Nesta dissertação, partiu-se da herança da tradição cristã do direito de guerra justa a fim de compreender as modulações experimentadas pelo conceito quando de sua aplicação, na legislação castelhana, aos processos de conquista e colonização das Índias Ocidentais de 1492 a 1573. Tendo em conta a polêmica instaurada com a dúvida acerca da legitimidade da conquista, foram consideradas as posições de alguns dos mais influentes teólogos, juristas, conquistadores e administradores coloniais. Deu-se especial atenção ao pensamento de Francisco de Vitoria e Domingo de Soto, os maiores expoentes da Escola de Salamanca, em razão do debate historiográfico pendente na direção da coadunação entre a doctrina communis apresentada por eles quanto à guerra e as normas de Castela. Observou-se que, durante quase todo o período analisado, o teor da legislação pressupôs a inferioridade dos nativos, bem como uma interpretação teocrático-pontifical das bulas papais de 1493. O rol de causas disparadoras da guerra se mostrou variável, conforme o texto e a circunstância, abarcando imperativos de defesa, castigo, conversão, vingança, domínio e civilização. / In this thesis, the heritage of the Christian tradition of just war was considered in order to understand the modulation experienced by the concept upon its application, in Castilian legislation, to the processes of conquest and colonization of the West Indies from 1492 to 1573. Taking into account the controversy brought with the doubt concerning the legitimacy of the conquest, the positions of some of the most influential theologians, jurists, conquerors and colonial administrators were analyzed. Special attention was provided to the thought of Francisco de Vitoria and Domingo de Soto, the greatest exponents of the School of Salamanca, given the pending historiographical debate toward coadunition between their doctrina communis about war and the rules of Castile. It was observed that, during most of the period studied, the content of the legislation assumed the inferiority of the natives, as well as a theocratic-pontifical interpretation of the papal bulls of 1493. The list of triggering causes of war was variable, according to the text and the circumstance, covering defense, punishment, conversion, revenge, domination and civilization imperatives.

Nesta dissertação, partiu-se da herança da tradição cristã do direito de guerra justa a fim de compreender as modulações experimentadas pelo conceito quando de sua aplicação, na legislação castelhana, aos processos de conquista e colonização das Índias Ocidentais de 1492 a 1573. Tendo em conta a polêmica instaurada com a dúvida acerca da legitimidade da conquista, foram consideradas as posições de alguns dos mais influentes teólogos, juristas, conquistadores e administradores coloniais. Deu-se especial atenção ao pensamento de Francisco de Vitoria e Domingo de Soto, os maiores expoentes da Escola de Salamanca, em razão do debate historiográfico pendente na direção da coadunação entre a doctrina communis apresentada por eles quanto à guerra e as normas de Castela. Observou-se que, durante quase todo o período analisado, o teor da legislação pressupôs a inferioridade dos nativos, bem como uma interpretação teocrático-pontifical das bulas papais de 1493. O rol de causas disparadoras da guerra se mostrou variável, conforme o texto e a circunstância, abarcando imperativos de defesa, castigo, conversão, vingança, domínio e civilização. / In this thesis, the heritage of the Christian tradition of just war was considered in order to understand the modulation experienced by the concept upon its application, in Castilian legislation, to the processes of conquest and colonization of the West Indies from 1492 to 1573. Taking into account the controversy brought with the doubt concerning the legitimacy of the conquest, the positions of some of the most influential theologians, jurists, conquerors and colonial administrators were analyzed. Special attention was provided to the thought of Francisco de Vitoria and Domingo de Soto, the greatest exponents of the School of Salamanca, given the pending historiographical debate toward coadunition between their doctrina communis about war and the rules of Castile. It was observed that, during most of the period studied, the content of the legislation assumed the inferiority of the natives, as well as a theocratic-pontifical interpretation of the papal bulls of 1493. The list of triggering causes of war was variable, according to the text and the circumstance, covering defense, punishment, conversion, revenge, domination and civilization imperatives.

