Den 22 juli 2011 utförde Anders Behring Breivik det värsta terrorattentatet i Norge i modern tid. Svenska medier valde att lägga alla sina resurser på att bevaka katastrofen i grannlandet. I denna uppsats undersöker vi hur SVT, SR och TV4 arbetade med bevakningen. Studien som behandlar nyhetsbevakningens första dygn, går in på vilka etiska, praktiska och källkritiska problem som respektive kanals nyhetsredaktioner ställdes inför (inklusive webben). Vi tar även upp hur arbetet och bemanningen organiserades. Det empiriska materialet bygger på forskningsintervjuer med nyhetschefer, reportrar och webbredaktörer. Studien bygger på Lee B. Beckers och Tudor Vlads översikt om organisering och rutiner på nyhetsorganisationer. Fungerande nyhetsrutiner är ett krav i dagens medielandskap. Nyhetsrutiner används av journalister för att kunna producera nyheter under tidspressade förhållanden. Att dåden skedde en fredagseftermiddag under semestertider försvårade arbetet för redaktionerna. Framför allt SVT och TV4 var underbemannade. Vårt resultat visar också att nyhetsredaktionerna slet med tekniska problem. Framför allt handlar det om reportrar på plats i Norge som hade svårt att få hem sitt material till Sverige. I de fall obekräftade uppgifter publicerades uppgavs alltid uppgiftens källa. Etiska problem som redaktörer och reportrar fick ta ställning till handlade främst om bildmaterial som ansågs för obehagliga eller innehöll bilder på offer som var identifierbara. Även intervjuer med chockade anhöriga diskuterades. Samtliga beslut togs från fall till fall. Studien visar att de undersökta medierna var flexibla i sitt arbete. Den visar också hur beroende webbdeskarna är av tv- och radioredaktionernas arbete. Erfarenhet och flexibilitet hos journalister, nyhetschefer och övrig redaktionell personal gjorde att samtliga redaktioner trots tekniska problem och personalbrist klarade av nyhetsbevakningen. Det visar att redaktionernas nyhetsrutiner i grunden fungerade väl.

Abstract Title: A fair representation? A comparative study of the morning program guests and the context in which they are involved. Author: Hanna Brandt Parkvall & Adam Söderblom Tutor: Anne-Marie Morhed Purpose: This study aimed to investigate and compare the guests and the context in which they are involved, in the morning programs Gomorron Sverige on SVT1 and Nyhetsmorgon on TV4. The thesis is based on three questions that examine how representative the invited guests are in proportion to the country’s population, the subjects that occupy the most space and the types of guests that discuss these topics in the programs. Finally, it is investigated whether there are differences in the questions above between the two programs. Method/Material: The survey is based on a quantitative content analysis where 10 programs of each morning programs was studied and interpreted. Any guest who visited these programs were categorized into the variables gender, age, context (which identifies the context the guest is in) and space (which is measured in minutes and seconds) Main results: The survey 's key findings showed that both morning programs had a relatively good spread of their guests when it came to gender. When one takes the space in time into account, measured in minutes and seconds, as the male and female guests got on the shows, the result was different. The male guest had generally 1.25 minutes more time in both programs. The variables of age, ethnicity and context showed significant differences between the two programs. The program Nyhetsmorgon had greater variation in all the above categories. Common in both programs is that the older age groups (35-49 and 50-64) appeared the most. The two programs had no guest under 20. Ethnicity measured as minority or majority population, had low numbers in both channels in comparison with the fifth of the population that is foreign born or have two parents born abroad. That women and minorities have less space in the programs conform to the social theories, which describe a separation between “us and them”. Number of pages: 65 Course: Media and Communication studies C University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Period: Fall 2013 Keywords: Representation, gender, etnicity, TV

