Syftet med denna studie är att utforska pedagogers uppfattningar om hur de förstår och beskriver arbetet med anmälningsplikten om förskolebarn som far illa. I studien beskriver 8 pedagoger sina uppfattningar om anmälningsplikten där olika händelser som de upplever kopplat till orosanmälningar framgår. De som intervjuas är förskollärare och barnskötare. Det teoretiska perspektivet som vi väljer att utgå ifrån är den socialpsykologiska teorin, som ger en ram för hur människors beteenden påverkas av omgivningen. Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I resultatet framgår det att pedagogerna har en likartad syn när det kommer till anmälningsplikten i förskolan samt kunskapen om att det ska genomföras en orosanmälan vid misstanke om att barnet far illa. Sex av åtta pedagoger har erfarenhet av att göra en orosanmälan medan resterande två pedagoger inte genomför en orosanmälan. Det framkommer även i resultatet att två av pedagogerna känner en rädsla för att skapa konflikter med vårdnadshavarna vid en orosanmälan samt att tilliten till socialtjänsten brister genom att återkopplingen saknas.Sammanfattningsvis är anmälningsplikten en central del i pedagogernas arbete, och det är viktigt att den efterföljs för att skydda barnen som på något vis riskerar att fara illa eller redan far illa. Den främsta fördelen med anmälningsplikten är att barnet förhoppningsvis får det skydd det behöver, och med hjälp av anmälningsplikten kan vårdnadshavaren i sin tur också få stöd.

Ett barn som far illa kan vara utsatt för olika former av psykisk och fysisk misshandel från vuxna i deras närhet eller orsakat av ett självskadebeteende. År 2020 implementerades barnkonventionen i svensk lag för att uppmärksamma barns rättigheter. Trots att det har rapporterats en ökad andel av orosanmälningar sedan barnkonventionen uppmärksammades befaras fortsatt många barn fara illa. Genom att utföra en orosanmälan till socialtjänsten ökar chansen för att ett barn som far illa erhåller hjälp i tid och garanteras en trygg miljö. Ambulanssjuksköterskor har en unik möjlighet att identifiera ledtrådar i hemmet för att uppmärksamma barnets potentiellt utsatta situation. Syftet med examensarbetet var att belysa ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att skriva orosanmälningar för barn som far illa. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes där åtta ambulanssjuksköterskor deltog. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys vilket genererades i tre huvudkategorier med tio subkategorier. Resultatet påvisar bland annat organisatoriska brister och att föräldrarnas agerande har en stor inverkan på att skriva orosanmälningar. Dessutom ansågs känslor som rädsla och osäkerhet försvåra processen. Betydande faktorer som underlättade utförandet av orosanmälningar var kollegialt stöd samt upplevelsen av att anmälan gjordes med barnets bästa i åtanke. Det uppmärksammas ett behov för specialistutbildade ambulanssjuksköterskor att erhålla utökade resurser och möjligheter till utbildning för att optimera förutsättningarna att identifiera barn som misstänks fara illa. / A child at risk can be exposed to various forms of physical and psychological abuse from adults close to them or can be caused by acts of self-harm. The UN convention on the Rights of the Child became law in Sweden in 2020. Despite the increased level of reporting to child protection authorities in Sweden since this law was enacted, there remain fears that many children suffer in silence. The chances of a child at risk getting help and having a safe environment increase by reporting to child protection services. Nurses who work in the ambulance service have a unique opportunity of being able to identify signs in a child’s home that could indicate a child in a vulnerable position. The aim of this study was to investigate the experiences of nurses who work in the ambulance service when writing reports about children at risk. The study is a qualitative interview study with an inductive approach involving eight participants. The interviews were analysed using a qualitative content analysis that generated three main categories and 10 subcategories. The results showed that organisational deficiencies, as well as the actions of parents have a great impact on whether a report is written or not. The process is also seen to be made more difficult due to feelings of anxiety and uncertainty. Factors that made reporting easier were collegial support as well as having the child’s perspective in mind. This study lifts a need for specialist ambulance nurses to have greater resources and opportunities for education to be better able to identify children at risk.

