Public service broadcasting is a longstanding broadcasting institution in Sweden. Being the most consumed and highly trusted media broadcasting institution on the market, it suffers both challenges and acclaim. It has become a highly politized matter. For the first time since its founding, trust and attitudes towards the public service broadcasting companies are starting to slowly dwindle and are being questioned. Representatives from parliament parties are calling for abolishment and restructuring, and the consumers are abandoning the public service broadcasting channels for commercial competitors. This is especially noticeable amongst youth. The aim of the study is to identify and analyse what factors can be relevant for understanding attitudes towards public service broadcasting. With a theoretical background in Markus Prior’s post-broadcast democracy, James G. Webster and Thomas B. Ksiazek’s audience fragmentation theory, and Strömbäck’s definition of media trust, a theoretical framework regarding consumption and factors concerning attitudes was constructed. Through this, the value of a public service broadcasting system could be charted, and consumer attitudes be understood.   The study consists of data from a nationwide survey. The data was analysed with binary logistic regression analysis, performed on two samples, one representing the Swedish population at large, and one representing youth. This to observe whether or not there were any differences between what factors constitute trust and positive attitudes towards public service broadcasting. Main findings include that youth is much less politically polarised than the population at large. Factors such as education, gender, and regularly consuming public service broadcasting content were also shown to be significant for attitude formation. From this, I could derive that the Swedish population, despite increased polarisation, still has very high levels of trust in, and positive sentiments towards the public service broadcasting company SVT.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra interaktionen i en andraspråksklass med interaktionen i en spanska som främmandespråksklass, och att undersöka vilka olika interaktionsmodeller som kan hittas. Studien har utgått ifrån elevernas perspektiv och skiljer sig i detta avseende från tidigare forskning. Interaktion är en av de viktigaste faktorerna i klassrummet, liksom de affektiva faktorerna. Totalt deltog 16 elever och en lärare i svenska som andraspråk och 79 elever och två lärare i spanska som främmandespråk. Metoder som användes för undersökningen var observation, enkät och intervju. Resultatet visade stora skillnader i användningen av målspråket i de olika klassrummen. I främmandespråksklassrummet skedde interaktionen ofta på modersmålet svenska istället för på målspråket, medan det i svenska som andraspråk användes målspråket mer än modersmålet. Studien visade även att svenska som andraspråkseleverna hade interagerat mer på målspråket och ansåg i högre grad att klassrumsinteraktionen varit positiv för språkinlärningen. Slutligen kan konstateras att studien har visat stora individuella skillnader både vad gäller de affektiva faktorerna och interaktionen mellan lärare och elever.

Bakgrund. Forskning har visat att personlighetsdimensionerna Honesty-humility från HEXACO samt Agreeableness från Big Five är viktiga indikatorer på oönskat beteende på arbetsplatsen. Det finns mycket forskning kring Honesty-humility respektive Agreeableness, dock är sambandet mellan dessa två personlighetsdimensioner, så vitt vi vet, sparsamt utforskat. Syftet med denna studie var att undersöka hur sambandet mellan Honesty-humility och Agreeableness ser ut. Material och metod. Enkäten Riks-SOM från 2018 användes för att studera sambandet mellan Honesty-humility och Agreeableness. 3500 personer i åldersspannet 16-85 blev slumpmässigt utvalda ur registret för totalbefolkningen. Multipel regressionsanalys med 5000 bootstrapiterationer användes för att studera sambandet under kontroll för bakgrundsvariabler, med ett underlag om 1635 personer. Resultat och slutsats. Studien visade på ett positivt samband mellan Honesty-humility och Agreeableness även efter att sambandet kontrollerats för ålder, kön och utbildning. / Background. Research has shown that the personality dimensions Honesty-humility from HEXACO and Agreeableness from the Big Five are important indicators of Counterproductive workplace behavior (CWB). There is a lot of research on Honesty-humility and Agreeableness, however, as far as we know the relationship between these two personality dimensions is sparsely explored. The purpose of this study was to research the relationship between Honesty-humility and Agreeableness. Material and method. The Riks-SOM survey from 2018 was used to study the relationship between Honesty-humility and Agreeableness. 3500 people between the ages of 16-85 were randomly selected from the register for the total population. Multiple regression analysis with 5000 bootstrap iterations was used to study the relationship while controlling for background variables, with a sample of 1635 subjects. Result and conclusions. The study showed a positive relationship between Honesty-humility and Agreeableness even after controlling for age, sex, and education.

