Studien avhandlar hur lärare tänker kring hälsa inom ramen för idrott och hälsa. I och med den senaste läroplansreformen Gy 11 har betoningen på den fysiska hälsan blivit mer framträdande i styrdokumenten. Av den anledningen har studien undersökt lärares uppfattningar om hälsa och om den senaste läroplansreformen Gy 11 har kommit att påverka undervisningen i ämnet idrott och hälsa i någon riktning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med 6 stycken gymnasielärare. Resultatet visar att det finns en tudelning hur lärarna tänker kring hälsa där patogena och salutogena uppfattningar skiljer lärarna åt hur hälsa tolkas och används i undervisningen. Vidare visar resultatet att hälsa är ett prioriterat och centralt område men att lärarna upplever undervisningen som problematiskt även om Gy 11 har medfört att hälsoundervisningen blivit lättare att realisera och är mer framträdande idag än under Lpf 94.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för habiliteringsassistenters uppfattning om hur negativ stress kan förebyggas på arbetsplatsen. Studiens frågeställning söker svar på innebörden av negativ stress för habiliteringsassistenter och deras uppfattning om hur den kan förebyggas. Sex habiliteringsassistenter deltog i studien och kontaktades via ett målstyrt bekvämlighetsurval. Datainsamlingen utfördes genom intervjuer med öppna frågor. Dataanalysen genomfördes ur ett fenomenografiskt perspektiv och resulterade i två kategorisystem. Innebörden av negativ stress förstås genom tre beskrivningskategorier: arbetsförutsättningar, social miljö i personalgruppen och arbetsledning. Uppfattningen om hur negativ stress på arbetsplatsen kan förebyggas förklaras i kategorisystem två. Fyra beskrivningskategorier upprättades: förändring, viljan att förändra, trygghet och självinsikt. Dessa skapar möjlighet att förebygga negativ stress på arbetsplatsen.

Syftet med denna studie är att undersöka några specialpedagogers uppfattningar av sitt uppdrag inom elevhälsan i skolans verksamhet. Framför allt är syftet att belysa deras uppfattningar av ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Studien har en kvalitativ ansats. För att få en fördjupad förståelse och kunskap om specialpedagogernas egna uppfattningar om sitt uppdrag och om sitt arbete har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att specialpedagogerna är eniga om att elevhälsans uppdrag är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Det framkommer att de arbetar utifrån sitt uppdrag men individärenden och akuta insatser upptar för stor del av deras arbetstid på bekostnad av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Viktiga faktorer för att specialpedagogen ska kunna ägna en större del av sin tid till förebyggande och hälsofrämjande arbete är denne har ett relationellt perspektiv, ett inkluderande förhållningssätt, tydlig arbetsbeskrivning och ett samarbete med rektor/ledning.

Denna studie syftade till att lyfta en utvald skolgårds värden ur elevers perspektiv för att sedan jämföra detta med de värden som ett upprustningsförslag tagit hänsyn till och arbetat mot. Denna beskriver de kvalitativt olika sätt som människor uppfattar en skolgård. Genom att identifiera värden som skolgården har för barn och vilken typ av värden som dokumenterats i underlaget kunde en jämförelse visa hur den planerade förändringen påverkar befintliga värden. Som metod användes observationer och intervjuer av elever samt studie av ritningar och andra handlingar kring upprustningsförslaget. Analysen tog stöd av begreppet KASAM och det salutogena perspektivet som fokuserar på vad som främjar hälsa och skolgårdens värden sorterades och bearbetades med hjälp av tre perspektiv; det fysiskt interaktiva, det sociala och det semiotiska. Resultatet visade att flera av skolgårdens värden ur elevernas ögon riskerar att förbises om en upprustning sker utifrån ett vuxenperspektiv därför att vuxna ser på skolgården med ögonen medan barn använder den med hela kroppen. Ett vuxenperspektiv medför ett intresse av att förändra ytor som ser fula och slitna ut medan de mycket väl kan vara de mest värdefulla miljöerna för barn därför att leken är mer fri där. En vacker plantering får man bara titta på medan en skolträdgård i träda tillåter att man plockar, springer omkring och leker bland växterna vilket stimulerar hela barnet och gör att hon rör sig, känner och trivs. Barn är inte konsumenter av lek utan producenter. Elevers värdering av omgivningen framkommer inte utan kunskap om vad som stimulerar barn. En skolgård är elevernas verklighet som skall ge dem möjlighet till utveckling; socialt, emotionellt, motoriskt och kunskapsmässigt.

