Syftet med uppsatsen var att undersöka hur jämställdheten mellan kvinnor och män ter sig i svensk och finsk public service-tv. För att komma fram till våra resultat har vi gjort en kvantitativ och kvalitativ analys av  nyhetsinslag från SVT och YLE. Våra frågeställningar handlade om hur många män och kvinnor som syns i nyhetsinslagen, hur de framställs och om det finns “manliga” eller “kvinnliga” ämnen. I vår analys har vi använt oss av genusteori, dagordningsteori och gestaltningsteori. Vi kom fram till att fler män än kvinnor kom fram på både SVT och YLE och att det fanns ämnen som var mer “kvinnliga” och “manliga”. Det kom även fram fler kvinnor på YLE än SVT. Vi har dragit slutsatsen att det fortfarande inte är jämställt. / The purpose of this study was to analyze how the gender equality gets represented in swedish and finnish public service television. To discover this we have done a quantitative and a qualitative analysis of news reports from SVT and YLE. Our research questions were about how many men and women are shown in the news reports, how they are portrayed and if there are “male” and “female” news topics. In our analysis we have used gender theory, agenda setting theory and framing theory. We found out that there are more men than women shown in both SVT and YLE and that there were tendencies of “male” and “female” news topics. There were also more women in YLE than SVT. We’ve come to the conclusion that it’s still not equal.

The intent of this paper is to examine the conditions for Swedish filmmakers with the short film format as final goal. Through a qualitative study we investigate what paths there are for distributing short films through the digital platforms available today. We do this by interviewing some of the most experienced and successful short film creators in Sweden and one of Sweden's main financier in film creation, to provide as just image of the branch as we can. Short films with financing from the state and regional financiers rarely has any focus on economic gain. They are rather intended to help form filmmakers and give them an opportunity to establish themselves prior to further filmmaking. The main digital platform in Sweden is SVT Play, witch is much based on the fact that SVT is part of sponsoring a big part of the government financed short films. The greatest problem we found is the availability for short films through digital platforms, since SVT Play most often has exclusive rights and only buy viewing rights during periods. When you want to distribute your short film, the most important aspect is the context, the film should not only appeal the audience it reaches but it also has to appeal the audience in the situation where it reaches them. / Vi undersöker förutsättningarna för filmskapare i Sverige med kortfilmsformatet som slutmål. I form av en kvalitativ studie tar vi reda på vilka vägar det finns för att distribuera sina kortfilmer med hjälp av dagens digitala plattformar och hur dessa nyttjas. Detta görs genom att intervjua några av Sveriges mest erfarna och framgångsrika kortfilmsskapare och en av Sveriges största finansiärer av filmskapande för att skapa en så korrekt bild av branschen som möjligt. Det kompletteras med en kvantitativ enkätundersökning ämnad att skapa en generell bild av svenskars konsumtion av statligt och regionalt finansierad kortfilm. Kortfilmer med statligt och regionalt stöd har sällan något fokus på ekonomisk vinning. De är snarare ämnade att forma filmskapare och ge dem en möjlighet att grunda inför fortsatt filmskapande. Den huvudsakliga digitala plattformen är SVT Play, på grund av att SVT är med och sponsrar en stor del av de statligt och regionalt finansierade kortfilmerna. Det största problemet vi funnit är tillgängligheten för kortfilmer på digitala plattformar, då SVT Play oftast har exklusiva rättigheter och bara har visningsrättigheter periodvis. Då man vill sprida sin kortfilm handlar det främst om kontexten, att filmen inte bara ska tilltala publiken den når utan också tilltala publiken i den situation publiken är i då den når den.

