Gopher tortoise (Gopherus polyphemus) population sizes have drastically declined in the past 100 years. Much of this decline has been attributed to past human predation, to habitat loss from human development, and potentially to the recently discovered upper respiratory tract disease. An understanding of the genetic structure among populations is critical for the long-term success of relocation and other management strategies. This research focuses on the development of a suite of genetic markers and the answers they provided to questions concerning present day population genetics and its use in management. In addition, this study provides inference on historical refugia and dispersal patterns of the gopher tortoise through the Pleistocene. Nine microsatellite loci were identified, optimized, and characterized from a G. polyphemus microsatellite-enriched DNA library. These loci are applicable for population level analysis along with parentage analysis in all Gopherus species. In addition, a few of the loci also work in other Testudinies. Application of these markers to eighteen Florida and two Georgia populations of gopher tortoises reveal considerable amount of genetic diversity within the species and substantial genetic subdivision among populations, especially in the northern part of the Florida peninsula and southern Georgia. Admixture and genetic homogenization in central Florida may be attributed to past human mitigation events as much of this area has been substantially developed. These data indicate a more conservative approach to relocation is necessary if the goal is to maintain the genetic distinctiveness of these areas. Lastly, these genetic data, in conjunction with historical geological, climactic, and fossil records, were used to identify gopher tortoise refugia, and dispersal patterns during the Pleistocene. Within Florida, four major genetic assemblages were determined that correspond to four Pleistocene ridges that would have been present at high sea levels: Lake Wales Ridge, Brooksville Ridge, Southern Atlantic Coastal Ridge, and Mt. Dora Ridge. In addition, these data indicate that tortoises that dispersed into southeastern Florida after the fall in sea level were most closely related to tortoises from the Brooksville Ridge. Likewise, tortoises in northwestern Florida and southern Georgia were most closely related to tortoises from the Mt. Dora Ridge.

Soil quality problems such as erosion, depleted soil organic matter, salinity, depleted or excessive nutrient reserves and reduced water holding capacity are of increasing concern to farmers in the Intermountain West. Marginal soils require higher rates of fertilizers and other amendments to meet crop needs. As input costs rise and water resources are increasingly limited, simple and effective methods for evaluating and improving soil quality and fertility are of growing importance. Practices known to improve soil quality include reduced to no tillage, cover crop use- especially legumes, and addition of mulch and other carbon rich amendments. Comprehensive soil quality testing is often not routine, cost prohibitive, unavailable or confusing to interpret. The purpose of this study was to develop tools to help growers improve and monitor soil quality. Chapter 1 provides a general overview of the project. Chapters 2 and 3 discuss the effectiveness of simple soil tests that can be performed by growers on-site. The most effective simple soil testing methods were found to be modified slake tests, the Solvita® respiration test kit, and soil organism biodiversity counts (R = 0.88, R = 0.88, R = 0.68 respectively). Simple nutrient test kits, correlated somewhat with laboratory results (the highest correlation was R = 0.80), however no simple test kit was accurate across all tests provided. Chapters 4 and 5 investigate organic nutrient management practices for peach orchards in the Utah, illustrating examples from: Captiol Reef National Park, Torrey, in southcentral Utah; and Utah State University Horticultural Research Farm, Kaysville, in northern Utah.

I samband med att garantin om tidiga stödinsatser infördes 2019 blev det obligatoriskt för lärare att använda ett kartläggningsmaterial för förskoleklassen vid namn Hitta språket. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare använder resultatet av kartläggningsmaterialet. Vidare är syftet att få syn på i vilken mån kartläggningsresultaten bidrar till att utforma undervisningen. Därtill undersöks i vilken mån kartläggningsmaterialet bidrar till att elever i behov av stöd får stödinsatser i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Studien är kvalitativ och bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med lärare verksamma i förskoleklass. Samtliga lärare fick göra sina röster hörda om hur de tolkar kartläggningsresultatet från Hitta språket. Studien utgår från de teoretiska ramverken Data-Driven Decision Making och The simple view of reading. I resultatet framgår att lärarna uttrycker att de i de flesta fall använder resultaten från Hitta språket till att utforma den ordinarie helklassundervisningen. Hitta språkets resultat verkar främst påverka undervisningsinnehållet gällande avkodningsfärdigheter. När det gäller stödinsatser i form av extra anpassningar och särskilt stöd för elever i riskzonen för språk-, läs och skrivsvårigheter, tolkar lärarna att kartläggningsmaterialet i mycket begränsad utsträckning bidrar till att stödja deras färdigheter. Sammantaget tolkar lärare att Hitta språket inte uppfyller sin tänkta funktion, vilket ger anvisningar om att kartläggningsmaterialets upplägg och riktlinjerna kring hur det ska användas behöver tydliggöras.

