This study aims to increase knowledge of how the governance of environment work takes place within organizations from the perspective of managers and to investigate how the management of the work environment takes place from a pathogenic and a salutogenic perspective. A total of ten managers participated in the study, all of whom hold formal responsibility for management and governance of the work environment within each organization. The respondents work within different organizations with a large breadth in terms of type of business, industry but also in terms of number of employees. The empiric has been analyzed with the help of a deductive thematic analysis, the data has thus been analyzed on the basis of theories about control packages and the five control systems; cultural governance, planning, cybernetic governance, reward and compensation, and administrative governance. The analysis resulted in five themes; The cultural context, Planning of the work environment work, Accounting, follow-up and evaluation, Reward and compensation and Governing structures. The most prominent conclusion is that the governance of the work environment takes place through control packages where the various systems interact with each other. The control takes place to a greater extent through administrative control, control through planning and cultural control, and to a lesser extent based on cybernetic control and the use of reward as a means of control does not take place at all. The pathogenic perspective on the work environment in organizations dominates. Another conclusion is that a high degree of control in the work environment area gives managers increased security and clarity of role, which leads to the work environment being perceived as good. Managers who experience a low degree of control see a need for additional control, while the opposite applies to managers with a high degree of control. / Denna studie syftar till att öka kunskapen om hur styrningen av arbetsmiljöarbetet sker inom organisationer utifrån chefers perspektiv samt att undersöka hur styrningen av arbetsmiljön sker utifrån ett patogent och ett salutogent perspektiv. Totalt medverkade tio chefer i studien som alla innehar ett formellt ansvar för styrning och arbetsmiljöarbete inom respektive organisation. Respondenterna arbetar inom olika organisationer med en stor bredd gällande typ av verksamhet, bransch men även avseende antal medarbetare. Empirin har analyserats med hjälp av en deduktiv tematisk analys, datan har därmed analyserats med utgångspunkt i teorier kring styrpaket och de fem styrsystemen; kulturstyrning, planering, cybernetisk styrning, belöning och kompensation samt administrativ styrning. Analysen resulterade i fem teman: Den kulturella kontexten, Planering av arbetsmiljöarbetet, Redovisning, uppföljning och utvärdering, Belöning och kompensation samt Styrande strukturer. Den mest framträdande slutsatsen är att styrningen av arbetsmiljöarbete sker genom styrpaket där de olika systemen samverkar med varandra. Styrningen sker i högre grad genom administrativ styrning, styrning genom planering samt kulturstyrning och i lägre grad utifrån cybernetisk styrning och användandet av belöning som styrmedel sker inte alls. Det patogena perspektivet på arbetsmiljöarbete dominerar. Ytterligare en slutsats är att en hög grad av styrning på arbetsmiljöområdet ger chefer en ökad trygghet och rollklarhet vilket leder till att arbetsmiljön upplevs som god. Chefer som upplever en låg grad av styrning ser behov av ytterligare styrning medan det motsatta gäller chefer med hög grad av styrning.

Syftet med denna studie var att få en ökad kunskap och förståelse om gymnasieelevers upplevelser och syn av psykisk ohälsa samt huruvida könsnormer påverkar deras förutsättningar att söka hjälp. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ forskningsmetod använts i form av sex semistrukturerade intervjuer med gymnasieelever i Sverige. Intervjupersonernas svar har presenterats, tolkats och analyserats utifrån tidigare forskning samt studiens valda teoretiska utgångspunkter, vilka är genusperspektivet och det salutogena perspektivet. Resultatet i studien har påvisat att intervjupersonerna upplevde psykisk ohälsa som något negativt, vilket kan leda till negativa konsekvenser. Bidragande faktorer till psykisk ohälsa förknippade intervjupersonerna exempelvis med dålig mentalitet, försämrat mående och skolstress. Resultatet har även visat att intervjupersonerna upplevde att könsroller och normer påverkar deras sätt att tala och hantera psykisk ohälsa. / The purpose of this study was to gain increased knowledge and understanding of upper secondary school students' experiences and views on mental illness and whether gender norms affect their ability to seek help. To achieve the purpose of the study, a qualitative research method has been used and six semi-structured interviews with upper secondary school students in Sweden were held. The interviews have been presented, interpreted, and analyzed in relation to previous research and with the help of gender theory and the salutogenic theory. The results of the study have shown that the interviewees viewed mental illness as something negative, which can lead to negative consequences. Contributing factors to mental illness were associated with, for example poor mentality, impaired well-being, and school stress. The interviewees felt that gender roles and norms affect their way of dealing with mental illness. The results have also shown that interviewees experienced that gender roles and norms affect their way of speaking and dealing with mental illness.