This dissertation proposes a comprehensive working flow for image retrieval. It contains four components: denoising, restoration, color features extraction, and depth feature extraction. We propose a visual perceptual descriptor (VPD) to extract color features from an image. Gradient direction is calculated at each pixel, and the VPD is moved over the entire image to locate regions with similar gradient direction. Color features are extracted only at these pixels. Experiments demonstrate that VPD is an effective and reliable descriptor in image retrieval. We propose a novel depth feature for image retrieval. Regarding any 2D image as the convolution of a corresponding sharp image and a Gaussian kernel with unknown blur amount. Sparse depth map is computed as the absolute difference of the original image and its sharp version. Depth feature is extracted as the nuclear norm of the sparse depth map. Experiments validate the effectiveness of this approach on depth recovery and image retrieval. We present a model for image denoising. A gradient item is incorporated, and can be merged into the original model based on geometric measure theory. Experiments illustrate this model is effective for image denoising, and it can improve the retrieval performance by denoising a query image. A model is proposed for image restoration. It is an extension of the traditional singular value thresholding (SVT) algorithm, addressing the issue that SVT cannot recover a matrix with missing rows or columns. Proposed is a way to fill such rows and columns, and then apply SVT to restore the damaged image. The pre-filled entries are recomputed by averaging its neighboring pixels. Experiments demonstrate the effectiveness of this model on image restoration, and it can improve the retrieval performance by restoring a damaged query image. Finally, the capability of this working flow is tested. Experiments demonstrate its effectiveness in image retrieval.

Den här studiens syfte har varit att bidra med kunskap om journaliststudenters lärandeprocess under praktikperioden på Sveriges Television. För att förstå lärandeprocessen har Wengers lärandeperspektiv Communities of practice använtssom utgångspunkt för studiens 4 frågeställningar: hur skapar studenterna mening för att förstå nya intryck, på vilket sätt bidrar olika gemenskaper till studenternas utveckling, på vilket sätt formas studenternas identitet under praktikperioden ochhur sker studenternas inträde i de nya sociala praktikgemenskaperna. För att besvara studiens frågeställningar har 8 stycken journalistpraktikanter på SVT intervjuats. Resultatet visade att även de mest fundamentala ting som att veta hur man hälsar på varandra är något problematiskt för den som kommer in som ny. För att kunna utföra arbetet krävs en förståelse för journalistpraktikens begrepp och det kan vara problematiskt eftersom de både är journalistspecifika men även redaktionsspecifika. Även om miljön och kollegiet på SVT är mycket välkomnande finns det situationer när praktikanter vänder sig till andra praktikanter istället för att fråga mer erfarna kollegor om hjälp. Empirin visar att flera studenter har omformat sina identiteter genom att de har gått från att starkt identifiera sig som praktikanter till att istället mer identifiera sig som journalister. Resultatet visar även att många upplever att de har fått bättre självkänsla och ökad tilltro till den egna förmågan. De flesta upplever att de snabbt har kommit in i gemenskapen på SVT och mycket tidigt under praktikperioden fått utföra kvalificerade arbetsuppgifter. För några har processen varit mer långdragen och en del har önskat mer vägledning av handledarna under praktikperioden. / The aim of the study was to observe the process of learning among journalism students during their internship at Sveriges Television (SVT). To understand the learning process, Wengers theory of learning ”Communities of practice” was used to set the study’s four questions: How do the students create purpose and understanding of new impressions, in what way does different communities of practice contribute to the students development, in what way does the students identities develop during the internship andhow do students infiltrate new social communities of practice. In order to answer the study’s questions, eight journalism interns at SVT were interviewed. The results showed that even the fundamental practice of how one greets one another is something the intern has to learn. To be able to accomplish the work, the intern also needs an understanding of practical journalism concepts, which can be problematic as they are often both trade and editorial specific. Although both the environment and colleagues at SVT are very welcoming, there were situations where the interns elected to ask other interns for help rather than turning to more experienced colleagues. The empiricism showed that several students had remodelled their identities in such a way that they gone from strongly identifying themselves as interns to instead identifying themselves as journalists. The results showed that many felt that both their self confidence and belief in their own capability had improved. Most experienced that they quickly felt part of the work place at SVT, and that they during their internship executed qualified assignments. For others, the process had been more drawn out and some wished for more guidance by their tutors during the internship.