<p>Den äldre människans upplevelse av hälsa och livskvalitet påverkas av tillgängliga resurser samt förmågan att tillvarata dem. Omvårdnad utifrån ett salutogent perspektiv söker efter faktorer som skapar hälsa. Att betona den äldre människans resurser är av stor betydelse för ett gott åldrande. Syftet med litteraturstudien var att med ett salutogent perspektiv, med relevans för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete, belysa resurser som för den äldre människan främjar och bevarar ett gott åldrande. I litteraturstudien bearbetades 14 vetenskapliga artiklar utifrån en deduktiv ansats, med grund i den salutogena teorin. Resultatet visar att den äldre människan besitter ett stort antal resurser för att uppnå ett gott åldrande. Inre resurser såsom en stark känsla av sammanhang och en positiv hållning till livet bidrar till en ökad livskvalitet samtidigt som de underlättar utnyttjandet av yttre resurser. Yttre resurser som möjliggör den äldre människans upplevelse av livskvalitet är socialt stöd samt god vårdkvalitet och omvårdnad. Ett område för vidare forskning är att utveckla och tillämpa den salutogena teorin som en gemensam värdegrund i omvårdnadsarbetet. Ett större utrymme bör även ges till att undersöka hur det salutogena perspektivet kan inverka på vårdpersonalens attityder till åldrandet och den äldre människan, samt hur information och utbildning kring ett salutogent förhållningssätt skulle kunna påverka den äldre människans attityder och upplevelser av åldrandet.</p>

Den äldre människans upplevelse av hälsa och livskvalitet påverkas av tillgängliga resurser samt förmågan att tillvarata dem. Omvårdnad utifrån ett salutogent perspektiv söker efter faktorer som skapar hälsa. Att betona den äldre människans resurser är av stor betydelse för ett gott åldrande. Syftet med litteraturstudien var att med ett salutogent perspektiv, med relevans för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete, belysa resurser som för den äldre människan främjar och bevarar ett gott åldrande. I litteraturstudien bearbetades 14 vetenskapliga artiklar utifrån en deduktiv ansats, med grund i den salutogena teorin. Resultatet visar att den äldre människan besitter ett stort antal resurser för att uppnå ett gott åldrande. Inre resurser såsom en stark känsla av sammanhang och en positiv hållning till livet bidrar till en ökad livskvalitet samtidigt som de underlättar utnyttjandet av yttre resurser. Yttre resurser som möjliggör den äldre människans upplevelse av livskvalitet är socialt stöd samt god vårdkvalitet och omvårdnad. Ett område för vidare forskning är att utveckla och tillämpa den salutogena teorin som en gemensam värdegrund i omvårdnadsarbetet. Ett större utrymme bör även ges till att undersöka hur det salutogena perspektivet kan inverka på vårdpersonalens attityder till åldrandet och den äldre människan, samt hur information och utbildning kring ett salutogent förhållningssätt skulle kunna påverka den äldre människans attityder och upplevelser av åldrandet.

Det är ett precisionsarbete att välja undervisningsmetoder och förhållningssätt som passar alla elever också elever med diagnoserna ADHD och autism. Syftet med den här studien är att undersöka vad föräldrar och pedagoger upplever som framgångsfaktorer i skolsituation, vad föräldrar och pedagoger upplever som svårigheter i skolsituation och vilka arbetssätt och förhållningssätt som kan underlätta skolsituationen för elever med diagnoserna. För att undersöka frågeställningarna intervjuades sju föräldrar och två lärare. En slutsats som dras är att kunskap om exekutiva funktioner och central koherens är viktiga framgångsfaktorer för att möta elever med diagnoserna. Studien beskriver vikten av explicit undervisning och förhållningssätt för att tillgodose elever med annan central koherens och exekutiva funktioner samt att anpassningar görs utifrån kunskap om dessa. En viktig slutsats är att diagnoserna inte sammanblandas med generella inlärningssvårigheter. Resultatet tyder på att en avskärmning kan vara att föredra framför en lättare uppgift. Gott bemötande, extra anpassningar och bildstöd i undervisningen framkommer också som viktigt för elever med diagnoserna. Studiens slutsatser kan bli viktiga för att undanröja hinder i lärmiljön för elever med diagnoserna och därigenom viktiga för det specialpedagogiska arbetet.

