När visuell media, såsom film, TV, reklam och liknande produceras så är det många olika konstformer som måste samarbeta för att uppnå det gemensamma resultatet. Det är bland annat författare, konstnärer, designers, dekoratörer, skräddare, fotografer, klippare och ljudläggare. En del i processen för att berätta historien är också att musik ska komponeras. Därför är syftet med detta arbete att utifrån ett subjektivt perspektiv beskriva och diskutera kompositörens uppgift i samband med en större tv-produktion. Kompositörens uppgift är att hjälpa historien att ta reda på rätt känslor och förstärka dem. Om man tittar på en filmsekvens kan musiken vara den avgörande faktorn om betraktaren skrattar eller gråter - beroende på hur man väljer att musiklägga den. Tillsammans med regissör och producent är det viktigt att gå genom serien scen för scen så att alla jobbar med att förvalta samma känslor. Det konstnärliga materialet i detta arbete är originalmusiken till SVT:s Julkalender 2017 Jakten på tidskristallen som jag komponerade och i texten beskrivs arbetsprocessen från första idé till att arbetet var avslutat och utvärderat.

Uppsatsen består av en kvantitativ studie med sociala medier i fokus. Studien handlar om hur redaktionerna; Aftonbladet, Dagens Nyheter samt SVT nyheter, använder sig av sociala medier som en redaktion. Genom att studera sättet redaktionerna publicerar sitt innehåll och hur det uppmanar till interaktion och reaktioner på sina sociala medier. Samt även om innehållet i inläggen är “marknadsföring” kontra “eget innehåll”.    För att kunna utföra studiens används en kvantitativ innehållsanalys för att kunna se hur samtliga redaktioner använder sig av sociala medier när det kommer till publicering av deras artiklar och material. Efter datainsamlingen, sammanställde vi studiens resultat i form av statistik och diagram som sammanfattar datainsamlingens resultat.    Resultatet visar att samtliga redaktioner använder sig av de social medierna men i olika utsträckningar. Något resultatet tydligt visade var hur redaktionerna uppmanade till interaktion på samtliga av deras sociala medier i väldigt låg utsträckning, det gällde alla redaktioner, inklusive då SVT Nyheter vilket förvånade oss mest. Datainsamlingen visade även följarna och läsarnas påverkan när det kommer till sociala medier och vad som får flest reaktioner och interaktioner, utan redaktionernas uppmaning eller agenda.

This study aims to, against the background of the change in viewership figures, identify the factors that explain SVT Neuter’s increasing popularity within the age group young adults during the corona pandemic in the spring of 2020. The study wishes to receive answers to the questions: How do the interviewed young adults reason about their own media use and use of SVT Nyheter during the corona pandemic? And how do the interviewed young adults reason about increases/decreases in their own consumption of news based on the changed needs that have arisen as a result of the corona pandemic? The framework of uses and gratifications are taken into concern when analysing the results of this study.  Four participants, within the study selection group, were placed in a focus group to be interviewed and discuss with each other. Where the participants consisted of people with different genders and background, however with a common daily news consumption. One participant, with responsibility for SVT´s newsroom, was also interviewed after the focus group, to get an insight from the inside of SVT and as a compliment to the answers from the focus group. The analyse method is qualitative in order to find codes, define themes with the purpose to find patterns.  The conclusion of the findings is that need-satisfying factors were those, based on the results and gratifications, that affected the use of SVT Nyheter most within the focus group. The main theme, and finding, is the media use of the interviewed young adultsˈ during the pandemic. Where the influence of the media structure and individual factors such as housing situation has been important for news consumptions and the choice of media. Within the focus group, all participants agreed that the use of news mostly took place on digital and social media platforms, including news from SVT. This study is relevant as it examines a phenomenon during an ongoing crisis, where research is lacking, and may also enable today´s media society to gain an understanding of why young adultsˈ increased their use of SVT Nyheter during the pandemic. This is to understand young adults need for news for further research.