Syftet med studien är att ta del av erfarenheterna bland några elever på introduktionsprogrammet som inte nått målen för årskurs 9 i svenska i grundskolan. Studien skulle ge svar på bland annat hur eleverna upplevt skolans försök att hjälpa dem nå målen. Andra frågor som skulle besvaras var om eleverna hade egna funderingar kring vad skolan kunde ha gjort för att främja lärandet, om de känt sig inkluderade och delaktiga samt om de hade övriga erfarenheter från grundskoletiden som har varit av betydelse för dem. En kvalitativ metod användes och genom livsberättelser framkom de vuxna informanternas erfarenheter. Två intervjuer genomfördes med de tre deltagarna. Resultatet visar att trots skolans insatser så nåddes inte målen. Informanterna anser att skolan hade kunnat göra mera genom att ge dem bekräftelse, lyssna på dem, ge dem mera hjälp och att inte alla elever med olika behov av stöd ska sitta i samma grupp. De berättar om rädsla att framstå som dumma och att de känt ett utanförskap. Slutligen så kan det konstateras att ur informanternas perspektiv så har skolan inte levt upp till sina åtaganden enligt skollagen, Salamancadeklarationen och Barnkonventionen genom att inte anpassa den ordinarie skolmiljön, inte låta eleverna vara delaktiga och framförallt genom att inte upprätta åtgärdsprogram. / The aim of this study is to examine a few adult students’ experiences from compulsory school where they did not achieve the goals in Swedish. The study was also supposed to point out if the students had any thoughts about how the school could have supported their learning, if they felt included and involved and if they had other experiences from compulsory school. Two interviews were made with the three respondents. A qualitative method was used and the data is collected from their life stories. The result shows that despite the school’s efforts, the respondents did not achieve the goals. The respondents talk about their need of corroboration, that the teachers should have listened to them, given them more help and the unsuitability to put all the students with learning difficulties in the same room. The respondents talk about fear of looking stupid and a feeling of exclusion. From the respondents’ perspective it is obviously that the school did not undertake its responsibility according to the Swedish school law, the Salamanca Declaration and Convention on the Rights of the Child by adjusting the ordinary environment in the classroom, letting the respondents be involved and most of all, by ignoring their duty to write åtgärdsprogram, i.e. individual programmes for higher achievement.

El Turismo Cultural, aunque ya goza de aceptación e importancia creciente en el mundo, no se considera aún como una alternativa real al de "sol y playa". Quizás por eso no se le dedica tanta atención, publicidad y campañas para su promoción y desarrollo. Pero cuando se ofrece un producto cultural interesante se convierte en una actividad que puede llegar a convulsionar la pacífica actividad urbana en ciudades monumentales como Salamanca, León y Burgos. Esto fue lo que ocurrió con Las Edades del Hombre, macroexposición celebrada en cuatro ciudades de Castilla y León entre 1988-1993 y visitada por casi cuatro millones de personas que hicieron de ella el mayor acontecimiento artístico-cultural celebrado jamás en España y del que salieron complacidos los visitantes. El interés turístico de dicha muestra está fuera de toda duda, lo mismo que el geográfico, aspectos que espero demostrar en el presente trabajo. También confío que quien lo lea se convenza de que el turismo Cultural es una "alternativa real" al de "sol y playa". Even Though cultural tourism has already reached a large and growing importance in the world, it is not yet considered as a real alternative to the one of "sun & beach". Because of this it has not received much attention, publicity and promotional campaigns. However, whenever an interesting cultural product is offered it becomes an activity that may convulsionate the urban tranquility of cities, such as the case of Salamanca, León and Burgos. This experience was corroborated during the exposition "Ages of Man" at Castilla and Leon between 1988 and 1993. Nearly four million people visited the exposition and made it the most attractive cultural and artistic event ever known in Spain. In this paper 1 intend to show the touristic and geographic interest of expositions, such as the one mentioned above. By doing this 1 expect to convince the public that cultural tourism is a real alternative to the one of sun and beach.

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen angående det stöd som lärare anser sig behöva i undervisningen för barn med NPF. För detta har en fenomenografisk intervju och analysmetod använts. I genomförandet av detta har åtta lärare intervjuats och materialet har sedan analyserats och kategoriserats för att kunna beskriva det totala utfallsrummet. Resultatet visade tre övergripande beskrivningskategorier, Yttre förutsättningar för stöd till läraren, Inre förutsättningar för stöd till läraren samt Normkritiskt perspektiv. De yttre förutsättningarna förklarar hur lärarna i denna studie uppfattar att de behöver stöd i form av kriterier som ligger utanför den egna personen. De inre förutsättningarna förklara hur lärarna i denna studie uppfattar att de behöver stöd i form av inre egenskaper eller kvalitéer. Det Normkritiska perspektivet förklarar hur lärarna i denna studie uppfattar att de behöver stöd i form av ett utvidgat normkritiskt tänkande och handlande. Resultatet visar också att detta är ett komplext och mångbottnat fenomen som inte har ett enkelt allmängiltigt svar. Slutsatserna som går att dra utifrån denna studie är att det finns brister i lärarutbildningen gällande kunskaper om barn med NPF, samtidigt som kontexten för lärandet av dessa kunskaper bör ske i nära anslutning till lärarens praktiska yrkesutövning. Utöver det går det att dra slutsatsen att det finns ett behov av en profession i skolan, som kan möta elever med NPF i de socialpedagogiska svårigheter som uppstår.

