I och med coronapandemin tvingades många svenska skolor att övergå från fysisk klassrumsundervisning till fjärr- och distansundervisning. Denna kvalitativa studie undersöker hur fem lärare i svenska som andraspråk för vuxna upplevde att vara lärare i ett digitalt klassrum, jämfört med ett fysiskt. Syftet är att förstå dessa lärares upplevelser och härmed nå ett vidare perspektiv på den digitala omställningens påverkan på lärarna och lärarrollen. Materialet har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med de fem lärarna. Tre centrala teman framträdde: lärarrollen, kontakten med eleverna samt elevernas progression. Utifrån dessa teman framkommer att lärarna i olika utsträckning upplever att förmågan att till exempel uppfatta subtila signaler i kroppsspråk och ansiktsuttryck försämras då de undervisar på distans. Flera lärare menar även att kontakten med eleverna påverkats, samt att det finns en risk för att svagare elever påverkas negativt av undervisning på distans.

No description available.

Åland är ett svenskspråkigt, självstyrt örike med fler och fler elever med annat modersmål än svenska. Elever med annat modersmål läser stödundervisning i svenska i grundskolan, för att tillgodogöra sig svenskan. Uppsatsen handlar om stödundervisning i svenska på Åland, som undervisas i grundskolorna och saknar styrdokument.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur stödundervisning i svenska utformas, då det är ett ämne som officiellt inte finns i skollagstiftningen, samt analysera det utifrån en ramteoretisk ansats. Syftet är även att undersöka vilka de största utmaningarna är, med att bedriva och utforma undervisningen, i ett ämne som officiellt inte finns. Frågeställningarnabesvaras genom kvalitativa intervjuer med sex lärare i fem grundskolor, som undervisar i stödundervisning i svenska. På intervjuerna har en innehållsanalys gjorts utifrån ramfaktorer. De ramfaktorer som har framkommit är styrdokument, tid, gruppstorlek, modersmål, organisation av undervisningen och lärare. (Se tabell 3).Resultaten av undersökningen visar att lärarna använder sig av styrdokument från Finland och Sverige i andra ämnen, för att skapa sitt eget pedagogiska ramsystem i stödundervisning i svenska. Vidare visar resultatet att alla skolor i undersökningen har olika namn på stödundervisning i svenska. Resultatet visar även att undervisningen i skolorna i undersökningen organiseras genom differentiering enligt elevernas behov, samt att få elever gör att interaktiviteten blir lidande i undervisningen. Modersmålsundervisning är inte tillåtet på Åland, men lärarna använder sig ändå av elevernas modersmål i undervisningen, för att underlätta inlärningen. Slutsatsen av undersökning är att alla lärare måste utforma sitt egetämne stödundervisning i svenska, när det inte finns ett pedagogiskt ramsystem. Slutsatsen är även att de största utmaningarna med att skapa ett ämne som officiellt inte finns är att göra undervisningen likvärdig, utifrån dessa premisser.

Förmågorna som eleverna ska utveckla på grundskolan inom de naturvetenskapliga ämnena bygger till en stor del på deras språkliga förmågor. Detta kan vara en enorm utmaning speciellt för elever med utländsk bakgrund som utgör 26% av alla elever i dagsläget. Mycket forskning har bedrivits beträffande hur andraspråksinlärning fungerar och främjas. Däremot är studier som undersöker såväl utfallet som effekten av ett språkutvecklande arbetssätt för andraspråksinlärare oftast inte tillgängliga. Detta utvecklingsarbete undersöker hur språkutvecklande NO-undervisning, inom biologi och fysik, kan utformas utan att ämnesinnehållet förenklas eller förminskas. Studien genomfördes på två skolor där majoriteten av eleverna har svenska som andraspråk. Eleverna svarade på enkätfrågor om hur de upplevt sitt lärande under lektionerna. Lektionerna hämtade mycket inspiration och metoder från Pauline Gibbons böcker om språkutvecklande arbete i skola. Även om studiens omfång är begränsat visar enkätens utvärdering tillsammans med våra observationer att eleverna har upplevt metoderna som gynnsamma för deras språk- och ämneskunskaper.

This study aims to explore high school level Swedish as a second language teachers’ approach to their multilingual students’ mother tongues, how and if these teachers use their students’ mother tongues for educational purposes and what general knowledge the teachers possess on first languages’ relevance to learning a second language. This study is conducted through a qualitative interview method with (5) five teachers participating. The results of this study show that the majority of teachers have a positive approach to the students’ mother tongue, with the exception of two teachers who set some reservations for what intention the usage of mother tongue in class has. All five teachers include students’ mother tongues for educational purposes in their classrooms. Only two out of five teachers could say that their previous academic studies provided them with education concerning the effect that a first language has on learning a second language, but all teachers expressed the same idea of how having a first language provides relatable structures to the second language.