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(工学) / 甲第18249号 / 工博第3841号 / 新制||工||1589(附属図書館) / 31107 / 京都大学大学院工学研究科都市社会工学専攻 / (主査)教授 河野 広隆, 教授 宮川 豊章, 准教授 服部 篤史 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Philosophy (Engineering) / Kyoto University / DFAM

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(教育学) / 甲第19214号 / 教博第177号 / 新制||教||154(附属図書館) / 32213 / 京都大学大学院教育学研究科教育科学専攻 / (主査)准教授 齊藤 智, 教授 楠見 孝, 教授 Emmanuel MANALO / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Philosophy (Education) / Kyoto University / DGAM

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie är att beskriva hur förebyggande arbete mot läs- och skrivsvårigheter sker i praktiken med kartläggningsmaterialet LegiLexi, i årskurserna F-3.  Genom att lyfta fram några lärares och speciallärares uppfattningar om att upptäcka, samt förebygga läs- och skrivsvårigheter, vill jag bidra med kunskap om hur detta arbete kan se ut. Jag är även intresserad av att undersöka återkoppling till eleverna utifrån LegiLexis resultat. Studiens fyra frågeställningar handlar om att upptäcka och förebygga läs- och skrivsvårigheter, samt om återkoppling till elever. LegiLexi är en icke vinstdrivande stiftelse som har utformat ett digitalt kartläggningsmaterial inom läsning, som baserar sig på forskning och beprövad erfarenhet. LegiLexi utvecklades efter inspiration från Response to intervention (RTI) och formativ bedömning. LegiLexi bygger på den väletablerade teoretiska modellen The simple view of reading (Gough & Tunmer 1986), vilken förklarar läsningens olika delar. Denna studie tar sin utgångspunkt i samma teoretiska modell och bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio respondenter. De transkriberade intervjuerna har analyserats med stöd av Braun och Clarkes (2006) modell för tematisk analys. Detta har genererat fem olika teman: Ett finmaskigt nät, Lärare behöver och efterfrågar fortbildning, Återkoppling till eleverna varierar, Evidensbaserade och strukturerade insatser underlättas, samt Föräldrar som resurs. Slutsatsen är att respondenter beskriver ett arbete som verkar mer inspirerat av RTI, än av formativ bedömning. De flesta insatser riktade till elever med störst svårigheter genomförs av speciallärare utanför klassrummet. Inom RTI motsvarar detta tier 3, medan insatser i mindre grupp (tier 2) och i klassrumsundervisning (tier 1) beskrivs mer sällan.

Bristande avkodningsförmåga skapar hinder i elevers kunskapsinhämtning. Det är en pedagogisk utmaning att kunna bemöta och stötta mellanstadieelever, d.v.s. elever i årskurs 4–6, med avkodningssvårigheter i deras utveckling i den dagliga undervisningen. Där behövs det rätt kunskap, kompetens och samarbete mellan olika skolprofessioner. Andra avgörande faktorer är skolors fungerande rutiner för tidig identifiering av elever med avkodningssvårigheter och tydliga riktlinjer för efterarbete med screeningresultaten. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om speciallärares och ämneslärares perspektiv på avkodningssvårigheter och avkodningsundervisning i samband med elever på mellanstadiet. Deteoretiska utgångspunkterna som har varit vägledande under arbetet med denna studie är; teorin The Simple View of Reading, som ger kunskap om hur kognitiva och språkliga faktorer kan påverka elevers läsförmåga samt Skrtics teori om byråkrati inom skolorganisationen. Studien består av fyra semistrukturerade intervjuer av speciallärare och fyra semistrukturerade intervjuer av ämneslärare. Den insamlade empirin utmynnade i sex analysobjekt; definition av avkodning, tecken på avkodningssvårigheter, avkodningsträning, kompensation och samarbete mellan speciallärare och ämneslärare. Dessa analysobjekt användes sedan som rubriker i resultatdelen. De sammantagna resultaten visar att den undervisning som organiseras inom ramen för klassrumsundervisning inte alltid har det primära syftet att öva avkodning. Av resultaten framkommer att samsyn och samarbete mellan olika yrkesprofessioner krävs för att det ska kunna uppstå ett didaktiskt möte med god kvalitet. Samverkan mellan speciallärare och ämneslärare bidrar till att elevernas varierande behov kan bemötas. Av resultaten framkommer att det finns strukturer inom skolsystemet som försvårar för ämneslärare och speciallärare att samarbeta för att organisera avkodningsträning för elever med avkodningssvårigheter. Det är matchningen mellan elevernas varierande förutsättningar och behov samt lärarnas olika kompetenser som verkar skapa organisatoriska utmaningar för skolans ledare. Ett samarbete där man utbyter kunskaper och erfarenheter och vågar gå ifrån standardiserade lösningar för att pröva på nya, kan vara vägen till en excellent undervisning som vilar på en demokratisk grund.