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen kring fungerande insatser och undervisning i skolan för elever med problematisk frånvaro genom att intervjua elever och lärare – och attundersöka svenskämnets roll i detta sammanhang för att få en bild av svenskundervisningen, om ämnet har en särskild roll.Metod: Tanken var att intervjua uteslutande elever, så unga som möjligt, för att fylla den forskningslucka som finns här. Sammanlagt har fem personer intervjuats, två elever, en iårskurs sju och en på gymnasiets sista år samt tre pedagoger. Pedagogerna har talat omspecifika elever vilket medför att fem elevers erfarenhet av problematisk frånvaro och återgång i skola stått i fokus i denna studie. Tematisk analys har använts för att identifiera, analysera och beskriva teman i det insamlade datamaterialet; de fyra kvalitativa intervjuerna.Resultat: Resultatet i föreliggande examensarbete visar att det är viktigt att höra elever, både i elevintervjuer och intervjuerna med pedagoger. Därför presenteras denna framgångsfaktor,Lyssna på eleven, utförligt. En annan framgångsfaktor som nämns och upptäcks i föreliggande examensarbete, är ”relationsöverföring” i samband med stadiebyte. Den presenteras ocksåutförligt, både med ett lyckat exempel och ett som inte fungerade. Studien visar också attsvenskämnets roll när elever med erfarenhet av problematisk frånvaro återgår i skola, intehar någon utmärkande roll. Ämnet historia och engelska sticker ut mer än svenskämnet här, på olika sätt.

Undervisning om hälsa i idrott och hälsa har kritiserats för att ha ett begränsat och ensidigt utrymme i ämnet. Undervisningen har präglats av ett patogent perspektiv med fokus på den fysiologiska förändring som den fysiska aktiviteten bidrar till. Denna kvantitativa undersökning på gymnasieelever med teoretisk utgångspunkt i förväntan-värdeteorin visar att eleverna tycker att hälsa är en stor del av ämnet samt att de vill att det ska vara så. Samtidigt anser ungefär en sjundedel av eleverna att de inte utvecklar kunskaper och förmågor som är i linje med ämnets syfte. Elevernas fysiska aktivitetsnivå korrelerar till deras motivation till hälsa i ämnet. En anledning till att den fysiska aktivitetsnivån har en tydlig påverkan på motivation till undervisning om hälsa tros vara det patogena perspektivet på hälsa som ämnet präglas av. Undervisning om hälsa kan vara i behov av ett förändrat perspektiv på vad och hur hälsa i undervisningen behandlas för att ge fler elever förutsättningar att påverka hälsan.

This is a candidate’s thesis for the programme for Social Workers at the Linneaus University in Växjö. This study has the purpose to understand what protective-factors that may be important for children who grow up in a risk environment. This has been done through reading autobiographies written by adults who have been born and raised in destructive environments. The data has been collected with the use of a narrative analysis. The result has then been viewed and analyzed with the help of attachment-theory, a salutogene perspective and with ecological systems theory. The results from this candidate’s thesis shows that we have been able to identify protective factors in three major categories; Individual attributes, relationships and factors that exists outside of the family environment. These factors have been analyzed and explained through the perspective of attachment-theory, a salutogene perspective and with ecological systems theory. Our findings suggest that there exists several important relationships between our result, the previous research and what the theories suggest is important for children as protective factors. They are: basic need of security, need of development and understanding and finally an importance in the needs for children to have a sense of coherence.