The aim of the study is to see what topics the news programmes Rapport on Swedish Television and Ekot on Swedish Radio report on in their broadcasts and to see how different news genres take their place in the programmes. Rapport and Ekot are two of Sweden's biggest news programmes and I want to analyse what is similar in their broadcasts and what is different. The study has been conducted on seven different broadcasts from each medium, which means that the sample amounts to 14 broadcasts from Rapport at 18.00 on SVT (SVT1) and Ekot at 16.45 on SR (P1 and P4). The broadcasts are taken from a period of seven months. I have investigated which news genres is featured in each broadcast and, in particular, studied which news genres are generally the three most common. Furthermore, I have studied how much space news stories, telegrams and commentaries get in comparison to each other. I have also studied how much time covid-19 and the weather get in the news broadcasts compared to other news. The results showed that both SVT and SR spend a lot of time on news stories. Furthermore, the study showed that Rapport reports more on the pandemic, while Ekot focuses more on foreign news. The study also showed that crime news is often top news along with news about politics. News about the weather forecast is more featured on TV than on radio, according to my study on my analysis units.

Media consumption has shown a tremendous increase in recent years, and with this increase, new audience expectations are put on the features offered by media-streaming services. One of these expectations is the ability to skip redundant content, which most probably is not of interest to the user. In this work, intro sequences which have sufficient length and a high degree of image similarity across all episodes of a show is targeted for detection. A statistical prediction model for classifying video intros based on these features was proposed. The model tries to identify frame similarities across videos from the same show and then filter out incorrect matches. The performance evaluation of the prediction model shows that the proposed solution for unguided predictions had an accuracy of 90.1%, and precision and recall rate of 93.8% and 95.8% respectively.The mean margin of error for a predicted start and end was 1.4 and 2.0 seconds. The performance was even better if the model had prior knowledge of one or more intro sequences from the same TV series confirmed by a human. However, due to dataset limitations the result is inconclusive. The prediction model was integrated into an automated system for processing internet videos available on SVT Play, and included administrative capabilities for correcting invalid predictions. / Under de senaste åren så har konsumtionen av TV-serier ökat markant och med det tillkommer nya förväntningar på den funktionalitet som erbjuds av webb-TVtjänster. En av dessa förväntningar är förmågan att kunna hoppa över redundant innehåll, vilket troligen inte är av intresse för användaren. I detta arbete så ligger fokus på att detektera video intron som bedöms som tillräckligt långa och har en hög grad av bildlighet över flera episoder från samma TV-program. En statistisk modell för att klassificera intron baserat på dessa egenskaper föreslogs. Modellen jämför bilder från samma TV-program för att försöka identifiera matchande sekvenser och filtrera bort inkorrekta matchningar. Den framtagna modellen hade en träffsäkerhet på 90.1%, precision på 93.8% och en återkallelseförmåga på 95.8%. Medelfelmarginalen uppgick till 1.4 sekunder för start och 2.0 sekunder för slut av ett intro. Modellen presterade bättre om den hade tillgång till en eller fler liknande introsekvenser från relaterade videor från sammaTV-program bekräftat av en människa. Eftersom datasetet som användes för testning hade vissa brister så ska resultatet endast ses som vägledande. Modellen integrerades i ett system som automatiskt processar internet videos frånSVT-Play. Ett tillhörande administrativt verktyg skapades även för att kunna rätta felaktiga gissningar.

In 2021, Sweden was ranked as the European country with the highest number of fatal shootings per million inhabitants. As a result, gang violence is described as a national crisis and has turned in to one of the main debate themes among political parties ahead of the parliamentary election in 2022. In the debates on gang violence, it is often linked to migration politics. Swedish Television (SVT) has broadcasted numerous programs on gang violence, and these programs are the main material used in this study.  Drawing on feminist- and critical whiteness theory I examine how ideas of gender, whiteness and Swedishness interplay in the construction of gang violence as a national crisis. By using a retrotopic, a security politic and an affective theoretical perspective it is possible to analyze who is portrayed as vulnerable or problematic in relation to the gang violence. A further ambition of this study is to investigate the connection between folkhem nostalgia and the construction of gang violence as a national crisis. I argue that the Swedish exceptionalism is being used to establish collective feelings of folkhem nostalgia, which contributes to the understanding of gang violence as a national crisis. Based on a thematic analysis (Braun & Clark 2006) I show how feelings of folkhem nostalgia are used to establish narratives of a threatening and problematic Other; a male non-white threat within the nation. Further, the debates and documentaries broadcasted on SVT can be seen as part of political and national interests, where a (hi)story of folkhemmetas a part of the Swedish exceptionalism is being used to establish certain feelings and perceptions related to gender and race. This enables a placement of gang violence in another place, in another culture and in another body.

