The aim of the diploma project is to find a method through which it will be possibleto classify the selected emotion from speech. At the beginning of the work deals with the description of the human body and their voice-generating operation. Furthermore, the text deals with the problem of the human voice into digital form.Great attention is paid to the parameters of the speech signal with an emphasis on describing the symptoms to help the selected emotion. The work deals with therecognition of emotions and a description of some of them. The main part is finding the best methods to reduce symptoms of segmental and suprasegmental speech utterances. The results of success was achieved by comparing the classification of selected emotions when using multiple methods and compare their results. The most important criterion in assessing the results ofthe reduction parameters of the speech signal, based on previous research in this area.

I och med den nya gymnasielagen som trädde i kraft 2018 beviljades en grupp ungdomar tillfälligt uppehållstillstånd för studier. Villkoren i lagen förbinder enskilda lärares yrkesutövning med elevens fortsatta möjlighet att stanna i Sverige. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera de sätt på vilka lärare i svenska som andraspråk påverkas i sin yrkesroll av att göras delaktiga i en annan myndighets beslutsfattande, liksom vilken eventuell inverkan lagen har på hur andraspråksundervisningen bedrivs. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma sva-lärare, och tar sin utgångspunkt i sociokulturella teorier kring flerspråkiga elevers kunskapsutveckling, liksom forskning kring lärares yrkesetik och professionsutveckling. Resultaten visar att elevernas beroende av ett godkänt betyg ställer sva-lärarna inför komplicerade etiska dilemman, vilka de hanterar på främst två sätt: genom att utveckla en mer omfattande relation till dessa elever, och genom att sänka nivån på undervisningen.

Den här studien handlar om musikens betydelse för förskolan och vikten av att se musik som mål och medel för lärande. Studien är baserad på en kvalitativ metod och bearbetningen av empirin sker utifrån de teoretiska begreppen inommusikaliskt mål och utommusikaliskt mål. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer, där totalt 11 informanter med olika yrkesroller deltog. Det övergripande syftet för studien är att undersöka hur barnskötare och förskollärare resonerar kring att integrera musik som mål och medel för lärande i förskolor. Vidare undersöks vilka förutsättningar och utmaningar förskollärare och barnskötare upplever när det handlar om att integrera musik som mål och medel för lärande. Tidigare forskning menar att musik som ett mål är gynnande för barnen i förskoleålder men musik har blivit ett redskap för att lära sig till exempel matematik eller naturvetenskap. Denna studies resultat visar att en av de deltagande förskollärarna inte har den kunskapen som krävs för att genomföra en innehållsrik musikundervisning. Resultatet visar vidare att man på en kommunal förskola hade goda kunskaper inom begreppen musik som mål och medel. De deltagande förskollärarna från musikförskolorna Flöjten och Tonarten hade en god kunskap i musik men de arbetade också hårt med målstyrda processer både spontant och planerat. De hade också framför allt en god kunskap inom begreppen musik som mål och musik som medel. Slutsatserna som kan dras är att musiken behöver och förtjänar en större plats i förskolan eftersom det finns många fördelar som pekar åt det hållet. Informanternas olika kunskaper i och om musik visade sig vara avgörande för hur förskollärarna, barnskötarna och F-6 läraren integrerade musik som mål och medel för lärandet i musik.

Att undersöka om en standardisering av urvalsprocessen för elever i behov av svenska som andraspråksundervisning (SVA-undervisning) är önskvärd hos SVA-lärare i förskoleklass till årskurs tre och dess fördelar och nackdelar. Metoden som har använts är en kvantitativ och kvalitativ webbenkätundersökning med sammanlagt 32 deltagande SVA-lärare. Av dessa SVA-lärare anser en majoritet att Skolverket bör standardisera urvalsprocessen av elever i behov av SVA. Mindre än en fjärdedel av SVA-lärarna är osäkra på om en standardisering verkligen behövs. Enstaka SVA-lärare anser att behovet av standardisering inte finns. Slutsatsen av studien är att det finns en önskan om standardisering av urvalsprocessen för SVA-elever hos en stor del av SVA-lärare i förskoleklass–årskurs 3. Detta skulle kunna innebära fördelar som ökad likvärdighet, minskad osäkerhet hos SVA-lärare och mer konsekventa beslut i bedömningen. Nackdelar skulle kunna innebära att elevers olikheter riskerar att förbises, högre krav på SVA-lärare samtidigt som erfarna SVA-lärares kompetens inte tas tillvara.