I denna studie undersöks hur Sveriges Television (SVT) resonerar kring nyhetsrapportering som berör Stockholms förorter, hur deras styrdokument ser ut i frågan, samt om en reporters etnicitet har någon betydelse förnyhetsrapporteringen om Stockholms förorter. Studien är av kvalitativ ansats och bygger på tidigare forskning om förortsbevakning samt teorier om en reporters ansvar, mediesituationen i Stockholm och rasism i nyhetsmedia. I diskussionen om förorter refereras det till invandrartäta områden i Stockholms ytterstad som är särskilt utsatta för fattigdom, kriminalitet, integrationsproblem och social problematik. För att genomföra studien hölls semistrukturerade intervjuer med reportrar, redaktörer och en chef vid SVT Stockholm. De totalt sju intervjupersonerna fick svara på fem frågor som berörde SVT Stockholms nyhetsbevakning av förorterna och hur de själva kände inför ämnet. Svaren skiljde sig åt något gällande vissa frågor och en tydlig skillnad kunde ses mellan reportrarna respektive redaktörerna och personen med chefsbefattning.Vår studie visar att reporterns etnicitet är av stor vikt vid förortsbevakning. Det innebär att det är lättare för etniskt utländska reportrar vid SVT än de etniskt svenska att kommanära inpå förortsborna samt få dem att ställa upp på intervjuer och dylikt. Studiens resultatavslöjar att det beror på att förortsborna lättare kan identifiera sig med och relatera till etniskt utländska reportrar. Vår studie visar sig även stämma överens med tidigare gjord forskning om utifrånperspektiv och negativ rapportering. Resultatet visar dessutom att de arbetande på SVT Stockholm har begränsad kunskap om de styrdokument och riktlinjer de ska följa i sin arbetsprocess.

Uppsatsen undersöker kommersialiseringens påverkan på sportrapportering ur ett jämställdhetsperspektiv. TV-kanalerna SVT och TV4 ligger till grund för undersökningen och deras största sportprogram Sporten och Sportnytt jämförs. Frågeställningarna som besvaras i undersökningen handlar om hur könsfördelningen ser ut i kanalernas TV-sändningar, vilka idrotter som prioriteras samt hur kanalernas jämställdhetsarbete ser ut och motiveras. De teoretiska utgångspunkterna är kommersialiseringsteori, genusteori och tokenism. Undersökningen består av en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa innehållsanalysen består av 51 sportsändningar från respektive kanal varav 460 inslag från TV4 och 549 inslag från SVT. Kvalitativa intervjuer har genomförts med kanalernas sportchefer.  Resultatet visar att SVT rapporterar om damidrott i högre utsträckning än TV4. Resultatet visar också att SVT har en tydligare utarbetad jämställdhetsplan än TV4 men att båda kanalerna strävar mot att bevaka damidrott i större utsträckning än vad de enligt våra mätningar gör i dagsläget. Undersökningen kommer fram till att orsakerna till varför damidrott är mindre bevakat än herridrott huvudsakligen beror på kommersialisering av sport och genusstrukturer.

Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att undersöka om den gestaltning och nyhetsvärderingen som SVT Sport och Sportbladet gjort av det svenska damfotbollslandslaget skiljer sig åt från mästerskapsåren 2011 jämfört med 2023. Metod och material: Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöks gestaltningen och rapporteringen från SVT Sport och Sportbladets artiklar. Artiklarna som undersöks är publicerade under tiden som de båda världsmästerskapen ägde rum, det vill säga från 26 juni till 17 juli år 2011 och från 20 juli till 20 augusti år 2023. Huvudresultat: Resultatet utifrån den kvantitativa innehållsanalysen som gjordes tyder på att medierna verkar ha utvecklats. Det ges betydligt mer utrymme till damfotbollen i SVT Sport och Sportbladet, det ges betydligt större utrymme till spelarna att få uttala sig och medierna använder inte överdrivet kritiska formuleringar längre som går att argumentera för att det gjordes under VM 2011.