Syftet med studien är att utforska F-3-lärares uppfattningar om de strategier som används i undervisningen av svenska som andraspråk och svenska för att stödja elever med svenska som andraspråk. Dessutom undersöks vilka anpassningar, stödmaterial och resurser grundlärare använder för att uppnå detta stöd. Studien använder en kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare arbetar mycket med att inkludera användning av pedagogiska modeller, språkanpassning och genomgång med hjälp av synonymer och förenklat språk, samt integration av elevernas kulturella bakgrund. Lärarna anpassar också undervisningen genom att välja nivåanpassade material och läromedel samt använder bildstöd och bildkort. F-3 lärare använder sig också av olika tekniska resurser och digitala verktyg för att stödja elever med svenska som andraspråk. Slutsatsen är att för att effektivt stödja andraspråkselever krävs en integrering av rätt val av material, beprövade språkutvecklande modeller baserade på lärares tidigare erfarenheter.

Studien syftar till att undersöka de motivationsfaktorer som påverkar andraspråkselevers på gymnasiet engagemang i läsning av skönlitteratur samt hur lärarnas attityder och känsla av kompetens bidrar till att motivera eleverna till läsning. Studien använder en metodkombination av kvantitativa och kvalitativa ansatser. Kvantitativa data samlades in genom enkäter till lärare och elever för att identifiera mönster och trender, medan kvalitativa data samlades in genom semistrukturerade intervjuer för att fördjupa förståelsen av dessa mönster. Resultaten visar att lärarna upplever sig som kompetenta i att undervisa skönlitteratur, men elevernas uppfattningar överensstämmer inte alltid med lärarnas självuppfattningar. Studien belyser också att motivationen för skönlitterär läsning ökar när elever ges möjlighet att själva välja läsmaterial, vilket pekar på vikten av autonomi i lärandeprocessen. Slutsatserna från studien understryker behovet av pedagogiska strategier som stödjer andraspråkselevers och lärares i svenska som andraspråk kompetens, autonomi och samhörighet för att främja en positiv utveckling av läsmotivation och språkutveckling.

O trabalho toma como ponto de partida a realização de um conjunto de ações com o nome pausa,. A idéia é pensar a ocupação temporária de espaços, feita pela interação imagem x som. Tem interesse no tipo de ocupação destes espaços, desenvolvendo a noção de vazamento entre um e outro. A eleição destes espaços parte de elementos que oscilam entre dados reconhecíveis e comuns e por isso coletivos , e identificações particulares, num movimento pendular entre ambos. / This work takes as its starting point a set of actions named pausa, [pause,]. The idea is to reflect upon the temporary occupation of spaces, carried out by means of the interaction between images and sound. It has an interest in the type of occupation of these spaces, developing the notion of leakage between one and another. The choice of these spaces is grounded in elements that oscillate between recognizable, common and hence, collective data, and private identifications, in a pendular movement between the two.