The purpose of this study is to examine how the Swedish public broadcaster SVT depicted domestic measures taken by the government and other authorities as a result of the covid-19 pandemic with attention to their double role as public service. Public service media have a unique role in both acting in favour of the authorities when providing crucial information to the citizens and acting in favour of the public when investigating the work made by the authorities. Building on framing theory and a theoretical framework consisting of public service concepts and governmental crisis communication, critical discourse analysis will interpret how SVT domestically reported about the covid-19 pandemic, with attention to the roles they assumed. The results showed that SVT took on three different roles: the educational role, the informative role and the journalistic role. This duality opens up normative questions regarding how SVT’s articles should be interpreted by the readers, what SVT aims with their news reporting and how transparent they are with their readers. The study does not criticise SVT having different roles in their news reporting. Instead, their guiding principles show that it is necessary to take on contrasting duties towards both the government and the citizens. However, they do not fully follow these principles, which can be seen in their scarce journalistic role despite it being an important part of their public service report.

I rapporten jämförs nyhetsrapporteringen på SVT nyheters webbsida och Instagram för att sekonsekvenserna av dess skillnader och likheter i relation till medieteknologins utveckling.Undersökningens material är en intervju, statistik i form av frekvens av nyhetsuppdateringarsamt en jämförande fallstudie där två nyheter som publicerats på båda plattformarna analyserasutifrån läsbarhetsindex och visuell textanalys. Resultatet visar att SVT nyheters redaktionellaarbete anpassats till medieteknologins utveckling genom att bland annat ha en redaktionsgruppmed ansvar för sociala medier. Nyheterna publiceras med skillnad i innehåll på plattformarnaoch anledningen framkommer dels som redaktionens avsikter, dels som Instagrams möjlighettill interaktion. Slutsatserna är att redaktionens anpassning till medieteknologins utvecklingbidrar till att verksamheten förblir aktuell i det digitaliserade samhället. Skillnaden inyhetsinnehåll på plattformarna beror på publikens önskemål samt skillnaden i hur nyheternarapporteras och ligger främst i språkhandlingarna där nyheterna på Instagram erbjuder vidareinformation som finns i artiklarna på webbsidan. Sammanfattningsvis fungerar webbsidan somhuvudsaklig nyhetsförmedlare genom sitt varierade nyhetsinnehåll, medan Instagram främstrapporterar om publikönskade nyheter. Skillnaden utgör även plattformarnas samspel.

The aim of this essay is to study how events associated to the coronavirus has been portrayed in the Swedish newspaper Aftonbladet and the public service-company SVT. To concretize the aim, we formulated two questions; is there any overall differences and similarities between SVT and Aftonbladets way to angle their news, if the answer is yes, what are the differences and similarities, do SVT’s and Aftonbladet’s reporting differ in terms of storytelling techniques in the articles associated to the coronavirus, if the answer is yes, what are the differences and similarities. The method chosen to investigate these questions was a qualitative content analysis with a focus on storytelling techniques. The chosen theories to support the method was framing, media logic, agenda setting and news rating & storytelling techniques. In the analysis we came to the conclusion that Aftonbladet and SVT in many of their articles have used almost the same angle, although the angles of Aftonbladet was more explicit and not as unbiased as SVT’s news articles. During our time studying SVT and Aftonbladet we saw that in the videos that belonged to the articles, Aftonbladet used interviews with persons who had participated in the press conferences, instead of publishing parts from the press conference in the videos, which SVT did. SVT hasn’t, in any of the cases, published an interview with, for example, a doctor or a representative from Folkhälsomyndigheten. It gives a more personal impression to interview individuals, than to publish parts from a press conference. We also saw that Aftonbladet used more storytelling techniques, especially accentuation and intensification in their framing of events connected to the virus, it was especially noticeable in the article about the first death. Something that surprised us during the work with the analysis was the fact that neither Aftonbladet nor SVT have been more critical to the government’s decisions in their reports. Perhaps because the trust in the authorities is high among the audience.

