Bakgrund För barn som är närstående till en allvarligt sjuk förälder kommer livssituationen att förändras. Barn i olika åldrar reagerar och förstår den sjuke förälderns sjukdom på olika sätt. Sjuksköterskor har en viktig roll i bemötandet av dessa barn då de kan påverka hur barn upplever sina besök på sjukhuset. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att möta barn i åldrarna 6- 18 år som är närstående till en allvarligt sjuk förälder. Metod Metoden som valdes var kvalitativa forskningsintervjuer. Nio sjuksköterskor inkluderades i studien. För att analysera materialet gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Sjuksköterskorna ansåg det viktigt att barn fick besöka sjukhuset, kändes sig trygga, involverades och fick vara delaktiga i vården. I mötet med barn försökte sjuksköterskorna att vara ärliga och öppna samt åldersanpassa informationen. Bemötande av barn påverkades av föräldrarnas vilja. Utbildning var ett område sjuksköterskorna ansåg saknas men behövs för att bättre kunna bemöta barn som närstående. Slutsats Ålderanpassad information, skapa trygghet och involvera barn i vården var aspekter som prioriterades av sjuksköterskorna. Miljön var ett område som behövdes förbättras på avdelningarna för att underlätta bemötandet. Då det ej fanns riktlinjer gällande barns besökt på sjukhus ser författarna ett behov av att tydligare struktur i bemötande av dessa barn ska utformas.

Resultatet av denna litteraturstudie kan kortfattat konstateras genom att fingrar som verktyg kan vara ett försteg för att utforska mer utvecklingsbara strategier, det kan även vara ett sätt att motverka att elever hamnar i långvariga matematiksvårigheter samt ett sätt att avlasta hjärnans arbetsminne.  Det framkommer att det främst är elever i de yngre åldrarna, från förskolan till och med årskurs 2 samt elever i riskzonen för att hamna i långvariga matematiksvårigheter som gynnas av fingrar som verktyg. Därefter får elever i samband med denna strategi utforska nya och mer utvecklingsbara strategier att tillämpa i matematikundervisning. Fingrar som verktyg är en strategi som i de högre åldrarna används som en “reservstrategi”. Den kan då användas i kombination med andra strategier. Resultatet av studien indikerar på att elever med hög respektive låg arbetsminneskapacitet använder olika strategier när de använder sig av fingrar som verktyg. Beroende på vilket sätt elever använder fingrar har också en betydelse för hur elever kan lyckas med en aritmetisk uppgift.

En viktig del av omvårdnadsarbetet för sjuksköterskor bestod av att informera patienter i all behandling och vård vid förmaksflimmer. Kunskaper om, och förståelser av patienternas upplevelser, var nödvändigt för att förbättra patientsäkerheten och öka patientens delasktighet. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av och kunskap om förmaksflimmer. Metoden för denna studie var en forskningsöversikt. Artikelsökningen genomfördes under oktober-december 2011 i databaserna SveMed,PubMed,Cinahl samt genom manuell sökning. Totalt inkluderades 15 artiklar i resultatet. Resultatet visade att patienters kunskap om förmaksflimmer och behandlingsåtgärder var bristfällig. Slutsatsen var att patienter med diagnosen förmaksflimmer hade bristfälliga kunskaper om tillståndet och dess behandlingsåtgärder. Omhändertagandet av patienter med tydliga rekommendationer, kompletterande skriftlig information skulle kunna förbättras.