Pia Persson. (2013). Specialpedagogik i Tunisien. (Special Education in Tunisia). (Education Specialisée en Tunisie). Magisterutbildning inom Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle; Malmö Högskola.Problemområde: Denna studie behandlar hur utbildning för elever i behov av särskilt stöd är organiserad och utformad i Tunisien. Tunisien är ett utvecklingsland där hela utbildningssystemet har vuxit fram under de senaste decennierna i samarbete med Unicef. Studien lyfter fram hur och i vilken utsträckning elever i behov av särskilt stöd får ta del av utbildning.Syfte: Syftet är att undersöka hur utbildningen för elever i behov av särskilt stöd är organiserad i Tunisien och på vilket sätt den är inkluderande utifrån det som Salamancadeklarationen förespråkar. Som teoretisk ram används capability approach, vilken betonar utvecklingsländers förutsättningar för att utjämna individers olikheter, i detta fall elevers möjligheter till utbildning.Metod: Fältstudien är genomförd i Tunisien där framförallt yrkespersoner från olika nivåer inom utbildningssystemet har ingått som informanter. Studien är etnografisk och vid datainsamlingen har metoder som överensstämmer med fallstudie använts, där flera olika metoder såsom intervju, observation och dokument har använts för ändamålet. Vid sammanställning och analys av innehållet har hermeneutisk tolkning använts för att skapa förståelse för hur specialpedagogik är utformad i landet samt vilka förutsättningar som finns för inkluderande undervisning och utbildning.Resultat: Resultaten visar att det i Tunisien finns former för att möta elevers olikheter inom utbildningen. Det finns handikappcenter där elever med funktionsnedsättning får möjlighet till utbildning. Det finns skolor för blinda och skolor som håller på att utveckla integrerade former för att undervisa elever som är i behov av särskilt stöd i undervisningen. I analysen framgår att den specialpedagogiska verksamheten i flera avseenden är inkluderande, såsom att elever i behov av särskilt stöd får undervisning utifrån sina behov, framförallt då flera yrkesprofessioner samverkar kring eleven. Blinda elever får möjlighet till kompenserande datorprogram, blinda elever ges goda förebilder då de undervisas av blinda lärare. På några skolor går eleverna kvar i sin ordinarie klass och lärarna ges kompetensutveckling. Studien visar också att utbildningen till viss del inte är inkluderande, t ex måste flertalet av eleverna lämna sin lokala skola för att få en anpassad undervisning och undervisningen bedrivs i särskilda grupper eller skolor som är skild från de övriga eleverna. Dessutom har inte alla elever som är i behov av särskilt stöd tillgång till de specialpedagogiska verksamheter som finns i landet. Det finns flera exempel på att eleverna är socialt accepterade av lärare och elever på skolorna, vilket anses inkluderande. Begränsningen för att skapa en inkluderande skola uppstår i klassrummen då elevernas förutsättningar utgör behov av alternativ undervisning för att eleven ska utvecklas, vilket inte alltid kan tillgodoses.Sett ur ett perspektiv utifrån capability approach visar utbildningen i Tunisien många exempel på att det finns en strävan att utveckla en verksamhet för att utjämna elevers skillnader och att skapa ett utrymme där alla kan utvecklas och bli välmående individer. / This thesis is a part of the first level of master degree in Special Education at the University of Malmö. It is a qualitative study with an ethnomethodical approach. The results are presented in a narrative form how Tunisia has organised and accomplished education for children with special educational needs. A hermeneutic methodology is used for the analysis. The conclusion is that there are good opportunities for all children to be educated in spite of handicaps or impairments in specialized schools in Tunisia. Tunisia is developing integrated schools but it is still in small volumes and not attainable for all children who are needy. Some thoughts and examples, of how the education system is trying to create schools where children can be supported in their conditions for learning, are presented in the thesis. The thesis treats how inclusion is present within the education in Tunisia. Also the view of the capability approach, where diversity, equality, capability, well-being and freedom are important assumptions.

No description available.

No description available.

