgång till modersmålslärare skulle kunna främja deras språkutveckling. Samtliga lärare tycker att läs-och skrivinlärningen skulle bli mer effektiv om den skedde på modersmålet, i synnerhet på de lägre nivåerna. Synen på Sfi-bonusen är mest negativ hos lärarna, ungefär hälften av eleverna anser inte att det är pengar som styr deras motivation till snabb inlärning. Lärare och elever ger samma bild av vad som försvårar språkinlärningen ex. familjesituation och ekonomiska problem.

Intervjustudien är kvalitativ och undersöker lärare som undervisar i svenska för invandrare (sfi) med erfarenhet från att undervisa kortutbildade elever. Intervjuerna har analyserats utifrån en hermeneutisk analys samt en tematisk analys. Syftet med studien har varit att undersöka lärares syn på specialpedagogik inom ramen för sfi-undervisningen för kortutbildade elever. Detta har undersökts genom intervjuer med sex sfi-lärare. I intervjuerna har fokus legat på lärarnas perspektiv när det gäller den egna yrkesrollen, behoven, och olika förhållningssätt. Även deras syn på den egna undervisningens potential och hinder för lärande har fokuserats.  Studien har utgått från tre frågeställningar: 1) Hur förhåller sig sfi-lärarna till specialpedagogisk kompetens? 2) Hur ser sfi-lärarna till och på elevernas behov? Och slutligen 3) Hur är lärarnas syn på den egna yrkesrollen? Det är författarens tolkning i kombination med förförståelsen av kontexten, och av utsagorna, som utgjort den hermeneutiska analysen i studien. Det är en svår och utmanande roll att arbeta som sfi-lärare med kortutbildade elever. Samtidigt som lärarna i studien trivs i yrkesrollen och med eleverna är de medvetna om att det är en krävande uppgift. Eleverna som har kort eller ingen utbildningsbakgrund har behov av en extra anpassad undervisning. Det finns behov som lärarna ser men inte alltid har verktyg, strategier eller kompetens för att tillgodose i undervisningen. Sfi-lärarna ser på elevernas behov som något som är tillskrivet eleven, men inte det sociala sammanhanget. Utifrån sin kompetens och de resurser som finns gör lärarna sitt yttersta för att möta eleverna och individualisera undervisningen. Lärarna är medvetna om vilken central roll de har för eleverna. De är även oerhört engagerade i att det ska gå bra för eleverna.

I Utbildning i svenska för invandrare (SFI) ryms flera logopediskt intressanta områden. För att få en större inblick i SFI gjordes därför denna kvalitativa studie över lärares syn på undervisning inom SFI med hjälp av två fokusgruppintervjuer och grundad teori som forskningsansats. Denna studie har som huvudsyfte att spegla hur SFI-lärare ser på såväl sin egen undervisning som undervisning inom detta område i stort. Vidare frågar sig författarna hur lärare ser på de språkliga områdena: fonologi, grammatik, lexikon, pragmatik samt läs- och skrivförmåga. Uppsatsen genomsyras av tre huvudteman; samhälle, SFI-undervisning och individ, som uppstått under pågående studie. En fördjupad modell har dessutom gjorts över temat SFI-undervisning.. Det framkommer att SFI-undervisning är ett komplext område som både påverkar och påverkas av såväl individ som samhälle. Sammanfattningsvis framkommer att varje tema var för sig genomsyras av en central del; resurser, tid respektive individualisering. Samhället styr vilka resurser som finns att tillgå och hur SFI i stora drag organiseras. På SFI påverkar tidsaspekten till vilken grad undervisningen kan individualiseras för den enskilda eleven. Två områden som särskilt utmärker sig i intervjusamtal kring behov av resurser är uttalsvårigheter samt läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Slutligen beskrivs att det vore av intresse att utreda vilka personresurser som redan finns och vad de i nuläget arbetar med samt effekten av detta. Författarna föreslår därmed att vidare studier görs för att utröna om individualisering av undervisning kan underlättas med hjälp av ökade resurser eller samarbeten och i så fall hur dessa bör vara utformade. Vid en sådan studie skulle också frågan om logopeder är en yrkeskategori som skulle kunna komplettera eller utgöra en hjälp för SFI, kunna besvaras.

No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken uppfattning SFI – lärare har om hur de planerar och iscensätter sina lektioner med tanke på att de undervisar i en mångkulturell miljö. För att ta reda på detta har jag utfört sju kvalitativa intervjuer med SFI- lärare verksamma i en storstad och en liten kommun i södra Sverige. Uppsatsen har ingen förutbestämd tes utan undersöker hur, och om, SFI – lärare, enligt deras egna uppfattningar, tar hänsyn till olika kulturella bakgrunder i klassrummet när de undervisar. I analysen av intervjusvaren har jag delat in materialet i kategorierna: undervisningsformer och material, kommunikation och pedagogik. Genom att analysera informanternas svar angående hur de planerar och iscensätter sina lektioner har jag märkt att deras uppfattning är att de på flera sätt tar hänsyn till elevernas olika etniska bakgrunder då de utformar sina lektioner. Detta diskuteras i uppsatsens slutsats/slutdiskussion.