Svenska skolor måste erbjuda ämnet svenska som andraspråk om elever är i behov av det. Under de senaste åren har det skett en förändring i antal elever som läser ämnet och elevantalet har ökat. Därför är det relevant att ta reda på hur undervisning i ämnet kan gå till, särskilt när undervisning sker i gemensamt klassrum med ämnet svenska. Studien syftar till att bidra med kunskapstillskott för att öka förståelsen om hur undervisning i svenska och svenska som andraspråk i ett gemensamt klassrum bedrivs i praktiken. Studien ämnar att undersöka några lärares genomförande, för- och nackdelar samt hur de blickar framåt om hur kommande arbete i ett flerspråkigt klassrum med två kursplaner kan se ut. Metoden för studien är semistrukturerade intervjuer, för att få ett möjligt varierat resultat av lärares erfarenheter. Studiens syfte utgår studien från det sociokulturella perspektivet, vilket betraktar lärande som något som skapas och sker i samspel med andra. Studien innefattar även interkulturalitet som teoretisk utgångspunkt, vars premiss är flerspråkighet och hur det på olika sätt kan tillvaratas och vara en tillgång vid lärande. Sammanfattningsvis resulterar studien i att medverkande lärare överlag anser flerspråkighet som något viktigt och värdefullt. Lärarna upplever kursplanernas innehåll som ganska lika och majoriteten av undervisningstiden sker därför i ett gemensamt klassrum oavsett vilken kursplan elever läser. Dock finns tillfällen när uppdelning av elevgrupper sker. Undervisning om jämförelser med modersmål upplever lärarna som svårt och det finns önskan om förbättrat samarbete med modersmålslärare och modersmålsundervisning. / In Sweden, schools are required to offer Swedish as a second language as part of the syllabus to students who are in need of it. During the last couple of years a shift has changed and increased the number of students who take Swedish as a second language. Hence, it’s relevant to further research how the subjects Swedish and Swedish as a second language can be taught, especially in a joint classroom. This study aims to contribute with additional knowledge to increase the understanding of how teaching Swedish and Swedish as a second language in a common classroom is conducted in practice. The research will be based on the current experiences and reflections of four teachers and how they regard teaching in a classroom with students who study Swedish or Swedish as a second language. The study also aims at exploring the teacher’s perceptions and practices, as well as their thoughts about future syllabus and how to further develop the two course plans are planned to be structured in multilingual class rooms. Semistructured interviews are conducted and chosen as research method to gain various experiences from the teachers. The study is based on a social cultural perspective, which sees learning as a construct made together with others. Interculturality is also used as theoretic standpoint with the aim to discover how multilingualism can be captured as an asset during teaching. To conclude the result of this study, all participating teachers state that multilingualism is important and valuable. They also state that the contents of the syllabuses is perceived as similar for both subjects and are therefore taught in a joint classroom during a majority of the time, regardless of the subject. Although, there are occasions where classes are divided. Furthermore, the teachers experience difficulties when it comes to teaching about comparisons with mother tongue language and wish to improve their collaboration with mother tongue teachers to learn about teaching methods regarding mother tongue education.