När eleverna möter undervisning som grundar sig i teorin förkroppsligad kognition kan elevernas engagemang öka samt att deras resultat kan förbättras genom att de får använda kroppen. Eleverna kan använda kroppen på flera olika sätt vid programmeringsundervisning, exempelvis när eleverna programmerar en robot, då eleverna får använda kroppen för att få syn på vridningar och hur roboten ska ta sig fram. Denna studie kommer att byggas på teorin förkroppsligad kognition. Teorin kommer att genomsyra hela arbetet. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur eleverna i de tidiga skolåren löser programmeringsuppgifter genom att använda förkroppsligad kognition inom matematikundervisningen. Syftet uppfylls genom dessa frågeställningar: Hur använder eleverna kroppen för att uppfatta riktning vid programmering inom matematiken? och i vilka situationer använder eleverna kroppen som verktyg när de programmerar en robot?  Materialet samlades in genom fältanteckningar och ljudinspelningar av fem gruppobservationer som transkriberades och analyserades. Resultatet visade att elever använde tre olika strategier för att lösa programmeringsuppgifter vilket var: eleverna pekade, eleverna använde handrörelser samt eleverna gjorde en manuell förflyttning. Utifrån dessa strategier framkom tre olika situationer där eleverna använde kroppen för att genomföra programmeringsuppgifterna. De olika situationerna var för att få syn på olika vägar roboten kunde gå, robotens position samt vilka knappar eleverna behövde trycka på. / When students encounter teaching based on the theory of embodied cognition, their engagement can increase, and their results can be improved by using their bodies. The students can use the body in several different ways in programming lessons, for example when the students program a robot, as they can use their bodies to perceive rotations and how the robot should move. This study will be built on the theory of embodied cognition. The theory will permeate the entire project. The purpose of this study is to contribute knowledge about how students in the early school years solve programming tasks by using embodied cognition in mathematics education. This purpose is fulfilled through the following research questions: How do students use their bodies to perceive direction in programming within mathematics? And in what situations do students use their body as a tool when programming a robot? The data was collected through field notes and audio recordings of five group observations that were transcribed and analyzed. The results showed that students used three different strategies to solve programming tasks, which were: pointing, using other hand gestures, and performing manual movements. Based on these strategies, it was revealed that the students used their bodies to perform the tasks in three different situations: to visualize different paths the robot could take, to perceive the robot's position, and to determine which buttons the students needed to press. Based on these strategies, three different situations emerged where the students used the body to carry out the programming tasks. The different situations were to see different paths the robot could go, the robot's position and which buttons the students needed to press.

Syftet med den här studien var att utveckla kunskap om villkoren för användandet av tecken som stöd inom förskolan. Fokus i frågeställningarna låg på hur tecken som stöd användes i verksamheten, hur personalen utbildades, vilket material som användes, om personalen såg några svårigheter och hinder i arbetet samt om det fanns några skillnader i villkoren beroende på förskolornas storlek eller var de låg belägna. Det teoretiska perspektiv som togs i beaktande var det sociokulturella perspektivet. Det empiriska materialet samlades in genom en webbaserad enkät som besvarades av 225 respondenter. Resultatet visar att tecken som stöd oftast används till alla barn i förskolan. Initiativet till användandet av tecken i verksamheten tas, i de flesta fall, av personalen själva. Det material som finns att tillgå är i stor utsträckning egentillverkat. Ungefär hälften av respondenterna har utbildning inom teckenstöd och många önskar utbildning och kontinuerlig fortbildning. De största hindren som framkommer är tidsbrist och att arbetslaget inte har en samma syn och likvärdig utbildning inom ämnet. Det visar sig finnas en del skillnader när det kommer till storleken på förskolan och var den ligger.

Aroonwan Kårefalk (2014) Thailändska elevers upplevelser av svenska som andraspråk Möjligheter och hinder (Thai students' experiences of Swedish as a second languageOpportunities and obstacles). Malmö Högskola: Utländska lärares vidareutbildning ULV-projektet.Syfte med studien är att undersöka hur thailändska elever i åk 6-9 upplever svenska som andraspråk. Jag vill även undersöka möjligheter och hinder för thailändska elever att lära sig svenska som andraspråk.Resultatet ger en översikt av tidigare forskning om språkinlärning med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se Hur upplever thailändska elever undervisningen i svenska som andraspråk? Vad finns det för hinder för thailändska elever att lära sig svenska? Vad finns det för möjligheter för thailändska elever att lära sig bättre svenska? Hur ska svenska lärare undervisa för att anpassa sin undervisning för thailändska elever?Resultatet visar att thailändska eleverna tycker att svenska som andraspråk är svårt för dem. Eleverna har också uttryckt vad som är svårt och lätt för deras inlärning. Dessutom har de fått säga vad de behöver för sin utveckling av språket. Resultatet har analyserat utifrån olika teorier inom språkinlärning och sociala aspekter av andraspråksinlärning.Ämnesord: Språkinlärning, Svenska som andraspråk, Thailändska elever