Purpose: To explain how some of the local TV stations of Swedish Television relate to the rules of public service when using social media. Method: This essay is written by a qualitative method and is the result of interviews with eight respondents from four different editorial offices in Sweden: SVT Väst, SVT Skåne, SVT Västernorrland and SVT Västmanland. After having interviewed the respondents and read relevant literature, we could draw conclusions and discuss how the editorial offices deal with the contract of public service while being on social media. Main results: Our results showed that the difference between commercial media and public service media is getting smaller. It’s important for the editorial offices of the local TV stations to use social media as a platform for their news, even though there are commercial ads on Facebook, for instance. It’s also important for them to be where the public is, although it’s on a commercial digital platform as Facebook or Twitter. We also found that the rules of public service may be changed in a near future. The bigger editorial offices want to get viewers by having sensational headlines, whereas the smaller ones focus on the relationship with the public.

<p>Abstract</p><p>Title: Brand exposure in television. A comparison between SVT and TV4 2003 and 2006.</p><p>Number of pages: 57 including appendix</p><p>Author: Axel Victorin</p><p>Period: Spring 2008</p><p>Course: Media and Communication studies C</p><p>University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University</p><p>Purpose/aim: The aim of this study is to evaluate the prevalance of brand exposure in Swedish public service television, SVT and TV4. The Swedish public service TV broadcasting company, Sveriges Television (SVT) advertises itself as purveyor of free television, without commercial or political interference. A B-level essay, written some years ago, showed that the SVT policies were not always observed throughout the entire organisation. The aim of this essay is, by using quantitative research, to study whether SVT is letting commercial interests have their say in the programmes by exposing brand names and logotypes.</p><p>Material/method: The study is performed through examining 40 hours of television from SVT and 40 hours from TV4, as reference. TV4 is a Swedish commercially funded broadcaster, working under similar legislation as SVT. A quantitative method has been developed for this study.</p><p>Results: The results of the study shows that while TV4 stays on a fairly steady level concerning brand exposure, brand exposure in SVT has decreased significantly between 2003 and 2006. The reason for this is beleived to be increased awareness of the issue in the SVT organisation, possibly due to product placement being more debated and acknowledged in recent years.</p><p>Keywords: SVT, TV4, product placement, brand name exposure, television, marketing</p>

Populism, what is that really? Is it like a wave of populism we standing in front of with Donald Trump and Marine Le Pen in its lead? Well, that’s very hard to say. Research have shown that it´s very hard to exactly say anything about what populism is. But, in this study several different research has been put together with four concrete criterions as a result. These four criterions will be useful as a theoretical framework, to analyse four Swedish parties’ participation in two different welfare-debates. Which one of them uses populism? It will also be useful for this study’s second question, if populism is a useful concept of analysing political parties? The method used in this study is text analysis, with the spoken text in the debates in focus. The result shows the complexity of populism as a concept, but also that all the parties, accept one, uses populism in the two debates, more or less.   The conclusion is that populism as a concept is far too big, and far too widespread to analyse in a research of this size, and therefore it´s necessary to cut things of.