Ett antal förskollärare har intervjuats om sin syn på barn som har svårt att leka med andra barn. Pedagogerna har en samstämmig bild av att dessa barn oftast reagerar med att antingen dra sig tillbaka eller med att bli utagerande vid kamratkontakt. För att stötta dessa barn är det vanligaste arbetssättet för pedagogerna att gå in i leken. De intervjuade uttrycker speciellt oro för att de inåtvända barnen blir bortglömda samt att de utagerande barnen skall få stämpeln "de som alltid förstör". / A number of preschool teachers have been interviewed about their view on children, who find it difficult to play with other children. The teachers have an unanimous view on how such children react: either by retiring from the playing or by spoiling the other childrens play. The interviewed teachers are especially concerned that these children will be neglected or constantly seen as a nuisance.

De komparativa konditionala bisatserna kännetecknas av två stora förändringar under 1900-talet: dels börjar tempusförskjutningen försvinna på allvar, dels får inledaren som om allt hårdare konkurrens av som att. Denna uppsats syftar därför till att kartlägga komparativa konditionala bisatsers variation och förändring i verbform och inledare under 1900-talet. Det för kartläggningen använda materialet består av tidningstext, digitaliserad och sökbar genom Språkbankens sökverktyg Korp. Resultatet visar för det första att som om dominerar över som att hela 1900-talet igenom och för det andra att konjunktiv ersätts av indikativ och preteritum av presens, även om det går olika fort för olika sorters verb. Den stabila variationen i inledare skulle kunna bero på tidningstextens vårdade och formella skriftspråk, medan den instabila variationen i verbform skulle kunna bero dels på att tempusförskjutningen i dessa satser inte är nödvändig för bedömningen av satsens sannolikhetsgrad, dels på att det annars är sällan som tempusförskjutning uppträder endast i bisatsen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om talare med svenska som första- respektive andraspråk skiljer sig i uppfattningen av vokalljud och vilka orsaker och förutsättningar som påverkar inlärningen av dessa.  Fokus i studien var på svenskans främre rundade vokaler /ʉ̟/, /ø/, och /y/ som ofta vållar problem för andraspråksinlärare på grund av deras sällsynta förekomst i ett globalt språkperspektiv. För att skapa en bättre inblick tittade studien även på huruvida bakgrundsfaktorerna inlärningsålder och exponeringslängd påverkar andraspråkstalarnas framgång i identifieringen av avvikelserna. För att besvara studiens syfte och frågeställningar fick deltagarna delta i ett experiment där de fick lyssna på meningar innehållande manipulerat och icke-manipulerat uttal av de aktuella vokalljuden. Deltagarna fick markera om de uppfattade uttalet som avvikande eller inte. Deltagarna fyllde även i ett frågeformulär om deras språkbakgrund. Resultatet visade att deltagarna med svenska som förstaspråk presterade bättre i experimentet. Förstaspråkstalarnas prestation påverkades mycket beroende på vilken vokal som testades medan andraspråkstalarnas prestation i stället påverkades beroende på om vokalen var manipulerad eller inte. Gällande bakgrundsfaktorer visade sig exponeringslängd inte påverka prestationen signifikant hos andraspråkstalarna. Inlärningsålder hade en marginell signifikans endast i identifieringen av manipulerade vokaler som avvikande, där en tidig inlärningsålder korrelerade med fler korrekta svar.

Bakgrund. Närvaron på sociala medier är hög bland Sveriges befolkning och tidigare forskning tyder på att intensiv användning kan ha en negativ effekt på välbefinnandet, samtidigt har självförtroende visat sig vara en viktig faktor för individens välbefinnande. Vidare finns det begränsad forskning om hur självförtroende samvarierar med användningen av sociala medier, detta pekar på att det finns mycket att utforska inom detta område. Material och metod. För att besvara studiens syfte och frågeställning om hur användningen av sociala medier samverkar med upplevt självförtroende hos den svenska befolkningen, användes den nationella SOM-undersökningen från 2015. 3400 personer i åldrarna 16 till 85 blev slumpmässigt utvalda från befolkningsregistret. Totalt var det 1685 respondenter som svarade på samtliga frågor, inklusive kontrollvariablerna. För att undersöka sambandet mellan sociala medier och självförtroende med hänsyn till bakgrundsvariablerna, användes multipel regressionsanalys. Resultat. Resultatet visade på ett svagt negativt samband mellan sociala medier och självförtroende, däremot kvarstod inte sambandet under kontroll för kön, utbildning och ålder.Slutsats. Graden av sociala medieanvändning är en av flera faktorer som kan ha en negativ påverkan på självförtroendet. Dessutom påverkas användningen av sociala medier och självförtroendet av faktorer som kön, utbildning och ålder. / Background: The presence on social media is high among the Swedish population, and previous research suggests that intensive use can have a negative effect on well-being. At the same time, self-confidence has been shown to be an important factor for individual well-being. Furthermore, there is limited research on how self-confidence correlates with social media use, indicating that there is much to explore in this area. Materials and Methods. To adress the aim and research question of how social media usage interacts with perceived self-confidence among the Swedish population, the national SOM survey from 2015 was utilized. 3400 individuals aged 16 to 85 were randomly selected from the population register. A total of 1685 respondents answered all questions, including control variables. Multiple regression analysis was used to examine the relationship between social media and self-confidence, taking into account background variables. Results. The results showed a weak negative correlation between social media and self-confidence, but this correlation did not persist when controlling for gender, education, and age. Conclusion. The degree of social media usage is one of the several factors that can have a negative impact on self-confidence. Additionally, the influence of gender, education, and age should be considered when examining the relationship between social media and self-confidence.

