Syftet med denna uppsats är att genomföra och utvärdera samtal om texter utifrån två olika modeller som skapats utifrån idéer från Aidan Chambers och Ellin Oliver Keene/Susan Zimmerman. Då exemplen i dessa modeller ofta är samtal med yngre barn som dessutom är ytterst verbala och uppvisar en mycket god läsvana har vi valt att fokusera på lite äldre elever med större variation av läsvana. Samtalen genomfördes i två olika elevgrupper, en från åk. 8 och en från gymnasiet som dessutom läser Svenska som andraspråk. Samtalen dokumenterades genom datatriangulering i form av både observationsanteckningar och videodokumentation tillsammans med avslutande gruppintervjuer. Undersökningen gav oss fyra intressanta och givande textsamtal. Vi fann samtidigt att Keene/Zimmerman-modellen med sina metakognitiva strategier var svår att applicera och arbeta med under den begrän-sade tidsperiod som omfattningen av arbetet motsvarade. Däremot visade det sig att Chambers-modellen väldigt smidigt kunde appliceras på våra elevgrupper. Resultatet från samtliga samtal gav oss ett brett uppslag till analys och en fortsatt diskussion kring samtal om texter i relation till kommunikation, litteraturläsning och språkutveckling.

Syftet med denna studie är att utifrån studiens informanters referensram förstå och få kunskaper om hur en god språkutvecklande undervisning skulle kunna se ut i en skola med mångfald. Jag avser också få en djupare kunskap om olika metoder att främja andraspråkselevers lärande i svenska språket. Denna studie är kvalitativ. I form av intervjuer med tolv informanter samlades datamaterialet in. En del av informanterna går och arbetar på en grundskola i en mångkulturell förortsmiljö och en del av informanterna studerar svenska på en privatskola. Definitionen kring ett lyckat språkutvecklande lärande är utifrån informanterna när lärandet sker på ett glatt, spontant, lekfullt och roligt sätt. Undersökningen visar att kommunikation bör faå ta en stor plats i en språkutvecklande undervisning och där eleverna får en chans att arbeta i mindre grupper. De uttrycker gemensamt att undervisningen behöver bestå av en rad olika moment. Engagemang och stöd från föräldrar aär något som informanterna efterlyser för motivationen ska infinna sig för inlärningen. Slutsatser jag kan dra av undersökningen är att pedagogerna menar att en god lärandesituation skapas genom förförståelse för vad eleverna kan och utifrån elevernas kapacitet och intresse.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger i grundskolan arbetar för att skapa olika lärandemiljöer med fokus på språkutveckling. Vi är även intresserade av att få veta vilka faktorer som påverkar pedagogerna i deras undervisning.I vår undersökning har vi intervjuat och observerat sex pedagoger på två olika skolor, Sydskolan och Nordskolan angående deras undervisning. Skolorna är olika varandra på så sätt att den ena har en majoritet av elever som har svenska som modersmål och den andra har en majoritet av elever som har svenska som andraspråk. De slutsatser vi kommit fram till är att samtliga pedagoger som deltagit i undersökningen arbetar enligt sin övertygelse om vad som är den bästa lärandemiljön för sina elever. Vi har sett spår av flerstämmiga klassrum, tematiskt arbete, det vidgade textbegreppet, erfarenhetspedagogisk samt atomistisk och holistisk kunskapssyn.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att miljön och materialet har en stor betydelse för ett meningsfullt och utvecklande lekarbete. Miljön ska vara igenkännande och förutsägbar. Dock framkom ett behov av att uppdatera utrustningslistan. Även lekpedagogens eget förhållningssätt samt omgivningens kunskaper om lekarbete, inverkar på lekarbete som specialpedagogisk metod. / Syftet med följande arbete är att undersöka huruvida miljöns utformning och materialets beskaffenhet påverkar lekarbete som specialpedagogisk metod enligt verksamma lekpedagoger. Vi kommer även att undersöka vilken inverkan olika yttre förutsättningar får för lekarbete t ex ekonomi, kunskap och olika synsätt på barns relationer med sin omvärld.Arbetet ger en översikt av olika pedagogiska miljöer med hänseende av deras syn på miljö och material. Med hjälp av intervjuer ville vi uppmärksamma och synliggöra eventuella skillnader mellan olika aktiva lekpedagogers arbetsförhållanden när det gäller miljö och material för att kunna peka på vilka effekter dessa har på ett framgångsrikt lekarbete.

Syftet med detta examensarbete har varit att förstå hur pedagoger arbetar språkutvecklande. Ianledning därav har jag studerat undervisningen i två olika förberedelseklasser. Syftet harockså varit att undersöka hur eleverna bedöms i sin språkutveckling och vem som gör dennavärdering. Datainsamlingsmetoden jag har använt mig av i mitt examensarbete är kvalitativ iform av intervjuer och observationer. Resultatet visar att de sex pedagogerna som jag harintervjuat genomför undervisningen på ett likartat sätt, men styrs i sitt val av helt olikagrunder för att eleverna som har annat modersmål än svenska ska få bästa språkutvecklandeinlärning.