Syftet med den här studien var att undersöka hur det särskilda läs-, uttals- och skrivstöd fungerar som elever får i en särskild studioverksamhet på en sfi-skola och vad jag som sfilärare kan tänka på för att stödja eleverna så att de når målen. I samband med detta har jag även studerat och jämfört de fyra elevernas texter i tal och skrift samt deras tankar kring att ha "en bra svenska", självförtroende och om acceptans i det svenska samhället. Studien som är en utvärdering av en särskild stödundervisning för elever på en sfi-skola i Sverige visar med hjälp av tester och intervjuer att verksamheten är ett värdefullt komplement till den ordinarie verksamheten. De fyra intervjuade eleverna menar att man lär sig snabbare i "studion"och får mer individuell tid än i den ordinarie undervisningen. Några fonemtest visar att de fyra eleverna nästan halverat sina fel vid det andra testet, medan fyra andra elever, som aldrig har fått särskilt stöd, endast gör en minskning med nio av totalt 90 fel. Eleverna, som har fått stöd, börjar lära sig de svenska språkljuden i tal och skrift men de gör fortfarande många fel. För de fyra eleverna är det viktigt att lära sig att kommunicera som för dem innebär att kunna prata och göra sig förstådda på svenska. "En bra svenska" menar eleverna betyder att ha ett bra svenskt uttal. Endast den kvinnliga eleven har känt sig diskriminerad eller blivit missförstådd p.g.a. sitt svenska uttal. Enligt resultaten, kan jag och mina kollegor i studion stödja eleverna så att de snabbare lär sig de svenska språkljuden och kan göra sig förstådda i det svenska samhället. / The aim with this study was to examine how the specified reading, pronunciation and writing support functions for students in a special studio at an SFI-school and what I, as an SFIteacher, can do to support students to reach their aims. In connection with this I have also studied and compared the four students' texts in speech and writing as well as their thoughts on having "Good Swedish", confidence and acceptance in the Swedish society. The study which is an evaluation of a special remedial teaching for students at a SFI-school in Sweden shows through tests and interviews that the business is a valuable addition to the regular education. The four students think that they learn faster and get more individual teaching in the "studio" than in their class. Some phoneme tests show that the four students nearly eliminate their errors at the second test, while four other students, who never have had special remedial support, only reduce their errors by nine pieces out of 90. The students who have had remedial support begin to learn Swedish phonemes, speech sounds and spelling, but they still make many errors. For all students it is important to learn to communicate, which means to speak and to be understood in Swedish. "Good Swedish" for the students means to have a good Swedish pronunciation. Only the female student has felt discriminated or misunderstood because of her Swedish pronunciation. According to the results, me and my colleagues in the studio can support the students so that they learn the Swedish language sounds quickly and make themselves understood in Swedish society.

I studien undersöktes om coronapandemin har påverkat undervisningen för elever som läser svenska för invandrare (sfi). Undervisningen gick på kort tid från klassrumsbaserat lärande till utbildning via länk. Vilka var konsekvenserna av nedstängningen och hur fungerade övergången till distansutbildning enligt lärarna? I studien tillämpades en kvalitativ metod med intervjuer av semistrukturerad karaktär. Respondenter i studien är fyra sfi-pedagoger och dessa valdes enligt ett bekvämlighetsurval. Undersökningen bygger på tolkningar av lärarnas egna tankar och erfarenheter. Slutsatsen är att eleverna på sfi hade stora svårigheter med distansutbildningen och att lärarna inte var förberedda på den förändringen i undervisningen. Samtliga lärare uttryckte behov av mer utbildning inom det digitala området. Denna virusinfektion orsakade anmärkningsvärda effekter på undervisningen och det var intressant att undersöka dessa effekter.

Syftet med den här studien är att undersöka SFI-rektorers uppfattningar om sina organisatoriska förutsättningar att leda SFI-lärares individuella, kollegiala och kollektiva lärande i relation till utbildningens specifika krav på lärares pedagogiska och didaktiska kompetens. Metod för datainsamling har varit semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem SFI-rektorer. Metod för analys har varit tematisk analys. Resultaten visar att rektorerna över lag upplever att de har goda förutsättningar att leda lärarnas kompetensutveckling. Svårigheter och begränsningar kan härledas till olika faktorer bland annat inom den egna organisationen, i relationen till huvudman och till den egna tjänstens utformning.