Syftet med denna kvantitativa och kvalitativa studie var att beskriva lärarstudenters syn på flerspråkighet, utifrån följande frågeställningar “Vilka uppfattningar ger SVA-lärarstudenter och lärarstudenter i övriga ämnen uttryck för gällande flerspråkighet?” och ” Skiljer sig dessa uppfattningar och värderingar åt mellan undersökningsgrupperna? I så fall på vilket sätt?”. För att svara på frågan, gjordes en webbaserad enkätstudie med 81 informanter, 25 SVA-studenter och 56 lärarstudenter i övriga ämnen. Den insamlade datan analyserades fenomenografiskt och med hjälp av frekvensanalys. Resultatet visade övervägande positiva attityder till flerspråkighet hos båda undervisningsgrupperna. Lärarstudenterna hade två olika uppfattningar på begreppet flerspråkighet, eftersom majoriteten av lärarstudenterna definierade sig själva som flerspråkiga, samtidigt som de tillskrev begreppet stereotypa egenskaper. Gällande kunskaper inom flerspåkighetsområdet, kom det fram brister hos lärarstudenterna i övriga ämnen, samt en viss skillnad i viljan att utvecklas inom området i jämförelse med SVA-studenterna, eftersom de inte såg flerspåkighetsområdet som deras ansvar

Sammanfattning Föreliggande studie undersöker ämnet svenska som andraspråk med fokus på läsförståelse i undervisningen kopplat till det centrala innehållet i läroplanen för svenska som andraspråk för högstadiet samt hur läsförståelse generellt finns med i planeringen och undervisningen. Empirin har samlats in genom kvalitativ semistrukturerad intervju hur två lärare i svenska som andraspråk upplever att de planerar och undervisar i ämnet svenska som andraspråk med fokus på läsförståelse. Resultatet av intervjuerna visar att de två lärarna utgår ifrån elevernas individuella behov när de väljer ut de delarna i läroplanens centrala innehåll som svarar på behoven där eleverna befinner sig just för tillfället. Den ena läraren arbetade uttalat med det centrala innehållet när hon gjorde sin planering medan den andra läraren beskrev sin undervisning på ett sådant sätt att jag kunde tolka av hennes svar att även hon utgick ifrån det centrala innehållet. De två lärarna arbetar ofta med skönlitteratur i samband med läsförståelse. De kunskapsmål som de två lärarna tycker är centrala i det centrala innehållet samt vilka metoder lärarna använder för att nå kunskapsmålen, kan knyta an till olika studier och vetenskaplig litteratur gällande läsförståelse. Dessutom visar analyserna och diskussionen av resultatet att de två lärarna använder sig i stor utsträckning av elevgruppens olika erfarenheter när de planerar sin undervisning gällande läsförståelse. De beskriver bl.a. hur de arbetar med elevernas förförståelse inför en text som de ska läsa.

Denna studie ämnar undersöka hur tecken som stöd till kommunikation används i förskolan. Studien ämnar även undersöka vilka förutsättningar personalen har till sitt förfogande samt hur tecken som stöd kan stötta kommunikation och språkutveckling i förskolan. Vi menar att denna studie är väsentlig då språket är viktigt för människans hela utveckling. Studien utgår från kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik. Datamaterialet har samlats in genom en enkätundersökning som skickats till 203 rektorer och 37 medarbetare inom förskolan. Enkäten bestod av 17 frågor med svarsalternativ samt 3 frågor med öppna svar. Det var 109 respondenter som besvarade enkäten. Enkätens första del med alternativfrågor har analyserats genom frekvensfördelning i procent som redovisas i löpande text. De öppna frågorna har analyserats genom tematisk analys. Vi utgår från sociokulturellt perspektiv på språk och lärande där socialt samspel är avgörande för människans utveckling. Förskolans sociala praktik har därmed stora möjligheter att ge barn förutsättningar att kommunicera och utveckla sitt språk. Resultaten visade att de flesta av respondenterna är positiva till teckenanvändning i förskolan. De förutsättningar som ansågs ha störst betydelse för uppstart och det fortgående arbetet med tecken som stöd är kompetensutveckling och kollegors engagemang och stöd. I studiens resultat framkom att personalen i förskolan använder tecken som stöd främst för att stötta kommunikation och språkutveckling. Studiens resultat visade att en stor del av personalen i förskolan anser att alla barn gynnas av att använda tecken som stöd. Specifikt anses barn i behov av stöd gynnas i sin kommunikation. Barn med svenska som andraspråk och yngre barn anses även gynnas av tecken som stöd i sin kommunikation och språkutveckling. När det gällde frågan om tecken som stöd kan bidra till samspel mellan barn framkom det i resultatet att merparten av respondenterna instämmer till stor eller viss del. Vidare anser vi att det skulle vara intressant att följa upp vår studie med en etnografisk studie för att få en tydligare bild om hur tecken som stöd används i förskolans dagliga verksamhet.