Inkludering är ett begrepp som används inom skolväsendet. Ett begrepps beskrivning som står skrivet i fritidshemmets styrdokument men inte benämns med begreppet inkludering. Vi kom i kontakt med begreppet inkludering då vi uppmärksammade ett fenomen där fritidslärare sökt att anpassa sin undervisning på olika sätt utifrån en återkommande situation, där vissa anpassningar uppfattades som integrering. Vilket ledde oss till studiens syfte att närma oss i hur fritidslärare tolkar begreppet inkludering och de inställningar som förmedlas kring ett inkluderingsarbete. Studiens metod bestod av semistrukturerade intervjuer där sex fritidslärare intervjuats. Vi genomförande studien ur ett dilemmaperspektiv i syfte att synliggöra om de tre mest förekommande dilemman kunde urskiljas ur fritidslärarnas svar. Materialet analyserades tematiskt och resultatet synliggjorde att tre tolkningar beskrevs: som deltagande, som samhällsdeltagande samt som deltagande och gemenskap. Inställningen hos fritidslärarna var positiv men det fanns tvivel till dess utövande om fritidsläraren hade mindre tillit till barnets förmåga att främja inkludering eller hade en brist i kunskap kring inkludering. Inre dilemman förmedlades när fritidslärarna skulle söka samsyn i sitt inkluderingsarbete. Slutsatsen är att begreppet inkludering tolkas på olika sätt av fritidslärare. Inställningarna som fritidslärare förmedlar kring sitt inkluderingsarbete uppvisar delvis dilemman och omöjlighet men till sin helhet en positivitet. / Inclusion is a concept used within the school system. The concept is described in the steering guidelines of Swedish after-school programs (Fritidshem) but is not described by using the term Inclusion. We encountered the concept of inclusion when we explored the phenomenon of how to address the adjustments required to overcome the challenge of repeated situations within education. This led us to the purpose of the study, how leisure teachers interpret the concept of inclusion and their attitude communicated around inclusion in their work environment. The method used in the study was six semi structured interviews conducted with currently employed leisure teachers. We executed the study from a dilemma perspective in the purpose of portraying the most occuring dilemmas by studying the leisure teachers' answers. The material collected was analysed thematically, and this resulted in three interpretations that were described as: participating, community participation, and as participating in solidarity. The study showed that the attitude regarding inclusion was positive among the leisure teachers, but there was also doubt expressed regarding the child’s ability to promote inclusion as well as a lack of knowledge of the concept all together. Internal dilemmas were identified when the leisure teacher was asked to establish a consensus regarding the definition of how to incorporate inclusion in their everyday work life. Due to these insights, we believe that the conclusion of the study is that the concept of inclusion can be interpreted differently by different leisure teachers and that the attitude communicated around inclusion is partly dilemmatic, impossible but overall positive towards the concept of inclusion.

Cette étude prétend analyser et apporter une meilleure connaissance du processus de coopération territoriale dans deux régions contigües de la frontière luso-espagnole, la Beira Interior Norte et la Province de Salamanque (BIN/SAL), pour in fine mesurer l’impact réel du programme communautaire INTERREG - A pour le développement socio-économique et territorial et la redynamisation de ces régions. La cohésion de l’Espace Européen constitue un leitmotiv impliquant différentes actions pour le rattrapage du retard accumulé de quelques régions frontalières. L’appréhension d’un territoire transfrontalier et la valorisation de ses caractéristiques communes, supposent une connaissance des ressources, une réduction de l’effet-barrière et une coopération des plus accrues. Nous verrons dans quelle mesure et jusqu’à quelle limite, la BIN/SAL s’insère dans cette problématique transfrontalière. Le PIC INTERREG sera analysé à travers les projets et financements développés au long des différentes périodes de programmation. Les deux régions, qui présentent un fort caractère périphérique, seront mises en avant par le biais d’un schéma analytique multidisciplinaire et multiscalaire. Il s’agira somme toute, de confronter les apports de la coopération territoriale à la cohésion des deux régions, et d’identifier les obstacles récurrents qui entretiennent ces territoires dans une déréliction pérenne et alarmante, pour finalement proposer quelques hypothèses de développement. / The aim of this study is to analyse the territorial cooperation process in two contiguous regions of the luso-spanish border, Beira Interior Norte and the Province of Salamanca (BIN/SAL), and to measure in fine the INTERREG - A community program’s real impact on the socioeconomic and territorial development of these regions. The cohesion of the European space constitutes a leitmotiv involving different actions that aim at the reduction of the gap between border regions. The awareness of a cross-border territory and the appreciation of its common characteristics imply knowledge on the available resources, reduction of the barrier-effect and better cooperation. In this study, we will see to what extent, the BIN/SAL region fits into this cross-border problem. In this study, the different stages of the CIP INTERREG - A are analysed. Both regions, present a strong peripheral character and will be studied according to a multidisciplinary and multiscalar analytical plan. Lastly, the contributions of the territorial cooperation for cohesion between both regions will be discussed, as well the identification of recurring obstacles responsible for territorial long-lasting and alarming dereliction, in order to propose some hypotheses of development.