Made available in DSpace on 2016-04-26T18:18:19Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Mauricio Nacib Pontuschka.pdf: 2745462 bytes, checksum: 95bf3c2456cd0f013c649839fefcf0bd (MD5) Previous issue date: 2009-11-10 / This thesis explores the audio field in current computerized systems, so as to contribute to the use of intrinsic characteristics of audio and its expressiveness in communicational digital environments. The issue under study is related to systematized articulation of audio, which allows the use of techniques that enable the randomness of sounds, thus broadening the conceptual range of expressiveness of cognitive and communicational processes in hypermedia environments and metaverses. The philosophical foundations of this work are on the area of Linguistics (Ferdinand de Saussure) and Semiotics (Charles Pierce), which justify the understanding of the role of audio in current communication processes. The studies of George Landow and Theodore Nelson on Hypertexts had the role of bringing into light the computerized systematization ability of communication processes, what has motivated us to explore audio, its peculiarities and computational specificities in digital environments. In this context, the random component is introduced in the systematization so that the elements of human perception detailed by Charles Pierce can be used individually. Afterwards we will discuss, some possibilities of application of random audio understood as sonic textures in communication processes and music. As main result, this work proposes that random audio can be employed in research projects of virtual environments (metaverses), culminating in a formulation of soundscapes (Murray Shafer) starting from the concept of hyperaudio / Esta tese explora o campo do áudio nos atuais sistemas computadorizados, de forma a contribuir para a utilização das características intrínsecas do áudio e de sua expressividade em ambientes digitais comunicacionais. A questão estudada volta-se para a articulação sistematizada do áudio, que permite a utilização de técnicas que viabilizam a aleatoriedade de sons, ampliando assim o leque das expressividades conceituais para os processos cognitivos e comunicacionais em ambientes hipermídias e metaversos. Colocando as bases filosóficas da área da Linguística (Ferdinand Saussure) e da Semiótica (Charles Pierce) fundamentamos o entendimento a respeito do papel do áudio nos processos atuais de comunicação. Os estudos de George Landow e Teodore Nelson a respeito de Hipertextos tiveram o papel de evidenciar a capacidade de sistematização computadorizada dos processos comunicacionais o que nos motivou a explorar o áudio em ambientes digitais, suas peculiaridades e especificidades computacionais. A partir deste contexto a componente aleatória é introduzida nesta sistematização de maneira que os elementos da percepção humana detalhados por Charles Pierce possam ser utilizados individualmente. Na sequência são discutidas possibilidades de aplicação do áudio aleatório, entendido como texturas sonoras, nos processos de comunicação e na música. Como principal resultado, este trabalho propõe que o áudio aleatório pode ser empregado em projetos de pesquisa de ambientes virtuais (metaversos), culminando em uma formulação de paisagens sonoras (Murray Shafer) a partir da ideia do conceito de hiperáudio

O trabalho toma como ponto de partida a realização de um conjunto de ações com o nome pausa,. A idéia é pensar a ocupação temporária de espaços, feita pela interação imagem x som. Tem interesse no tipo de ocupação destes espaços, desenvolvendo a noção de vazamento entre um e outro. A eleição destes espaços parte de elementos que oscilam entre dados reconhecíveis e comuns e por isso coletivos , e identificações particulares, num movimento pendular entre ambos. / This work takes as its starting point a set of actions named pausa, [pause,]. The idea is to reflect upon the temporary occupation of spaces, carried out by means of the interaction between images and sound. It has an interest in the type of occupation of these spaces, developing the notion of leakage between one and another. The choice of these spaces is grounded in elements that oscillate between recognizable, common and hence, collective data, and private identifications, in a pendular movement between the two.

The purpose of this essay is to explore the social services work with crime victims in Sweden, according to Chapter 5, § 11 of the Social Services Act. The study examined how social workers define the victim and assessing and prioritizing victims' needs. It has also been central to study how social workers interpret and understand the regulation of social services responsible for crime victims. Qualitative interviews with 18 social workers is the basis for the study. The analysis of the social services work with victims based in the above-mentioned interviews. The interviews analyzed using the sociology of law theory. To illustrate how social workers define victims of crime have theories of crime victims been used in the analysis. The study shows that a crime victim must be innocent, weak and suffering from the crime to be defined as crime victims by social secretaries. Social workers do, however, different priorities. Some are based on an assessment of each individual victims need help, while others believe that the specific target groups will be using social services. The study also indicates that the groups which mainly receive help in the social services are victims of violence women and children. Assistance to victims in the social services designed to adapt the groups exposed to violence against women and children, such as women’s shelters, counseling and financial help.

