Sammandrag Detta arbete är en fallstudie av grammatikens roll i ämnet svenska som andraspråk utifrån lärarsynpunkt. Jag menar att elevperspektivet är välrepresenterat i forskningen som föregår uppsatsen. Därför är det intressant att lyfta fram olika lärares åsikter i sammanhanget. Arbetet försöker beskriva några av de svårigheter som en andraspråksinlärare kan ha med den svenska grammatiken. Vidare ges exempel på formuleringar i kursplanerna som berör grammatik och grammatikundervisning. Fallstudien går ut på att undersöka vilka tankar ett antal verksamma lärare inom ämnet har om grammatikens funktion i undervisningen. Resultaten visar framförallt att ordföljden, adjektivens kongruenskrav, verbens tempus samt substantivens bestämdhet är de moment som enligt lärarna skapar störst problem. En jämförelse mellan lärarnas tankar och vad som lyfts fram i aktuell forskning visar på stora överensstämmelser. Dock framkommer vissa skillnader mellan grupperna, vilket i huvudsak visar sig genom att forskarna presenterar en mer nyanserad bild av problematiken.

Denna studie är en undersökning av hur förskolebarn som lär sig svenska som ett andraspråk tillägnar sig svenska prepositioner. Prepositioner tillhör inte de ord man lär sig först; det går ofta bra att göra sig förstådd utan att använda prepositioner. Men när man väl börjar använda prepositioner, kommer de då i någon viss ordning? Innebär det i så fall att man också till en början överanvänder någon eller några prepositioner? En annan fråga jag ställer mig är om barn i fem- och sexårsåldern, som lär sig svenska som ett andraspråk, har en annan inlärningsgång än små barn som lär sig svenska som sitt modersmål. Enligt den s k komplexitetsteorin börjar vi använda prepositioner som anger position innan vi börjar använda prepositioner som anger riktning. Prepositioner som i och på kommer alltså före prepositionerna till och från. Vidare anses "positiva" prepositioner komma före "negativa". Eftersom det är mer positivt att 'ge någonting till någon' än att 'ta någonting från någon', så bör enligt komplexitetsteorin till föregå från. Min slutsats är dock att jag inte kan finna stöd för att komplexitetsteorin skulle vara tillämplig på förskolebarn som lär sig svenska som ett andraspråk. Den preposition som otvivelaktigt förekommer oftast i mitt undersökningsmaterial är på. Men även i har ganska hög frekvens. Dessutom kan jag finna exempel där inläraren använder sig av en del ovanliga prepositioner och där inläraren använder sig av preposition, där en svensk modersmålstalare förmodligen inte skulle använda någon preposition. Jag finner också i mitt material belägg för att det finns en klar överanvändning av prepositionen på.

No description available.

Den invandring som Sverige har upplevt de senaste decennierna har resulterat till mångkulturella klassrum, vilket gör att klasslärare undervisar andraspråkselever. Lärare behöver bred yrkeskompetens för att möta andraspråkselevers skilda kulturella och språkliga bakgrunder. Det förekommer generellt att andraspråkselever inte uppnår kunskapskraven i skolan, till skillnad från elever med svenska som sitt modersmål. Syftet med studien att undersöka hur lågstadielärare arbetar för att andraspråkselever ska uppnå skolans kunskapskrav. Studien har genomförts utifrån ett kvalitativt angreppssätt, där metoden semistrukturerade intervjuer har använts som redskap för empirin. Studien har ett lärarperspektiv, där fem utbildade lärare i de tidigare skolåren har intervjuats. Studiens resultat visar att lärarna arbetar utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att främja elevers andraspråksinlärning. Av resultatet framgår det att skilda faktorer främjar respektive hämmar elevers andraspråksinlärning. Angelägna faktorer är bland annat skolverksamhetens organisation och lärares kompetens.