Syftet med denna studie är att undersöka skärningspunkten mellan traditionella nyhetskanaler och Facebook för att se vilken roll Facebook spelar för de lokala nyhetsaktörerna i Helsingborg. Vi har undersökt Helsingborgs Dagblad, Lokaltidningen Helsingborg, SVT Nyheter Helsingborg och SR P4 Malmöhus för att se hur deras arbetsprocess, nyhetsinnehåll och publikinteraktion påverkas av Facebook. Eftersom medierna besitter makt att sätta dagordningen för vad människor får för information har vi använt oss av teorier kring nyhetsvärdering, nyhetsurval och agendasättande i vår studie. För att i ett större perspektiv se vilken roll Facebook spelar för den lokala journalistiken i Helsingborg har vi även använt oss av medieekologisk teori. Vår undersökning består av en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen är en innehållsanalys av de fyra lokala nyhetsaktörernas innehåll, där vi jämfört publiceringen i traditionella kanaler med publiceringen på Facebook. Vi har även undersökt publikens reaktioner på det publicerade innehållet. Den kvalitativa delen består av fyra intervjuer med en representant från varje undersökt nyhetsaktör. Syftet har bland annat varit att få mer information om hur de uppfattar att Facebook påverkar deras arbetsprocess. Resultaten visar att Facebook påverkar de traditionella nyhetsaktörerna på orten, men i olika grad. Den tydligaste skillnaden är att Facebook spelar en större roll för de kommersiella tidningarna än för public service-aktörerna. Det publicerade innehållet skilde sig åt mellan de olika kanalerna. Ett framträdande resultat var att brott och rättsfrågor dominerade på Facebook, vilket kan förklaras med att det är snabba händelsenyheter som väcker känslor och engagerar publiken. Resultaten visar att nyhetsaktörerna tycker sig komma närmare sin publik genom Facebook, och att publiken har ökade möjligheter att påverka nyhetsaktörernas nyhetsvärdering, nyhetsurval och agendasättande.

I denna uppsats undersöks SVT:s nyhetsprogram Aktuellt och deras användning av experter. Ur ett genusperspektiv undersöks förekomsten av kvinnliga respektive manliga experter i avseende att uppmärksamma könsskillnader i nyhetsmedier. Resultatet jämförs också med tidigare forskning och resultat om könsfördelning och könsmärkning i nyhetsmedier. Det teoretiska ramverket består bland annat av teorier om den manliga normen, mediernas makt och genusslentrian samt könsmärkning inom nyhetsjournalistik. De empiriska materialet utgörs av nyhetssändningar från Aktuellt mellan åren 2001-2016. Konstruerade veckor hjälper till att avgränsa ett omfattande material och förhoppningen har varit att kunna säga något om Aktuellts typiska eller genomsnittliga användning av experter. Totalt har 96 nyhetssändningar och 108 experter undersökts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys, ett användbart verktyg för att ta reda på hur vanligt förekommande något är i ett material eller hur stort utrymme vissa ämnen eller grupper får. Resultatet visar att de hypoteser som prövas delvis bekräftas och delvis falsifieras vilket gett ett mer komplicerat resultat än förväntat. Det framkommer en manlig dominans bland Aktuellts experter och männen är i genomsnitt något äldre än de kvinnliga experterna. Resultatet visar också att stereotyper kring vilka ämnen som är traditionellt manliga respektive kvinnliga delvis påverkar vem som kommenterar vad. Men resultatet avviker också från traditionella mönster. Till exempel visar studien att juridiska frågor, ett traditionellt sett manligt ämnesområde, i större utsträckning kommenteras av kvinnliga experter. I uppsatsen konstateras även att könsbalansen i Aktuellt är bättre än vad mycket av den tidigare forskningen visat. Manliga och kvinnliga experter ges exempelvis nästintill likvärdigt utrymme i form av taltid och antal frågor, och något samband mellan expertens kön och en chefsposition kan inte hittas. Avslutningsvis konstateras att könsbalansen, trots vissa stereotypa drag, har förbättrats över tid. Resultatet kan därmed sägas gå i linje med ett alltmer jämställd samhälle, vilket är ett viktigt steg för demokratin, vår syn på varandra samt våra normer och värderingar.