Matematikläromedel och matematiklärare spelar en stor roll i dagens matematikundervisning. Syftet med den här empiriska studien är att belysa hur två aktörer i matematikklassrummet, matematikläromedel och matematiklärare, främjar eleverna till att muntligt kommunicera matematik . För att uppnå syftet har det genomförts en kvantitativ läromedelsanalys där alla grundskolans förmågor har analyserats utefter förekomst i matematikläromedel och tre kvalitativa intervjuer med matematiklärare. Som hjälpmedel i analysen av resultatet har teorin för studien använts: kommunikation som mål och kommunikation som medel. Mål kan där ses i relation till kommunikationsförmågan, planering för matematikämnet och lärares kompentens rörande begreppet muntlig matematisk kommunikation. Kommunikation som medel innebär i denna studie matematikläromedel, konstellationer i klassrummet och lärarens undervisningsmoment för att uppmana eleverna till muntlig matematisk kommunikation. Resultatet från läromedelsanalysen indikerar att de utvalda matematikläromedlen främst innefattar uppgifter som utvecklar procedursförmågan. Kommunikationsförmågans existens är mindre än tio procent i bägge matematikläromedlen. Från intervjuerna med lärarna framkom det två intressanta slutsatser. Den första slutsatsen är att lärare har olika sätt att planera för matematikundervisningen med hänsyn till matematikläromedel. Den andra är komplexiteten med kommunikationsförmågan och hur det påverkar elevers möjlighet att muntlig kommunicera matematik i matematikklassrummet.

Orientadores: Eduardo Tavares Costa, Ricardo Grossi Dantas / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Engenharia Eletrica e de Computação / Made available in DSpace on 2018-08-07T21:03:41Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Vivas_GustavodeCastro_M.pdf: 7295002 bytes, checksum: 6c61cdae482950b95224f30787f35db0 (MD5) Previous issue date: 2006 / Resumo: O diagnóstico médico por ultra-som vem sendo amplamente difundido, tornando-se referência em muitos exames clínicos, destacando-se as imagens em modo-B, capazes de representar a anatomia de tecidos e órgãos de forma não-invasiva, em tempo real e sem a utilização de radiação ionizante. Entretanto, o speckle, artefato inerente aos sistemas que utilizam fontes coerentes como nos sistemas de ultra-som, degrada a qualidade das imagens, podendo reduzir bastante a capacidade de detecção de lesões pelo médico. A caracterização de tecidos por ultra-som visa extrair informações de relevância clínica sobre as reais características da estrutura biológica sob investigação e que não podem ser facilmente percebidas por inspeção visual. Neste trabalho foi realizado um estudo comparativo entre os principais modelos de distribuição estatística encontrados na literatura e adotados na caracterização de tecidos por ultra-som. Foram utilizadas funções densidade de probabilidade que melhor representassem o padrão de brilho existente em uma dada região de uma imagem. Os resultados indicaram a versatilidade da distribuição Composta (K-Nakagami) em modelar diferentes condições de espalhamento existentes nos tecidos, mostrando-se uma forte candidata para a caracterização de tecidos por ultra-som. Entretanto, usando o conceito de espalhadores equivalentes, pôde ser mostrado que a abordagem estatística utilizada não fornece parâmetros quantitativos conclusivos sobre a estrutura investigada, mas uma contribuição conjunta de vários fatores, entre eles a densidade e a distribuição de amplitudes dos espalhadores acústicos / Abstract: Ultrasound medical diagnosis has been widely used and has become a reference in many clinical examinations, especially B-mode imaging, capable of representing tissue and organ anatomy without ionizing radiation in a non-invasive way and in real-time. However, speckle, an inherent artifact of systems that use coherent sources like ultrasound systems, degrades image quality, leading to subjective and possibly misleading diagnostics. Ultrasonic tissue characterization aims to extract clinical relevant information of the biological structure characteristics under investigation and that cannot be easily achieved by visual inspection. In this dissertation it was carried out a comparative study of the most popular models of statistics distributions found in literature and commonly adopted in ultrasonic tissue characterization. It has been used probability density functions that better represented the brightness pattern of a given region of an ultrasound image. The results indicated the versatility of the Compound distribution (K-Nakagami) in modeling different scattering conditions of tissues, revealing itself a good model for use in ultrasonic tissue characterization. However, using the concept of equivalent scatterers, it could be shown that the statistics approach does not supply conclusive quantitative parameters of the structure under investigation, being a joint contribution of many factors such as density and amplitude distribution of the acoustic scatterers / Mestrado / Engenharia Biomedica / Mestre em Engenharia Elétrica