Genom en kommunikationsteoretisk analys diskuteras grafiska element i förklaringsvideor publicerade av Sveriges Television. Vi har i dagens samhälle ett allt kortare koncentrationsspann då information har blivit mer lättillgängligt genom teknisk utveckling. Det ligger därför i designutvecklingens intresse att undersöka hur format som förklaringsvideor kan användas för att presentera ett ämne utan att tappa mottagarens intresse. Resultatet av analysen visar att alla Sveriges Televisions förklaringsvideor hjälper mottagaren att förstå innehållet med hjälp av gester, pilar, färg- och storlekskrontrast samt skriftliga nyckelord. Däremot finns det en problematik kring statistisk presentation som bryter mot matematiska konventioner. Det blir tydligt att de grafiska element som används i dessa videor är beroende av den verbala informationen för att skapa mening.Rollen för Sveriges Television och public service i ett digitalt medielandskap problematiseras i en avslutande diskussion.

I denna kandidatuppsats studeras olika uppfattningar av begreppet kvalitet i allmänhet, och hur unga tonåringar uppfattar kvaliteten på Sveriges Televisions (SVT) ungdomsprogram i synnerhet. SVT har påtalat svårigheter för att nå de unga tittarna och uppsatsens hypotes var en fråga, om kampen för att nå ungdomarna kunde korrelera med en uppfattad låg kvalitet i produktionerna riktade till målgruppen. Denna studie fann att kvaliteten har mycket lite att göra med hur filmer och TV-serier uppfattas. Ungdomar baserar sin åsikt utifrån vilket värde en produktion ger dem. Den ackumulerade data som uppsatsen bygger på kommer från mailintervjuer, en fokusgruppsintervju och en netnografisk undersökning, tillsammans med information från akademiska böcker och artiklar. Studien är uppdelad i två delar; två resultatkapitel och två diskussionskapitel. Den första delen handlar om studiens första frågeställning ”Vad definierar kvalitet inom film och TV?” och den andra delen använder diskussionen från del ett för att diskutera den andra frågeställningen ”Vad anser målgruppen, 12-16 år, om kvaliteten på SVTs ungdomssatsningar?”. / In this bachelor thesis, we study the different perception of the term quality in general, and how young teens perceive the quality in Swedish public service (SVT) youth production in particular. SVT has declared their struggle to reach the adolescent viewers. Our hypothesis was a question if the struggle to reach young teen could correlate to a perceived low quality in their productions according to the target audience. We found, in our research, that quality has very little to do with how film and TVshows are perceived. Young people base their opinion on what value a production give them. The accumulated data which the thesis is based on comes from email interviews, a focus group interview, and a netnographic research, along with the information collected from academic books and articles. The study is divided into two parts; two result chapters and two discussion chapters. The first part is about the first question of the study "What defines quality in film and television?" and the second part uses the discussion from part one to discuss the second question "What does the target group, 12 16 years, think about the quality of SVT's youth productions?".

Syftet med den här uppsatsen är att få kunskap om hur producenter av barn-TV harbemött barnpublikens förflyttning från linjär-TV till strömningstjänster på internet,och hur denna utveckling har påverkat deras förståelse av publiken och sättet attgöra program. Undersökningen bygger på intervjuer med fem personer som jobbarmed produktion av barn-TV samt filmpedagogik och filmundervisning för barn,och visar att TV-branschen tagit tydligt intryck av barns nya digitala tittarmönsterpå flera sätt. Detta gäller bland annat i synen på barn som medvetna och digitalamediekonsumenter, och i den konkreta planeringen för programmens innehåll ochpublicering.

The Word Memory Test (WMT) is a popular effort test that requires participants to memorize lists of paired words and repeat them back in a variety of different memory tasks. Four brain injured patients participated in two trials of the delayed recall (DR) portion of the WMT while undergoing fMRI scanning. In the first trial subjects put forth full effort, and during the second trial subjects were instructed to simulate increased memory impairment in order to represent poor effort. fMRI activation from both trials were compared in order to contrast full and simulated poor effort activation patterns during the WMT. Raw scores from full effort and simulated poor effort trials were compared to a control group to test the hypothesis that a brain injured population will score lower than a healthy population on the WMT while putting forth full effort. Raw score results showed lower WMT scores for TBI group. fMRI results showed larger between-group differences than between-condition differences, suggesting that the WMT is sensitive to TBI.