SammanfattningDenna studie syftar till att undersöka den övergripande frågeställningen: På vilket/vilka sätt kan skönlitteratur sägas ha en plats i den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolans tidigare år?, samt delfrågorna: I vilken utsträckning förekommer, utifrån pedagogernas per-spektiv, ett begreppsutvecklande mål, med inriktning på naturvetenskapliga begrepp, i under-visningen med skönlitteratur, På vilket/vilka sätt ett arbete med skönlitteratur kan leda till be-greppsutveckling, och Vilka elevgrupper; elever med svenska som modersmål, elever med svenska som andraspråk eller språksvaga elever, som eventuellt kan gynnas av skönlitteratu-ren? Elever i år två, tre och fyra ingick i undervisningsförsök, som baserades på kortskrivning kring begreppen ”vatten” och ”miljöhot” före och efter högläsning av en skönlitterär text. Dessutom intervjuades två pedagoger som undervisat utifrån samma skönlitterära bok, samt Jan Nilsson, som är lärarutbildare på Malmö högskola och en stor förespråkare för skönlittera-tur som kunskapskälla. Undersökningarna antyder att vissa elever i stor utsträckning gynnas i sin begreppsutveckling, utifrån det skönlitterära innehållet. Det gick inte att urskilja vilken elevgrupp som gagnades mest. Det går att konstatera att elever med svenska som andraspråk relaterar till kontexten i den skönlitterära texten i stor utsträckning.Nyckelord: begreppsutveckling, elever med svenska som andraspråk, elever med svenska som modersmål, grundskolans tidigare år, naturvetenskaplig undervisning, skönlitteratur, språk-svaga elever. / AbstractThis study aim to investigate the overarching question: In what way/which ways can fiction have a place in science teaching in elementary school?, and the following questions: In what extension does a concept-developing goal, with a focus on science concepts, exist from teachers point of view in teaching with fiction?, In what way/which ways can teaching with fiction lead to concept development?, and Which groups of pupils; pupils with Swedish as their mother tongue, pupils with Swedish as a second language or pupils with language difficulties, possibly gain from the fiction?Pupils in grade two, three and four took part in a teaching experiment, based on short writing concerning the concepts “water” and “environmental threats” before and after the reading of a fiction text. Two teachers, who had been working with the same fiction, and Jan Nilsson, who is a teacher’s educator on the University of Malmo and a great spokesman for the use of fiction as a source of knowledge, were also interviewed. The results from the investigations imply that some pupils gain in a high extent, in their concepts development, from the content in the used fiction. It was not possible to make out which groups of pupils gained the most. It is possible to establish that pupils with Swedish as a second language relate to the context of the fiction in a high extent.Keywords: concept development, elementary school, fiction, pupils with Swedish as a second language, pupils with Swedish as their mother tongue, pupils with language difficulties, science teaching.

Kvinnor begår färre våldsbrott än män, och endast en tiondel av alla mord begås av kvinnor. Detta speglas i att relativt lite forskning om kvinnor som begår dödligt våld har genomförts. När kvinnor dödar är det ofta en nuvarande, eller före detta, intim partner som faller offer. Men varför dödar kvinnor en person som de tidigare valt att spendera sitt liv med? Finns det några likheter mellan dessa kvinnor? Denna systematiska litteraturstudie visar att en majoritet av de kvinnor som tar livet av sin partner, gör det efter att ha utsatts för fysiskt och psykiskt våld av sin partner under lång tid. Tidigare partnervåld, och den överhängande risken att utsättas för ännu en episod av grovt våld, leder till att dessa kvinnor lever med ständig skräck, rädsla och ångest. Många av dessa kvinnor upplever även en känsla av isolation, vilket förstärks av att mannen ofta förbjuder dem att arbeta utanför hemmet. Kvinnor som dödar sin partner gör det ofta i, vad de själva anser är, självförsvar. Många av dessa kvinnor menar att de dödade sin partner för att de var tvungna. Hade de inte gjort det hade de själva förmodligen blivit mördade. / Women commit fewer violent crimes than men, with only one tenth of all murders committed by females. This is reflected in the fact that relatively little research has been conducted about women who kill. When women kill, the victim is often a current or former intimate partner. But why do some women kill an individual whom they have previously chosen to spend their life with? Are there any similarities between these women? This systematic literature review shows that a majority of women who take the life of an intimate partner, do it after having been subjected to physical and psychological violence by their partner for a long period of time. Former partner violence, and the imminent risk of being subjected to yet another episode of serious violence, leads to these women living with constant fear, horror and anxiety. Many of these women also experience a sense of isolation, which is reinforced by the fact they their partner often forbids them to work outside of the home. Women who kill their intimate partner often do so in, what they feel is, self-defence. Many of these women say that they killed their partner because they had to. Had they not killed him, they themselves would probably have been murdered.