This essay is about children’s voices and their reflection in what causes them Wellbeing duringschool. The aim is also to clarify children’s reflections when they learned something difficult and how they are experiencing support. The theoretical foundation is based on Antonovsky KASAM theory and Scheffs theory with the processing and interpretation toward hermeneutics perspective. This essay is based on a qualitative method with semi-structured interviews. The empirical foundation is based on interviews with 7 children in preschool and 6 children from kindergarten. The resultat shows that being with friends and participations with other pupils are important for young children’s prosperous and wellbeing. Result also shows that mathematics and science are subject which pupils found difficulty and leaned on friends for help. Majority of children experience that their teacher listened and were there to help when they needed support.The conclusion is that health-promoting factors from children’s perspective is showing us that feeling safe and being able to participate with other friends promote wellbeing for children.Children who didn´t have any friends or stable friendship also didn´t like school. This study shows that liking school has a connection with meaningful friendship and a feeling off belonging.

<p><p><p><strong>Bakgrund</strong><strong>:</strong> Studier visar att ungas upplevda- och psykiska hälsa samt deras hälsorelaterade levnadsvanor försämras med åldern. Elevers trivsel och påverkansmöjligheter i skolan minskar också med stigande ålder. Hälsofrämjande arbete i skolan kan därför vara värdefullt för att förbättra ungas hälsa. Det kan exempelvis ske genom Korpen Svenska Motionsidrottsförbundets koncept: Hälsodiplomerad gymnasieskola. I Västerås är Carlforsska gymnasiet en hälsodiplomerad skola. <strong>Syfte</strong>: Att studera om den hälsodiplomerade skolans hälsofrämjande arbete medfört någon förändring gällande elevers hälsa i årskurs två mellan åren 2004 och 2008. <strong>Metod</strong>: En resultatutvärdering genomfördes innefattande; en kvalitativ och en kvantitativ metod. Kvalitativ studie omfattade fyra intervjuer med skolpersonal. Underlag för den kvantitativa studien var ett insamlat material från undersökningen "Liv- och hälsa- Ung i Västmanland". <strong>Resultat</strong>: Skolpersonal upplevde att förbättringar skett gällande elevers hälsorelaterade levnadsvanor och ökad trivsel i skolan. Båda könen rapporterade förbättrad psykisk hälsa avseende minskad nervositet och ökad skoltrivsel. Pojkar hade också förbättrade resultat gällande; livskvalitet, irritation, stress, alkoholintag och snusvanor. Flickor rapporterade förbättrade resultat rörande; fysisk aktivitet, frukostintag och utökad arbetsro i skolan. <strong>Slutsatser</strong>: Skolans hälsofrämjande arbete har troligtvis bidragit till att förbättra elevers hälsa. Det är ett långsiktigt arbete och fler studier inom området behövs för att utläsa dess egentliga effekter på hälsa.</p></p></p> / <p><p><p><strong>Background</strong><strong>:</strong> Studies have shown that young people's experienced- and psychological health and their health related habits declines with age. Student's comfort and influence opportunities in school also weaken with age. Health promotion work in school might therefore be valuable to increase young people's health. This could for instance be achieved through Korpen - the Swedish exercise union's concept: Health certified school. Västerås, a city in the county of Västmanland, has one health certified high school, Carlforsska. <strong>Aim</strong>: To study if the health certified school's health promotion work has resulted in any change concerning the second grade student's health, between the years 2004 and 2008. <strong>Method</strong>: A outcome evaluation has been conducted including both qualitative and quantitative method. The qualitative method included four interviews with school staff. The foundation for the quantitative study was a collected material from a survey called "Liv och hälsa- Ung in Västmanland". <strong>Result</strong>: School staff experienced improvements concerning student's health related habits and increased comfort in school. Both boys and girls reported improved psychological health such as lower feelings of nervousness and improved comfort in school. Boys had also improved results in; self reported quality of life, irritation, stress and alcoholand snuff use. Girls improved their results in; physical activity, breakfast habits and improved feelings of better working conditions in school. <strong>Conclusion</strong>: The school's health promotive work has probably contributed to the student's improved health results. Working with health in school is a longterm process and more studies are needed to assure the detailed influence by health promotive work on young people's health.</p></p></p>