<p>Det här arbetet riktar sig till förskollärare, lärarstuderande och lärare inom skolväsendet samt inom barnomsorgen.</p><p>Vi är två lärarstuderande vid Umeå universitet som länge funderat på hur dramaarbetet har sett ut och ser ut i skolorna idag. I och med detta arbete har vi haft som avsikt att uppmärksamma just detta och vi ville ge en insikt i hur viktigt drama kan vara i undervisningen för eleverna. Vi ville även visa att drama är mycket mer än bara teater. I drama ingår även lek och skapande. Vi valde att intervjua personer som arbetar med drama i sin undervisning för att få svar på frågeställningarna kring detta arbete.</p><p>Det vi funnit är att alla lärare kan arbeta med drama i undervisningen om engagemanget finns. Det vi finner glädjande är att eleverna generellt uppskattar detta arbete, vilket vi tycker att man som lärare ska ta tillvara på. Ett sådant arbete skapar trygga, självsäkra, ämneskunniga och mer öppna elever.</p>

<p>Cloud computing is a new buzzword within the IT-industry, and introduces a whole new way of working with IT. The technique delivers web based services, which results in that the user no longer needs to install an application locally on a computer. Since the application no longer needs to run on a local entity, but in a datacenter located on a service provider, the users no longer need any specific hardware more than a computer with an internet connection. Cloud computing also offers IT-infrastructure and development environments as services, these three service types is better known as cloud services. Through the usage of different types of cloud services, the need for maintenance and hardware is significantly reduced. Therefore, the need for IT-competence in a company is reduced, which offers the company to focus on their core business strategy. A problem with cloud computing is that because it is such a new phenomenon, there is no established definition. This makes the subject hard to understand and easily misunderstood.</p><p>Cloud computing surely seems to solve many of the problems with reliability of systems and hardware that companies struggle with on a daily basis, but is it really that simple? The purpose of this thesis is to understand which types of company preconditions that affect the integration of cloud services in a company. We will also clarify the concept of Cloud computing by divide and describe its different components.</p><p>To investigate the different types of company preconditions and there approach to cloud services we have performed interviews at different companies in associations with our case study.</p><p>The result shows that a cloud service only can be integrated to an organization as long as the organization possesses the right preconditions. We think that cloud services can bring great advantages to organizations that meet these preconditions and that cloud services has the potential to ease the way of work for organizations in the future.</p> / <p>Cloud computing är ett nytt trendord inom IT-branschen och innebär ett nytt sätt att arbeta med IT. Tekniken bygger på att användare av en applikation inte behöver installera en applikation på sin lokala dator utan applikationen förmedlas som en tjänst genom Internet. Då applikationen inte körs på någon lokal enhet utan i en datorhall hos tjänsteleverantören behöver inte användaren ha någon mer specifik hårdvara utöver en dator och en Internetanslutning för att ta del av tjänsten. Även IT-infrastruktur och utvecklingsmiljö som tjänst erbjuds på samma sätt inom Cloud computing, dessa tre typer av tjänster kallas för molntjänster. Genom att använda olika typer av molntjänster minskar den interna driften av system, underhåll av hårdvara och således behövs minmal IT-kompetens inom företag, detta tillåter företag att fokusera på sin kärnverksamhet. Då Cloud computing är ett nytt fenomen finns det ingen erkänd definition av begreppet ännu, detta resulterar i att ämnet blir svårförstått och misstolkas lätt.</p><p>Cloud computing verkar onekligen lösa problematiken med driftsäkerhet som företag tvingas att handskas med dagligen, men är de verkligen så enkelt? Syftet med uppsatsen är att redogöra för vilka förutsättningar som företag besitter som påverkar hur bra olika typer av molntjänster kan integreras i företagets verksamhet. Uppsatsen ska även redogöra för begreppet Cloud computing genom att dela upp och beskriva de olika delar som begreppet består utav.</p><p>För att utreda detta har vi bedrivit en fallstudie genom intervjuer hos utvalda företag för att undersöka företagens förutsättningar och förhållningssätt gentemot olika typer av molntjänster.</p><p>Resultatet visar att de rätta förutsättningarna krävs för att ett företag ska kunna integrera molntjänster i sin verksamhet. Vi anser att molntjänster kan medföra stora fördelar för de företagen som besitter dessa förutsättningar, och att molntjänster har potential att underlätta verksamheten för många organisationer i framtiden.</p>