Samhällets växande krav på snabba produktioner utifrån globaliseringen ställer krav på företag att producera snabbare, effektivare och till bättre kvalitet. För att möta samhällets krav inom dessa aspekter har outsourcing blivit allt vanligare som en lösning, där företag lägger ut en del av produktionen till andra företag som kan sköta det effektivare eller till en lägre kostnad. Trots att outsourcing kan och bör vara en lösning för samhällets växande krav medför det även svårigheter med att dra nytta av varandras kunskap mellan företag, det vill säga, bristande kunskapsdelning mellan aktörerna.  Tidigare forskning har framlagt förtroende, knowledge-management och teammedlemskap som lösningar på bristande kunskapsdelning hos stora tillverkningsföretag. Denna studies syfte är att undersöka vad SME-tillverkningsföretag upplever som lösningar för bristande kunskapsdelning inom en outsourcingprocess, och om deras upplevelser förhåller sig till förtroende, knowledge-management och teammedlemskap eller om det framkommer andra lösningar. Studien använder sig av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att få SME-företagens upplevelser kring lösningar. Olika teman från teorierna förtroende, knowledge-management och teammedlemskap har plockats ut för att kunna se om dessa framgick i respondenternas svar som upplevelser för bristande kunskapsdelning. Detta för att kunna besvara studiens forskningsfråga; Vilka lösningar upplever SME-företag kan motverka bristen på kunskapsdelning i en outsourcingprocess och hur förhåller de sig till de lösningar som är framtagna hos stora företag eller behöver de modifieras?  Resultatet visade att SME-tillverkningsföretag upplevde ett flertal teman från teorin om förtroende samt knowledge-management som lösningar för bristande kunskapsdelning i en outsourcingprocess. Teammedlemskap var istället något som upplevdes som en negativ faktor istället för en lösning. Resultatet för denna studie kan bistå med forskning till det teoretiska fältet för SME-tillverkningsföretag som arbetar med outsourcing, samt vilka lösningar som kan appliceras hos SME-tillverkningsföretag för att minska bristande kunskapsdelning i en outsourcingprocess. Studiens resultat öppnar även upp dörren för nya lösningar till bristande kunskapsdelning som kan undersökas som lösningar för både SME- och stora företag.

Industrin står idag inför skenande prishöjningar av framförallt råvaror som metall, dettaberor bland annat på Covid-pandemin men också andra oroligheter som sker omkring ivärlden. Detta sätter mer och mer press på befintliga tillverkande företag inom landetsamtidigt som pressade priser från andra länder konkurrerar. Detta skapar ett krav avinnovativt, resurssnålt och effektivt tänkande kring svenska industrier. Trots detta ståräven svenska industrier inför en stor möjlighet då fler och fler industrier vill ta tillbakasin tillverkning från utlandet.Företagen kan bli mer effektiva och skapa en förbättrad kvalité med Lean filosofin. Föratt lyckas med detta måste kortare ledtider och lägre kostnader uppnås.Sverige består till stor del av SME företag. 97% av Sveriges tillverkande företag harmindre än 50 anställda och samtidigt finns det endast cirka 100-150 företag inomtillverkning som har mer än 500 anställda. Detta medför att relevansen medimplementering av Lean och effektivisering inom SME är ett viktigt steg för en stor delav Sveriges tillverkande ekonomi.Syftet med denna studie är att undersöka om Lean kan bidra till effektiviseringar hosmindre tillverkande företag. Det har utförts en fallstudie på ett utvalt mindretillverkande företag som befinner sig i regionen. Metoder inom Lean som 5S, Kanban-system och koncept utifrån Toyota Production System (TPS) har lagts fram someventuella förbättringsförslag men även vilka svårigheter som kan uppkomma meddem. Det har utförts en fallstudie där intervjuer på företaget gjort samt en litteraturstudiehar genomförts inom de relevanta områdena. Utifrån den analys som genomförts understudiens har förbättringsförslag kunnat framställas om vad som kan hjälpa fallföretagetvid en potentiell implementering.Resultatet av denna studie är att Lean kan bidra till effektiviseringar hos mindretillverkande företag. Detta är möjligt genom mindre resursslöseri och kortare ledtider.Det krävs dock att Lean implementeras på rätt sätt och att företaget har viss kunskap.Mindre företag har ofta mindre resurser vilket kan försvåra processen, samtidigt harmindre företag ofta en högre flexibilitet vilket hjälper vid en förändring. Vidare studierav framförallt SME-företag behövs för att se om det finns likheter bland andra företagoch om detta kan vara applicerbart på SME-företag med annan inriktning och situation.