Young children nowadays interact with a lot of extracurricular English through different activities. They learn the language in ways other than formal contexts. This study investigates how extracurricular English provides children with knowledge about the English language. Moreover, this study addresses how extracurricular English can develop children’s knowledge, if it is integrated with the formal English teaching in the classroom. Lastly, I discuss how teachers may approach various levels of English skills in a heterogenous classroom. Due to children’s exposure to extracurricular English, they have different English skills. I conclude that teachers need different teaching strategies to help pupils develop, regardless of level. This puts pressure on teachers who are required to develop their competence.

Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar lärare i årskurs F–3 har om elever som har nått långt i sin kunskapsutveckling i svenskämnet, hur de identifierar och undervisar dessa elever, vilka möjligheter och utmaningar som finns samt på vilket sätt organisationen bidrar till arbetet med elevgruppen. För att synliggöra lärarnas uppfattningar genomfördes tre semistrukturerade gruppintervjuer med totalt sju lärare. Transkripten analyserades med tematisk innehållsanalys. Läraruppfattningar samt Svedners svenskämnesargument ligger till teoretisk grund för studien. Resultatet visade att lärare uppfattade att elever som har nått längre i sin kunskapsutveckling i svenskämnet ofta läser tidigare, skriver längre och mer utvecklade texter, bidrar till mer djuplodade diskussioner samt är mer självgående jämfört med andra elever. Lärarna såg en möjlighet i att kunna visa upp arbeten som elever som hade nått längre hade gjort, för att inspirera och motivera andra elever. Det framkom att utmaningarna lärarna uppfattade i undervisningen av dessa elever var tidsaspekten, att ha tid att utmana dem, samt att de ibland saknade motivation till skolarbetet. Vad gällde organisationens bidrag till arbetet med dessa elever, var lärarna av uppfattningen att de inte fanns utrymme för dem utan att fokus ligger på elever som riskerar att inte nå målen, ett resultat som väl speglar tidigare forskning. Dock anser lärarna i studien att de har tillräcklig kompetens att undervisa dessa elever och att eleverna kontinuerligt fortsätter att utvecklas.

The study’s aim was to examine how Swedish municipalities navigates the housing paradox as a right and a commodity and how they manage housing inequality. This was done by analyzing five municipal guidelines for housing provision. The analysis was carried out through a document study and a directed content analysis. The directed content analysis entails that the previous research and literature has formed the basis of the study’s analytical framework.  The study showed that the municipalities described that certain groups have a claimable right to housing. They also described groups that don’t. The municipalities mainly navigate the paradox by providing support actions and by formulating the guidelines. The municipalities point out certain groups that experience a vulnerable position on the housing market. Constituting these groups are mainly the elderly, households with poor resources, students and young adults. The municipalities provide different support actions to support and help these groups on the housing market. The studied municipalities have a housing shortage, which they describe further complicates the vulnerable groups' situation. The study’s conclusions are therefore that navigating the paradox is a hard task for the municipalities and that housing inequality certainly is a problem that further needs to be treated.

The aim of this study is to increase the understanding of why young women use sex as a form of self-injury. The empiricism consists of fifteen life stories either written by the young women themselves or with the help of an author. The study is based on a narrative method and the theoretical framework is founded on Goffman’s role theory; Goffman’s theory of social stigma and the concept of shame. The result of the study shows among other things that the young women often describe themselves as disgusting, filthy and have feelings of self- hatred and shame. They self-harm through sexual intercourse or acts as a way to regulate and relieve anxiety, but it only helps in the short run as the anxiety tends to get even stronger than before which leads to more self-harm. The young women often end up in a vicious circle that is hard to break. Furthermore the young women describe their upbringings lacking the presence and love of their parents.