Inledning I förskolan finns det flera barn som har svenska som andraspråk och invandringen i Sverige växer mer än någonsin. Nästan vart femte förskolebarn använder fler än ett språk dagligen. Den sociokulturella teorin ligger till grund i vår undersökning eftersom människan lär sig språk genom att samspela med andra. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med att stimulera språkutvecklingen hos barn som har svenska som andraspråk. Metod I vår undersökning har vi valt att göra observationer på två avdelningar i en mångkulturell förskola där både pedagoger och barn observerades. Vi observerade olika situationer som samlingar, måltider, utevistelsen och den fria leken. Resultat Utifrån undersökningen har vi kommit fram till att pedagogernas arbetssätt är att använda sig av samtal för att stimulera barns ordförråd och begreppsbildning. Samtal används också av pedagogerna för att stimulera barns berättande samt ge språklig träning. Vi kom fram till att det skapads språkstimulerande aktiviteter där rörelser och gester användes under samling, högläsning och måltider för barn med svenska som andraspråk. Artefakter var även en viktig del som pedagogerna använde i sitt arbete för att förtydliga handlingen för barnen.

Abstract Training a visual inspection device is not straightforward but suffers from the high variation in material to be inspected. This variation causes major difficulties for a human, and this is directly reflected in classifier training. Many inspection devices utilize rule-based classifiers the building and training of which rely mainly on human expertise. While designing such a classifier, a human tries to find the questions that would provide proper categorization. In training, an operator tunes the classifier parameters, aiming to achieve as good classification accuracy as possible. Such classifiers require lot of time and expertise before they can be fully utilized. Supervised classifiers form another common category. These learn automatically from training material, but rely on labels that a human has set for it. However, these labels tend to be inconsistent and thus reduce the classification accuracy achieved. Furthermore, as class boundaries are learnt from training samples, they cannot in practise be later adjusted if needed. In this thesis, a visual based training method is presented. It avoids the problems related to traditional training methods by combining a classifier and a user interface. The method relies on unsupervised projection and provides an intuitive way to directly set and tune the class boundaries of high-dimensional data. As the method groups the data only by the similarities of its features, it is not affected by erroneous and inconsistent labelling made for training samples. Furthermore, it does not require knowledge of the internal structure of the classifier or iterative parameter tuning, where a combination of parameter values leading to the desired class boundaries are sought. On the contrary, the class boundaries can be set directly, changing the classification parameters. The time need to take such a classifier into use is small and tuning the class boundaries can happen even on-line, if needed. The proposed method is tested with various experiments in this thesis. Different projection methods are evaluated from the point of view of visual based training. The method is further evaluated using a self-organizing map (SOM) as the projection method and wood as the test material. Parameters such as accuracy, map size, and speed are measured and discussed, and overall the method is found to be an advantageous training and classification scheme.

No description available.

No description available.

No description available.

Abstract The Dlx genes play an important role in the differentiation and migration of gamma-aminobutyric acid (GABA) interneurons of mice. GABAergic interneurons are born in the proliferative zones of the ventral telencephalon and migrate to the cortex early during mouse development. Single Dlx mutant mice show only subtle phenotypes. However, the migration of immature interneurons is blocked in the ventral telencephalon of Dlx1/Dlx2 double mutant mice leading to reduction of GABAergic interneurons in the cortex. Also, Dlx5/Dlx6 expression is almost entirely absent in the forebrain, most probably due to cross-regulatory mechanisms. In zebrafish, the role of dlx genes in GABAergic interneuron development is unknown. By injecting Morpholino, we double knocked down dlx1 and dlx2 genes in wildtype zebrafish to investigate the function of the two genes in zebrafish GABAergic interneuron development. By comparing different subsets of GABAergic interneuron development in wildtype and dlx1/2 morphant zebrafish forebrain, we found out that at 3dpf, 4dpf and 7dpf, double knockdown of dlx1 and dlx2 genes in zebrafish remarkably reduced the number of Calbindin-, Somatostatin- and Parvalbumin-positive GABAergic neurons, whereas the development of Calretinin-positive neurons is slightly affected. These results suggest that in zebrafish, dlx1a and dlx2a genes are important for the development of certain subtypes of GABAergic interneurons (Calbindin-, Somatostatin- and Parvalbumin-positive neurons) and may have minor influence on Calretinin-positive neuron development. This also suggests that different regulatory mechanisms are involved in the development of the different subtypes of GABAergic interneurons.