No description available.

No description available.

No description available.

Bristen på tillräcklig hållbar utveckling har skapat en växande global oro. Samtidigt har samhällets ökade medvetenhet om utmaningar som dåliga arbetsvillkor och klimatförändringar intensifierat påtryckningarna på näringslivet att arbeta med hållbarhet. Små och medelstora företag (SMEs) utgör idag 99,9 procent av alla företag i Sverige samt 98 procent av företagen inom Europeiska unionen, och dessa bolag står därmed för en betydande del av det samlade ekologiska fotavtrycket. Befintlig forskning om hållbarhetsrapportering har generellt fokuserat på stora företag. Studier om SMEs har främst undersökt dessa företags deltagande i hållbara aktiviteter och prestationer inom hållbarhet. Det finns dock fortfarande begränsad empirisk kunskap om de specifika drivkrafterna bakom frivillig hållbarhetsrapportering, särskilt bland svenska SMEs Studien syftar till att utveckla förståelsen för vilka drivkrafter som influerar frivillig hållbarhetsrapportering bland svenska SMEs. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sju respondenter på sex utvalda företag har genom intervjuer bidragit med sina erfarenheter och uppfattningar om varför företaget frivilligt hållbarhetsrapporterar. I empirin identifieras sex centrala drivkrafter som påverkar svenska SMEs att frivilligt hållbarhetsrapportera. För det första visar studien att företagens ledning spelar en betydande roll, där ledningens engagemang i hållbarhetsfrågor är en stark motiverande faktor. För det andra ses möjligheten till verksamhetsförbättringar och ökad transparens som viktiga drivkrafter för hållbarhetsrapporteringen. Vidare utgör ambitionen att erhålla legitimitet, samt ambitionen att signalera hållbarhetsarbete för att skapa trovärdighet och stärka konkurrenskraften ytterligare centrala drivkrafter som influerar rapporteringen. Även påtryckningar från leverantörskedjan, främst från kunder snarare än leverantörer, framstår som en motiverande drivkraft. Slutligen visar studien att indirekt lagstiftning också representerar en drivkraft för ett proaktivt hållbarhetsarbete och därmed en influens för frivillig hållbarhetsrapportering. Studien tillför ett empiriskt bidrag som kompletterar den tidigare begränsade forskningen om drivkrafterna bakom frivillig hållbarhetsrapportering bland SMEs. Utöver specifik kunskap om SMEs kan de insikter som studien bidrar med även beaktas som ett tillskott till den generella kunskapen om frivillig hållbarhetsrapportering. / The lack of sufficient sustainable development has created a growing global concern. At the same time, society's increased awareness of issues such as poor working conditions and climate change has intensified the pressure on businesses to engage in sustainability efforts. Small and medium-sized enterprises (SMEs) currently make up 99.9 percent of all companies in Sweden and 98 percent of companies within the European Union, and thus these businesses account for a significant portion of the overall ecological footprint. Existing research on sustainability reporting has generally focused on large companies. Studies on SMEs have primarily examined these companies' participation in sustainable activities and their sustainability performance. However, there is still limited empirical knowledge about the specific drivers behind voluntary sustainability reporting, particularly among Swedish SMEs. This study aims to enhance the understanding of the drivers influencing voluntary sustainability reporting among Swedish SMEs. The study adopts a qualitative research approach using semi-structured interviews as the data collection method. Seven respondents from six selected companies contributed their experiences and perceptions through interviews about why their company voluntarily reports on sustainability. The empirical data identifies six central incentives that influence SMEs to voluntarily engage in sustainability reporting. First, the study shows that company management plays an important role, where the management's commitment to sustainability issues is a strong motivating factor. Second, the opportunity for operational improvements and increased transparency are seen as important incentive for sustainability reporting. Furthermore, the ambition to achieve legitimacy and the desire to signal sustainability efforts to build credibility and enhance competitiveness are additional incentives that influence reporting. Pressures from the supply chain, primarily from customers rather than suppliers, also emerge as a motivating incentive. Finally, the study indicates that indirect legislation represents an incentive for proactive sustainability efforts, thereby influencing voluntary sustainability reporting. The study provides an empirical contribution that complements the previously limited research on the incentives behind voluntary sustainability reporting among SMEs. In addition to offering specific insights about SMEs, the findings of the study can also be considered an addition to the general knowledge on voluntary sustainability reporting.