Begreppet psykisk hälsan anses vara grunden för människans välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga genom att tänka, att interagera med andra, att använda emotioner och att njuta av livet. En yrkesgrupp som behöver ta hand om såväl sin egen som andras psykiska hälsa är skolkuratorer, vems arbetsuppdrag är mycket omfattande dock svår att beskriva. Tidigare forskning har visat att arbetstillfredsställelse eller arbetsglädje kan vara en faktor som är relaterad till en individs psykiska hälsa. Syftet i föreliggande studien var att undersöka om det finns faktorer i arbetssituationen som predicerar psykisk hälsa bland skolkuratorer i Sverige, med fokus på det salutogena perspektivet. Data erhölls från ett urval av 340 svenska skolkuratorer som besvarade en elektronisk enkät, baserade på två validerade enkäter om hälsa (SHIS) och arbetssituation (WEMS). Med hjälp av en multipel regressionsanalys studerades skolkuratorernas psykiska hälsa och vilka av prediktorerna stöd, kontroll, ansträngning, känsla av sammanhang (KASAM) och utmaning bidrar till ökad psykisk hälsa bland skolkuratorer i Sverige. Resultaten gav en ögonblicksbild av den psykiska hälsan bland skolkuratorer i Sverige samt visade att stöd, kontroll och ansträngning predicerar högre nivåer av psykisk hälsa bland svenska skolkuratorer, men inte KASAM och utmaning. Resultaten diskuterades i relation till tidigare forskning och förslag till framtida forskning togs upp.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur pedagoger i skolan uppfattar utmanande beteende och vad de ser som framgångsfaktorer i bemötandet av utmanande beteende. Vår utgångspunkt är att i vårt kommande uppdrag som specialpedagoger möter vi ofta den frustration bland pedagoger som kan vara förknippad med utmanande beteende. Vi önskar därför få ett förtydligande om vad som uppfattas som utmanande beteende och hur pedagoger bemöter detsamma. För att klarlägga detta tog vi hjälp av sex lärare och fyra specialpedagoger som alla arbetar inom grundskolan i två olika kommuner. Vår studie är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer. I vår temaanalys av empirin ser vi resultatet utifrån de relationella och kategoriska perspektiven. Därutöver har vi ett salutogent perspektiv i studien då det ligger i vårt uppdrag att utgå från det friska och det som fungerar i elevernas vardag. Resultatet av studien visar att pedagogerna definierar ett utmanande beteende som något som syns och hörs men beskrivs även kunna vara en tystnad. Beteendet ses som att det egentligen står för någonting annat än det uppenbara. För att skapa ett fungerande bemötande av utmanande beteende är skapandet av relation mellan elev och pedagog en grundsten. Ett lugnt bemötande som ”smittar av sig” på eleven är en annan såväl som generella och individuella anpassningar. Ytterligare en är samverkan mellan kollegor, vårdnadshavare, elevhälsoteam och framför allt mellan pedagog och elev. En viktig slutsats vi drar av resultatet är att det är en medveten pedagog som har vetskap om att sättet att bemöta ett utmanande beteende på återspeglar sig i gensvaret från eleven. Kunskap, samsyn och lärmiljöer är det skolan som organisation bör fokusera för att kunna utveckla rätt verktyg för att bemöta utmanande beteende.

Förväntat kunskapsbidrag Studien avser att ge ett elevperspektiv på elevernas känsla av sammanhang i skolan, i en förhoppning att det skapar en förståelse och en ökad kunskap för lärare och speciallärare. Med studien önskas att de funderar kring de tre komponenterna i känsla av sammanhang, vilka är hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet, och hur arbetat på den egna arbetsplatsen kan utvecklas utifrån vad eleverna förmedlat i studien.  Syfte och frågeställningar Syftet med studien är, att utifrån ett elevperspektiv, beskriva upplevelsen av känsla av sammanhang i skolsituationen, för fyra elever med autism och språkstörning.  Frågeställningar som formulerats är:  Hur är elevernas känsla av sammanhang samt hur skiljer sig känslan av                 sammanhang åt mellan de studerade eleverna? Vad och hur påverkas elevernas känsla av sammanhang i skolsituationen? Teori Teoretisk utgångspunkt är det salutogena perspektivet samt Antonovskys teori om känsla av sammanhang – KASAM. I den ingår tre viktiga komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Metod Studien har både en kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som analyseras med hjälp av kvalitativ dataanalys, och en kvantitativ metod i form av ett frågeformulär framtaget för att mäta elevernas känsla av sammanhang. Resultat Resultatet av studien visar att elever med autism och språkstörning har olika känsla av sammanhang. En elev har relativt hög känsla av sammanhang (KASAM), medan övriga elever har låg KASAM. I studien framkommer att en högre KASAM påverkar elevens sätt att hantera stressorer i skolan. Elevernas KASAM påverkas av skoldagens struktur, personalens tydligt. Skolpersonalens omtanke samt delaktighet socialt och i beslut. Strategier eleverna använder vid utmanande situationer är att be skolpersonalen om hjälp, strunta i uppgiften eller lämna skolan. Brister finns i elevernas sociala samvaro tillsammans med andra elever, vilket påverkar KASAM negativt.  Specialpedagogiska implikationer Att arbeta med känsla av sammanhang påverkar hela skolans organisation. På organisationsnivå handlar om en trygg skola där eleverna känner sig accepterade och förstådda av andra. Det kan uppnås genom återkommande värdegrundsarbete, klassöverskridande aktiviteter samt tydliga rutiner så att elev och personal är trygga. På gruppnivå är gemenskapen i klassen viktig. Individuellt stöd för elever med autism och språkstörning kan behövas för att möjliggöra deltagande i aktiviteter med klasskamrater. En tydlig struktur över dagen, vad och varför man ska göra något samt att eleverna känner sig sedda och uppskattade av klasspersonalen är viktigt. På individnivån behövs anpassningar för varje elev, så de vet vad som ska göras, hur det ska göras och varför de ska göra det. Strategier gällande vad man ska göra om man inte kan behövs på individnivå. Specialläraren har en viktig roll i att vara behjälplig med kartläggning kring elevers stressorer och utifrån det utveckla och stötta eleverna i lämpliga strategier att använda. Rektorn är viktig i att driva ett värdegrundsarbete med fokus på respekt och acceptans.