The thesis is evaluated of the impact of agrotechnical factors (crop rotation, soil tillage, organic amendment) in the total amount of oxidizable carbon Cox (%). Monitoring proceeded of two log-term stationary fields experiment on alluvial lucian chernozem in a sugar-beet production region. In the first experiment, which took place in 1989 to 2007 was evaluated the impact of two crop rotations (with 33,3 % and 66,6% concetration of cereals) and four methods soil tillage into winter wheat, spring barely and sugar beet. For winter wheat and spring barley, the following soil tillage options were included: 1 - ploughing at depth of 0,22 m; 2 - ploughing at depth of 0,15 m; 3 - direct seed into unprocessed soil and 4 - shallow barking at 0,10 m. In sugar beet, the variants were: 1 - ploughing at depth of 0,28 m; 2 - ploughing at depth of 0,22 m + barking at 0,40 - 0,45 m; 3 - ploughing at depth of 0,28 m + sowing into intercrop; 4 - ploughing at depth of 0,22 m + sowing into intercrop. In the second experiment which took place in 1977 to 2017 was evaluated the impact of organic amendment on monoculture cereal cultivation (alternating winter wheat and spring barley). Three variants of organic amendment were included: 1 - straw harvest, 2 - straw harvest and green manuring and 3 - straw incorporation. Measurement of Cox content in 2017 was provided in the first and second experiment at the spring barley. The impact of crop rotation on the Cox content was statistically significant. Higher Cox content was recorded in crop rotation with 33, 3 % concetration of cereals (1,71 %), lower in crop rotation with 66,6 % concetration of cereals (1,62 %). The impact of soil tillage on the Cox was statistically significant. The highest value (1,70 %) was recorded for variant 2 (with ploughing at depth of 0,15 m in cereals + ploughing at depth of 0,22 m + barking at 0,40 - 0,45 m in sugar beet) and the lowest (1,62 %) for variant 3 (direct seed into unprocessed soil in cereals + ploughing at depth of 0,28 m + sowing into intercrop in sugar beet). Variants 1 and 4 were in the middle position. The impact in the depth of sampling on the Cox was statistically significant. The highest value was found at depth of sampling 0,10 – 0,20 m (1,72 %) and the lowest in the depth of sampling 0,20 – 0,30 m (1,59 %). In the second experiment, the effect of organic amendment on the Cox was statistically significant. The highest value was found in variant 2 with intercrop and green manuring (2,01 %) and the lowest on variant 1 with straw harvest (1,87 %). With the depth of sampling, content Cox dropped.

Sjuksköterskor inom den palliativa vården möter ständigt anhöriga och barn som anhöriga. Barn som har en svårt sjuk förälder i det palliativa skedet är i stort behov av stöd och information. Det ligger på sjuksköterskans ansvarsområde att vara en samtalspartner och att arbeta utifrån ett etiskt perspektiv. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att möta barn som anhöriga inom palliativ vård. Studien bygger på en litteratur med en kvalitativ ansats där sex stycken artiklar har utgjort grunden för litteraturöversikt. Resultatet visar på vikten av att skapa relationer med patienten och de anhöriga, olika utmaningar som sjuksköterskan möter samt organisatoriska förutsättningar för sjuksköterskan att jobba utefter. När barn är med i bilden kan situationen kännas komplicerad för sjuksköterskan och sjuksköterskan undviker mötet med barn på grund av okunskap och strukturella begränsningar. Sjuksköterskan saknar kunskap i hur barn ska bemötas och om barns behov av information och stöd. Sjuksköterskan saknar även kunskap i att barnet är sjuksköterskans ansvarsområde. På grund av olika strukturella förhållanden bland annat på grund av tidsbrist så tas inte barnets perspektiv i beaktning. I vissa fall är det föräldrarna som hindrar sjuksköterskan från att involvera barnet och ge barnet information.