I dagens samhälle utgör molntjänstlösningar en central roll för många företag, inte minst små- och medelstora företag. Risker och hot i molntjänster har ökat i och med digitaliseringen. Att förhålla sig till hot och risker kopplat till cybersäkerhet är en viktig och väsentlig del för att skydda företaget mot attacker och dataförlust vid användningen av molntjänster. Små- och medelstora företag har därför en betydelsefull uppgift i att förstå och ha kunskap om hur de kan arbeta med att bekämpa cyberrisker och hot som kan uppstå vid användning av molntjänster. Att använda sig av olika säkerhetsstrategier kan bidra till att förbättra företagets säkerhet i molnet. Det råder en brist på expertis, ansvar och kunskap bland små- och medelstora företag att använda sig av lämpliga säkerhetsstrategier för att förbättra säkerheten i molntjänster. Detta leder till att små- och medelstora företag löper risk att utsättas för rådande risker och hot vid användning av molntjänster.I studien har olika säkerhetsstrategier identifierats och i vilken utsträckning dessa används av små- och medelstora företag. Detta har i sin tur besvarat frågeställningen: ”Hur används säkerhetsstrategier av små- och medelstora företag för att förbättra säkerheten vid användning av molntjänster?”. Syftet med studien har varit att förmedla kunskap och förståelse för hur små- och medelstora företag själva använder sig av säkerhetsstrategier för att förbättra säkerheten vid användning av molntjänster.I denna studie har kvalitativa forskningsmetoder använts för att ta itu med frågeställningen. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer och analysen av data har utförts genom tematisk analys med bottom-up tillvägagångssätt. Resultaten från studien belyser identifierade säkerhetsstrategier och användningen av dessa bland små- och medelstora företag.

Bakgrund och problem: Mindre företag är en viktig del av Sveriges ekonomi, därmed blir frågan om mindre företags överlevnad och tillväxtproblem relevant att se till. Studien undersöker därmed hur och varför företagsstyrning utvecklas i små företag, och hur förändrad företagsstyrning förebygger ytterligare tillväxt. Syfte: Rapportens övergripande syfte är att visa på vilket sätt ett företags ekonomistyrning, organisationsstyrning och strategistyrning förändras under tillväxtprocessen, samt redogöra för de bakomliggande orsakerna till varför styrningen förändras. Studien undersöker även vilken påverkan dessa faktorer har haft på företagets tillväxt. Metod: Baserat på studiens frågeställning och syfte ansågs fallstudien vara det mest lämpade metodvalet. Därmed valdes enfallsstudien ut. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer, med kompletterande information från ytterligare dokument och tidningsartiklar. Slutsats: Tillverkningsföretaget AD-Trä har genomgått en framgångsrik tillväxtprocess sedan början av 1990-talet. Denna studie söker att finna hur strategistyrningen, ekonomistyrningen samt organisationstyrningen har förändrats under tillväxtprocessen, samt lokalisera de bakomliggande orsakerna till varför styrningen har förändrats. / Background and problem: Small business enterprises is a substantial part of the Swedish economy, therefore is it relevant to research what makes smaller enterprises survive on the market how smaller enterprises must adapt during economic growth. This study examines how and why control systems is developed, and used, in small business enterprises and how they change during economic growth. Purpose: The overall purpose of the study is to show how a company’s management control system, organization and strategy change during economic growth, and why it changes. The study also examines the impact that these factors have on the company’s growth. Method: Based on the framing of question and the purpose of the study a case study was considered the best option, where one company was specifically selected. The empirical material was gathered through semi-structured interviews, which was supplemented with secondary documents and articles. Conclusion: The manufacturing company AD-Trä has gone through a successful period of economic growth since the beginning of the 1990s. This study examines how strategic, economic and organizational management control has changed during this growth, and also locate the reasons behind why the control systems has changed. <img src="file:///page8image14280" />