The purpose of this study was to investigate if female and male reporters and interviewees get the same amount of time in the news feature in the Swedish news programs TV4-Nyheterna and SVT 1 Rapport. The aim of this study was also to investigate if there is a breakdown of the reporting lines between male and female reporters, that is, if they are reporting on various topics. In our study we also determined if the two television channels in any way are different when it comes to gender. Our main theory was that men are overrepresented both among reporters and interviewees and that they are dominant in both hard and soft news. We thought that SVT 1Rapport would have a better gender balance than TV4-Nyheterna because SVT 1 has been working on gender issues for a long time. We were using a quantitative content analysis to examine the 19:30 news on SVT 1 Rapport and 22:00 news on TV4-Nyheterna for two weeks in November 2010. We examined domestic and foreign news and determined how much time each sex got. Then we calculated the number of seconds and converted it into percent. The reason for this was because we wanted to compare the two television channels. Our study showed that men are overrepresented in both channels when it comes to reporters and interviewees in the news. Men are also the dominant sex in the provision of hard and soft news. TV4-Nyheterna, however, had a better gender balance than SVT 1 Rapport.

I denna studie undersöks hur rovdjurskritiker (renskötare, jägare och lantbrukare) framställs, vilka myter som konstrueras och anspelas på genom representationerna, samt hur polariseringen mellan landsbygd och stad kommer till uttryck i SVT:s dokumentärserie Den stora rovdjursfejden. I studien genomförs en kvalitativ semiotisk analys, som kopplas till tidigare forskning i ämnet. Teoretiska perspektiv som semiotik, representation, stereotyper och makt/hegemoni har applicerats. Resultatet av denna undersökning visar på att skaparna av dokumentärserien har framställt rovdjurskritiker som ”de andra” och att de utgår från en urban norm. Vidare visar resultatet att flera stereotyper, som att individerna är onda, maktlösa eller laglösa, reproduceras och fasthålls via dokumentärserien. Myter som stad kontra landsbygd, den dominerande arten och ”den andra” konstrueras och anspelas på genom framställningen av rovdjurskritikerna. / This study investigates how people (reindeer keepers, hunters and farmers) critical to large carnivores are portrayed, which myths are constructed and alluded to through the representations and how the polarized diffrences between the rural and the urban area are expressed in the SVT documentary series Den stora rovdjursfejden (The great carnivore feud). In the study, a qualitative semiotic analysis was carried out, which was linked to previous research on the subject. I have used a theoretical framework such as semiotics, representation, stereotypes and hegemony. The results of the study show that the creators of the documentary series have portrayed reindeer keepers, hunters and farmers as ”the others”, where the production is based on an urban norm. Furthermore, the results show that several stereotypes such as that the individuals are evil, powerless or lawless are reinforced and maintained via the documentary series. Myths such as urban versus rural, the dominant species and ”the others” are constructed of people critical to large carnivores and alluded to through the production.

At the end of the 1960s, an increasing number of women started working as journalists. Since then, women's presence in news media has grown. The national report "Count on Women" by Maria Edström and Josefine Jacobsson (2020) shows that more women than men in Sweden are news presenters (77 percent), while slightly more men than women are news reporters (54 percent). However, the report indicates that the proportion of female experts in the news flow is only 21 percent, a figure described in the report as "unchangeably low" (Edström et al., 2020). The low percentage of female experts compared to men, when the proportion of news presenters favors women, can be puzzling. Why are there so few female experts?This study aims to examine the distribution between the number of men and women participating as experts in the SVT program Agenda. The study also looks at the topics that each gender is allowed to discuss. The study uses a quantitative method consisting of content analysis, analyzing 12 episodes of Agenda evenly distributed over the years 2016 and 2019. The theory used includes Yvonne Hirdman's gender system, agenda-setting theory, Irene Costera Meijer's definition of "hard" and "soft" topics, and Gaye Tuchman's theory of symbolic annihilation. The results of the study show that the distribution between men and women in SVT's Agenda is less even in 2019 than it was in 2016. The number of men invited is also higher in both periods. Men are allowed to speak on more topics than women, including “economics”, “crime”, and “news media & business” that women are not allowed to speak on at all. Both men and women largely speak on "hard" topics (Meijer, 2020) rather than "soft" topics. According to framing theory, consumers are influenced by how the presented content is framed and packaged (Baden, 2020). In other words, there is a certain risk that the distribution of "hard" and "soft" conversation topics and stereotypical representation in the media align with female and male gender roles.