Syftet med denna studie är att beskriva de utmaningar som lärare upplever och anpassningar de beskriver i matematikundervisningen med fokus på resonemangs-förmåga i arbetet med elever som har svenska som andraspråk. För att få fram lärares beskrivningar av utmaningar och anpassningar i undervisningen samlades data in genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare. I analysen av insamlade data arbetades det fram fyra kategorier av utmaningar och fem kategorier av anpassningar. De fyra kategorier av utmaningar som framkom är: bristande begreppsförmåga, matematiken eller svenskan?, bristande självförtroende och lärarens kompetens och inställning. De fem kategorier av anpassningar som framkom är: använda starkaste språket, kommunikativa strategier, alternativa strategier, tid och repetition och metodförmåga före resonemang. De nio kategorierna återfinns i olika utsträckning i litteraturgenomgången. Det saknas kunskap om hur utmaningen Matematiken eller svenskan? kan bemötas för att hjälpa lärare att ge rätt stöd till elever med svenska som andraspråk. Det saknas även kunskap om hur anpassningen att använda alternativa strategier som konkret material eller bilder påverkar elevers utveckling av resonemangsförmåga.

This study focuses on analyzing if teaching materials such as textbooks in the course Swedish as a second language contains elements of the Curriculum Circle presented in genre pedagogy. It also analyses what type of genres are present in said teaching materials and if they represent the genres present in the curriculum. Genre pedagogy is a theory that focuses on establishing knowledge in different language patterns, structure and purpose different texts might have. The idea is that the more a student know of the structure and purpose of a certain text, it is more likely that the student will be able to reproduce said text in everyday life and in the right context. A textual content analysis was used to accomplish this study. To see if there were any elements of the Curriculum circle, we constructed questions for a qualitative analysis based of the four phases of the circle model. These question where then used to analyze chapters that focused on writing in each textbook. To see what genres are present in each textbook a qualitative analysis with quantitative characteristics were used. Textual extracts in each textbook were analyzed and categorized based on the description of genre in Rose & Martin (2013) genre map. The results show that the textbooks contain varying amounts of elements from the Curriculum circle with support and cooperative construction of text being the least featured element. Furthermore, the results show that the content regarding writing genres corresponds to the contents of the curriculum in three out of four textbooks. The content regarding reading genres corresponds to the contents of the curriculum in all the textbooks of interest.

No description available.

Skönlitteraturens roll i svenska som andraspråk på gymnasiet är betydligt mindre än vad den är i svenskämnet. Syftet med studien är att undersöka SVA-elevers uppfattningar av sin skönlitteraturundervisning och vilka förtjänster de ser med den, samt jämföra detta med SVE-elevers resonemang. Metoden som används är fokusgrupper. Materialet har samlats in genom två fokusgruppssamtal, ett med SVA-elever och ett med SVE-elever. Resultatet visar på stora likheter i de två elevgruppernas erfarenheter av sin skönlitteraturundervisning. Båda elevgrupper hade i huvudsak positiva upplevelser. Däremot syns skillnader angående uppfattningarna om skönlitteraturens förtjänster – SVA-eleverna lyfter främst språklig och personlig utveckling, medan SVE-eleverna lyfter fler aspekter. Slutsatsen är att de arbetssätt SVA- och SVE-eleverna erfarit är övervägande lika varandra och att de fungerat väl i båda elevgrupper.  Med utgångspunkt i min studie är det svårt att se någon nackdel med att utforma litteraturundervisningen på samma sätt för både SVA- och SVE-elever.

Med syftet att öka kunskapen om bedömningen inom ämnet svenska som andraspråk undersöks nationella prov-texter i årskurs 6 och 9 med fokus på det språkliga betygskriteriet, vilket operationaliseras i form av Manfred Pienemanns processbarhetsanalys. Processbarhetsnivå jämförs med provbetyg i en korrelationsanalys, för att söka eventuella samband mellan processbarhetsnivå och provbetyg. Resultatet av processbarhetsanalys och korrelationsanalys tolkas utifrån betygskriterierna till det nationella provet samt kommunikationsstrategier typiska för andraspråksinlärning. Studien finner inga starka samband mellan processbarhetsnivå och betyg, vilket inte överensstämmer med tidigare forskning, utan enbart ett visst samband mellan syntaktisk processbarhetsnivå och provbetyg, och inga samband mellan morfologisk processbarhetsnivå och provbetyg. Sambandsanalysens resultat talar för att lärare tar hänsyn till kommunikationsstrategier typiska för andraspråksinlärning i sin bedömning. Detta stärks ytterligare av processbarhetsanalysens resultat, som talar för att kommunikationsstrategier som förenkling, undvikande och överanvändande förekommer på alla betygssteg.