En viktig arena för samspel kring känsliga gränssnitt (marknad – konstruktion – produktion) i industrin är olika möten där arbetsgrupper kommer samman kring uppgifter. Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om samspel som sker inom och mellan arbetsgrupper i deras hantering av uppgifter i mindre industriföretag (SME) och vilken betydelse samspelet har för lärande och effektivitet i verksamheten. Studien har närmare bestämt fokus på följande frågeställningar: 1. Vad karaktäriserar samspelet inom och mellan arbetsgrupper som det kommer till uttryck i olika möten? 2. Vilka faktorer underlättar respektive försvårar samspelet inom och mellan arbetsgrupper? 3. Vilka konsekvenser får olika typer av samspel för lärande och effektivitet i arbetsgrupper och i organisationer? Studien utgår från ett kritiskt realistiskt perspektiv på lärande i organisationer samt tidigare forskning om lärande, kommunikation och effektivitet i grupper och organisationer. Studien genomfördes under perioden 2008-2010 och var upplagd utifrån en kvalitativ och interaktiv forskningsansats. Datainsamlingen baserades på intervjuer, observationer av videofilmade möten samt frågeformulär. Analysen rör sig mellan två nivåer: samspel inom grupper samt mellan grupper på organisationsnivå. Samspelet inom och mellan grupper analyserades utifrån kontextuella faktorer och med fokus på i vad mån olika kommunikationsmönster kunde kopplas till olika typer av lärande och effektivitet i verksamheten. Ett rationalistiskt effektivitetsperspektiv utmanas till förmån för ett humanistiskt perspektiv där lärandet är en viktig aspekt. Tre slutsatser dras: Effektivitet grundar sig i att kommunikationsmönster och ledning anpassas efter det behov uppgiften för stunden kräver - utförande eller utveckling. Återkoppling och personliga länkar mellan grupper behöver översyn och ledningsrutiner för att underlätta samspelet. Diskrepanser (motsättningar, konflikter och störningar) som synliggörs i organisationen leder till utveckling. De som förblir i det dolda stör utförandet. / Important arenas for interaction on critical interfaces (sales – design – production) in industrial firms are the various meetings where groups come together around a common task. The purpose of this dissertation is to contribute knowledge about the interactions that occur within and between work groups in their handling of their tasks in small industrial companies (SME’s) and the significance of these interactions on learning and effectiveness. The thesis focuses especially on the following questions: 1. What characterizes the interaction within and between work groups as they are expressed in various meetings? 2. What factors facilitate and hinder the interaction within and between work groups? 3. What are the consequences of different kinds of interaction regarding learning and effectiveness in work groups and in organizations? The study takes a critical realistic perspective on learning in organizations and is based on previous studies on learning, communication and effectiveness in groups and organisations. The study was conducted during 2008-2010 and used a qualitative and interactive approach. The collection of data was based on interviews, observations of video filmed meetings and on questionnaires. The analysis moves between two levels: interaction within groups and between groups at an organizational level. The interactions within and between groups were analysed based on contextual factors in order to understand whether different communication patterns were related to different types of learning and effectiveness. A rationalistic concept of effectiveness was challenged in favour of a humanistic approach where learning is an important aspect. Three major conclusions were drawn: Effectiveness presupposes that patterns of communication and management are tailored to the task at hand – performance or development. Feedback and links between groups need revision and steering to facilitate interaction. Discrepancies (contradictions, conflicts and disturbances) that are made visible in the organization may lead to development. Those remaining in the hidden disturb the performance.

Frågeställning: Hur ser bankernas kreditbedömning för små och medelstora företag ut och hur kommer den att förändras i och med införandet av de nya regelverken K2 och K3? Hur resonerar banker vid kreditbedömning när företag redovisar enligt K2 och K3?Vill bankerna styra åt en viss tillämpning eller önskar de rapportering på basis av den löpande bokföringen? Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera bankers kreditbedömning för små och medelstora företag, samt vilken påverkan kreditbedömningen kommer få efter införandet av de nya redovisningsregelverken. Metod: Studien hade en deduktiv forskningsansats och metoden var kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer genomfördes som datainsamlingsmetod. Empirin analyserades med hjälp av den referensram som blev insamlad under en litteraturstudie och en artikelsökning. Slutsats: Studien visade att kreditbedömningens utgångspunkt är väldigt lika för de undersökta bankerna. Bankernas kreditbedömning har ännu inte påverkats av de nya regelverken K2 och K3 men det kan ändras i framtiden. Bankerna vill framförallt ha tillräckligt med underlag från företagen så att de kan göra en bra kreditbedömning. / Research questions: How does the banks credit assessment for SMEs look like and how will it change with the introduction of the new regulations K2 and K3? How do banks reason at credit assessment when companies report according to K2 and K3? Would banks steer to a particular application or do they wish to get reports on the basis of the daily accounting? Purpose: The purpose of this study is to investigate and analyze banks’ credit assessment for small and medium-sized enterprises, as well as the impact of credit assessment due to the new accounting regulations. Method: The study had a deductive research approach and the methodology was qualitative. Semi-structured interviews were carried out as a data collection method. The empirical data were analyzed using the reference frame which was collected in a literature search and an article search. Conclusion: The study outcome shows that the credit assessment starting point is very alike from the examined banks. The banks credit assessment process has not been affected due to introduction of the new regulations K2 and K3 although it can change in future context. The banks want, above all, to have enough material from the companies so that they can make a good credit assessment.