SammanfattningVårt val av undersökningsområde grundar sig i att vi båda bor och kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö där flerspråkighet förekommer. Vår lärarutbildning vid Malmö högskola har belyst vårt mångkulturella samhälle och flerspråkighet har varit tydliga inslag i några kurser som vi läst. Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i Svenska som andraspråk (SVA) bedrivs på två grundskolor i Skåne. För att uppnå syftet mötte vi pedagoger, elever och skolledning samt tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring ämnet. Resultatet visar att eleverna var relativt medvetna om att de får SVA-undervisning, men visar även att pedagogerna arbetar tydligt och konkret i mötet med SVA-elever. Samtliga pedagoger lägger stor vikt på att samtala med dessa elever där bilder och annat konkret material används. De båda rektorernas vision av undervisningen av SVA skiljer sig åt, eftersom rektorns önskan på Skola 1 är att fördelningen i klasserna borde vara hälften svenska elever och hälften SVA-elever. Hon tror att detta skulle vara gynnsamt och språkutvecklande för SVA-eleverna. Rektorn på Skola 2 anser att hennes vision inför framtiden är att det borde finnas förberedelseklasser redan från förskoleklassen, (då det idag inte finns). Sammanfattningsvis fick vi en bild av hur undervisningen i SVA kan se ut och genom att ta del av tidigare forskning en vision av hur den bör se ut. Nyckelord: Modersmålsundervisning, samtal, SVA-undervisning, Svenska som andraspråk

AbstractArleborn Jenny & Linder Emma (2010), Se Mig: en studie om förskolans anmälningsskyldighet. Malmö högskola: LärarutbildningenDetta examensarbete handlar om hur pedagoger resonerar kring anmälningsplikten. Syftet är att undersöka vilka grunder pedagoger bygger sin anmälan på. Ett annat syfte är att undersöka relationen mellan pedagoger och förälder före och efter en anmälning har gjorts. Forskningsfrågorna är: Hur resonerar pedagogerna kring anmälningsplikten? Vad ligger till grund för att göra en anmälan? Hur resonerar pedagogerna kring relationen till föräldrarna?Det empiriska materialet bygger på intervjuer med tre förskollärare, där även vinjetter har använts. Resultat visar att föräldrakontakten, osäkerhet och trygghet är centrala faktorer vid en anmälning. Det är svårt att göra en anmälan mot en förälder man som pedagog ser varje dag. Det gör att man tvekar och känner sig osäker. Att få hjälp och stöd i en sådan situation är därför en förutsättning för att en anmälan ska bli av.

No description available.

Med hjälp av intervjuer av sex pedagoger på en mångkulturell skola i Malmö har jag undersökt synen på ämnet svenska som andraspråk. Jag har med hjälp av dessa sex personer haft ambitionen att skapa en bild av hur man arbetar med svenska som andraspråk på en skola.En bidragande faktor till min undersökning är det ökande antalet barn med annat modersmål än svenska som uppstått i mitt undersökningsområde.Som utgångspunkt har jag använt mig av Skolverkets lägesbedömning 2005, där anmärkningar finns angående brister i hur undervisningen i svenska som andraspråk bedrivs. / Swedish as a second language - according to six teachers at a multicultural school.

Slöjdens kursplaner i grundskolan fastställer att det ska användas andra material förutom textil, trä- och metall, men förhållandevis få lärare väljer sten som ett alternativt material. Därför är studiens frågeställning: Vilka stenarter, verktyg och hantverkstekniker är lämpliga att arbeta med i relation till skolslöjden? Vilka uppfattningar finns det om sten som slöjdmaterial i skolslöjden? Denna empiriska studie består av två delar: intervjuer och undersökning av olika stenarter, lämpliga verktyg och hantverkstekniker att använda med respektive sten. Stenarternas egenskaper har jämförts med varandra i en komparativ analys, stenarnas egenskaper har testats empiriskt och presenteras i Stentabellen. I en materialnära undersökning av stenars egenskaper och lämpliga hantverkstekniker har ett aktionsforskande arbetssätt tillämpats. Resultaten visar bland annat att marmor, täljsten och alabaster är stenarter som lämpar sig bäst för skolslöjden, givet deras egenskaper och de hantverkstekniker som därmed följer. De visar även vilka arter som är direkt olämpliga och varför. Respondenternas olika erfarenheter och uppfattningar om stenarbete, verktyg och hantverkstekniker inkluderar deras huvudsakliga sysselsättningar, erfarenhet och bakgrund inom stenarbete, föredragna stenarter, egenskaper hos olika stenarter, arbete med svarvning och olika metoder, stenarbete i skolslöjden, riskfaktorer och säkerhetsaspekter, orsaker till bristande användning av sten, miljöaspekter och hållbarhetsfördelar med sten som material. En biprodukt av studien är ett Startkit för arbete med sten i skolslöjden.