Språk är det främsta redskapet vi har för att kommunicera, ett utvecklat språk skapar förutsättningar att utveckla identitet och förstå andra människor. Svenska som andraspråk ger elever som inte har svenska som modersmål chansen att lära sig att kommunicera med ett nytt språk och ger möjlighet till personlig utveckling. Forskningsöversikten ämnar beskriva vad som kännetecknar forskningen kring lärandet inom svenska som andraspråk, hur problematiken inom ämnet formuleras samt vilka faktorer som kan gynna lärandet av ett andraspråk. För att uppfylla syftet har två frågeställningar använts: Hur formuleras problematiken inom ämnet svenska som andraspråk? Samt vilka framgångsfaktorer påvisas i forskningen av ämnet svenska som andraspråk? Utifrån valt ämne har fyra avhandlingar tagits fram som sedan kartlagts för att skapa en tydlig bild av dess innehåll. Inom forskningsområdet kan flera framgångsfaktorer för att uppnå lärande påvisas. Även det faktum att det finns en tydlig bild av den problematik som finns i ämnet svenska som andraspråk upptäcktes i kartläggningen. Av den sammanlagda forskningen kan fortsatt forskning behövas men det kan även behövas en förändring av undervisningen i svenska som andraspråk. I forskningsöversikten lyfts även eventuella styrkor och svagheter inom forskningsområdet fram, behov av framtida forskning samt vilka aspekter som kan tas med som framtida lärare.

Det förekommer studier som pekar på att det finns fördelar i att använda musik i språkutvecklande syfte. Frågan är hur vanligt det är att musikmetoder används i språkutvecklande ändamål av lärare ute i skolorna, och vilken syn elever har på musik som metod? Syftet med denna undersökning var därför att ta reda på hur elever i ämnet svenska som andraspråk ser på musik som medel i språkundervisningen, samt hur de anser att musik kan påverka på andra sätt. För att ta reda på detta användes en kvantitativ metod, genom internetbaserad enkät. Undersökningens resultat visar att många av eleverna inte har stött på musik som medel i undervisningen, men att de inte är främmande för tanken på det. De som varit med om musik i språkutvecklande syfte visar dock på tankar om att olika musikmoment passar för olika ändamål. Resultatet visar även att eleverna anser att musik har stor påverkan på människors känslor. Därför är frågan om huruvida ämneslärarutbildningen i svenska som andraspråk bör inkludera musikdidaktik viktig för framtida forskning att besvara.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka språkinlärningsstrategier som två vuxna andraspråksinlärare i ett flerspråkigt par tillämpar och vad som påverkar valet av sådana strategier. Undersökningen utgår från en kvalitativ ansats och har formen av en fallstudie med semistrukturerad intervju som datainsamlingsmetod, vari antalet deltagare utgörs av två vuxna inlärare av svenska som andraspråk som har kinesiska som förstaspråk och engelska som andraspråk. Resultaten pekar på att de två deltagarna uppvisar stor variation i fråga om tillämpningen av språkinlärningsstrategier, och att tillämpningen av dessa i viss mån skiljer sig mellan de två inlärarna. Det framgår även att valet av språkinlärningsstrategier görs på grundval av många olika faktorer, däribland tid, undervisning om språkinlärningsstrategier, kontextuella förutsättningar, digitala hjälpmedel som står till hands samt språklig och lingvistisk medvetenhet.

Syftet med studien är att undersöka hur tolv gymnasieelever upplever sin skolgång med SVA och svenska, samt vilka faktorer som påverkar elevernas ämnesval. Studien belyser också på vilket sätt modersmålet påverkar SVA- elevernas språkidentitet. Syftet ska besvaras genom följande frågeställningar: • Vilka upplevelser har elever av att läsa SVA eller svenska i skolan? • Vilka faktorer påverkar elevernas ämnesval? • Hur och på vilket sätt påverkar SVA-elevernas modersmål deras språkidentitet? Studien utgår ifrån den sociokulturell teorin och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet är ett bekvämlighetsurval med gymnasielever från två olika skolor som berättar om sina upplevelser, erfarenheter och uppfattningar av ämnet SVA och svenska. Resultatet visar att det inte finns stora skillnader mellan kursplanerna i SVA och svenska men att kraven upplevs vara mindre i SVA. Påverkan av andra, behov att utveckla språket och att höja sitt betyg var tre faktorer som påverkade vilket av ämnena eleverna läste. Elevernas modersmål var en av faktorerna som identifierade dem och hade inverkan på deras språkidentitet.

No description available.