Under min VFU märkte jag att det fanns det brister i läsförståelse hos många elever som läser svenska som andraspråk på gymnasiet. Det avgjorde syftet för undersökningen, som är att undersöka hur gymnasielärare i svenska som andraspråk ser på sin undervisning i läsförståelse, samt på användningen av lässtrategier i undervisningen.Reichenberg menar att förståelse av texter kräver en aktiv läsning, vilket bl.a. innebär att kunna göra inferenser och använda sina förkunskaper. Användning av lässtrategier bidrar till att man förstår texter på ett bättre sätt enligt Lundberg. Metakognitivt tänkande är en förutsättning för effektiv användning av lässtrategier, anser Arfwedsson. Även Baker och Mason understryker vikten av metakognitivt tänkande.Kvalitativa intervjuer gjordes med lärare och en specialpedagog. En person anställd på Pedagogisk Inspiration i Malmö intervjuades för att få ett annat perspektiv på utveckling av läsförståelse och användning av lässtrategier. Lärarintervjuerna visar att mer tid önskas för läsning, diskussion och reflektion. Kommentarer från Pedagogisk Inspiration visar att meningsfulla samtal om texter, och strategianvändning, är avgörande.Undersökningens slutsatser motiverar en reflektion över vad vi vill uppnå med undervisningen i läsförståelse, och att utveckla undervisningen så att målet uppnås. För att det ska bli möjligt bör man arbeta språkutvecklande, vilket kortfattat är att ge eleverna redskap så att de kan bli självständiga i sitt lärande.

En undersökning och jämförelse om på vilka grunder två skolor har valt att organisera ämnet svenska som andraspråk och hur det gynnar elever med annat modersmål än svenska, samt vilken ämneskompetens som krävs för att bedöma, möta och undervisa elever med annat modersmål än svenska.

Background: Six out of ten children in the world are regularly punished physically by their legal guardians. Childhood abuse and neglect is associated with risk of long-term problems with health and development. Within child health services (CHS), there is an under-reporting of lack of care. Child health services must contribute to securing children's health, safety, environment and development based on the Convention on the Rights of the Child. Aim: To investigate CHS-nurse's experiences of detecting and reporting concerns about suspected child abuse and neglect.  Method: A qualitative interview study with 11 CHS-nurses with experience of detecting and reporting suspected child abuse and neglect within child health services. An inductive content analysis was conducted. Result: Based on the analysis six categories emerged that formed a theme: The complexity of detecting and reporting concerns about child abuse and neglect. Indications of child abuse and neglect were both clear and diffuse. The close relationship of trust with the families was important. Competence and experience increased opportunities to detect and report concerns about children. Previous negative experiences with authorities were an obstacle. Cooperation with social services was considered to be desirable regardless of the areas socio-economic standard. Conclusion: Detecting and reporting concern of suspected child abuse and neglect is a complexity of different factors. Education, support and awareness of indications are essential. The cooperation with social services is divergent. Preventive actions, competence development and better cooperation with social services is needed. Keywords: Child abuse and neglect, Child health services, Detect, Experiences, Report concern.

I den här uppsatsen undersöks pedagogiskt drama som del av Språkintroduktionsprogrammet ur ett elevperspektiv. Målet med undersökningen är att bidra till mer empirisk kunskap om användandet av drama i andraspråksundervisning. Studien har en etnografisk ansats och bygger på deltagande observationer samt intervjuer med elever. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt och multimodalt perspektiv (Cope & Kalantzis, 2009) på andraspråksinlärning. Vidare appliceras transformativ multilitteracitetspedagogik (Cummins 2009) med fokus på begreppet identitetstext vilket rör möjligheter för elever att använda sina egna erfarenheter i undervisning (Cummins 2006; 2009). Slutligen anläggs ett rumsligt perspektiv (Sheehy & Leander, 2004), och teatern, där dramaundervisningen sker, ses utifrån rumslig teori som ett materiellt, socialt och symboliskt rum. Resultaten visar att det finns elever som upplever en ökad möjlighet till kommunikation under dramaundervisningen, att eleverna kan stötta varandra och att stora möjligheter till situerat och multimodalt lärande finns på teatern. Dessa elever upplever också större möjligheter till att kunna uttrycka sig själva, bli lyssnade på och slappna av. Vissa elever upplever dock dramaundervisningen som för lekfull och oseriös samt ser tiden på teatern som slöseri med tid. De upplever att tiden bättre hade kunnat användas till klassrumsundervisning. Det framkommer genom intervjuerna att teatern materiellt och socialt utgör ett friare rum för eleverna, men att eleverna attribuerar olika symboliska värden till denna frihet och teatern, vilket kan kopplas till hur de upplever dramaundervisningen.