Bakgrund: Studier visar att ungas upplevda- och psykiska hälsa samt deras hälsorelaterade levnadsvanor försämras med åldern. Elevers trivsel och påverkansmöjligheter i skolan minskar också med stigande ålder. Hälsofrämjande arbete i skolan kan därför vara värdefullt för att förbättra ungas hälsa. Det kan exempelvis ske genom Korpen Svenska Motionsidrottsförbundets koncept: Hälsodiplomerad gymnasieskola. I Västerås är Carlforsska gymnasiet en hälsodiplomerad skola. Syfte: Att studera om den hälsodiplomerade skolans hälsofrämjande arbete medfört någon förändring gällande elevers hälsa i årskurs två mellan åren 2004 och 2008. Metod: En resultatutvärdering genomfördes innefattande; en kvalitativ och en kvantitativ metod. Kvalitativ studie omfattade fyra intervjuer med skolpersonal. Underlag för den kvantitativa studien var ett insamlat material från undersökningen "Liv- och hälsa- Ung i Västmanland". Resultat: Skolpersonal upplevde att förbättringar skett gällande elevers hälsorelaterade levnadsvanor och ökad trivsel i skolan. Båda könen rapporterade förbättrad psykisk hälsa avseende minskad nervositet och ökad skoltrivsel. Pojkar hade också förbättrade resultat gällande; livskvalitet, irritation, stress, alkoholintag och snusvanor. Flickor rapporterade förbättrade resultat rörande; fysisk aktivitet, frukostintag och utökad arbetsro i skolan. Slutsatser: Skolans hälsofrämjande arbete har troligtvis bidragit till att förbättra elevers hälsa. Det är ett långsiktigt arbete och fler studier inom området behövs för att utläsa dess egentliga effekter på hälsa. / Background: Studies have shown that young people's experienced- and psychological health and their health related habits declines with age. Student's comfort and influence opportunities in school also weaken with age. Health promotion work in school might therefore be valuable to increase young people's health. This could for instance be achieved through Korpen - the Swedish exercise union's concept: Health certified school. Västerås, a city in the county of Västmanland, has one health certified high school, Carlforsska. Aim: To study if the health certified school's health promotion work has resulted in any change concerning the second grade student's health, between the years 2004 and 2008. Method: A outcome evaluation has been conducted including both qualitative and quantitative method. The qualitative method included four interviews with school staff. The foundation for the quantitative study was a collected material from a survey called "Liv och hälsa- Ung in Västmanland". Result: School staff experienced improvements concerning student's health related habits and increased comfort in school. Both boys and girls reported improved psychological health such as lower feelings of nervousness and improved comfort in school. Boys had also improved results in; self reported quality of life, irritation, stress and alcoholand snuff use. Girls improved their results in; physical activity, breakfast habits and improved feelings of better working conditions in school. Conclusion: The school's health promotive work has probably contributed to the student's improved health results. Working with health in school is a longterm process and more studies are needed to assure the detailed influence by health promotive work on young people's health.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidshemmet och skolans elevhälsoteam arbetar utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Det för att synliggöra om ett behov av samverkan mellan fritidshemspersonal och elevhälsoteamet fanns och hur det gemensamma uppdraget kan verka stärkande för det hälsofrämjande uppdraget. Studiens frågeställningar löd:  Hur beskrivs samverkan mellan fritidshemmets personal och skolans elevhälsoteam? På vilket sätt kan samverkan mellan fritidshem och elevhälsoteamet bidra till ett gemensamt hälsofrämjande arbete och verksamhet? Studien baserades på en online-enkätundersökning bestående av kvalitativ forskningsmetod med endast öppna frågor av kvalitativ art. Online-enkäten publicerades och distribuerades till 18 personer som var verksamma inom fritidshem samt elevhälsoteam. Av de 13 respondenter som deltog i studien var fem fritidslärare, tre skolkuratorer och fem skolsköterskor. De som deltog i studien arbetar på olika grundskolor i tre medelstora kommuner.  Studiens empiri analyserades genom Aaron Antonovskys salutogena perspektiv och känsla av sammanhang (KASAM). Genom tematiserade kategoriseringar utifrån ett nulägesperspektiv och ett framåtsyftande perspektiv, presenterades resultatet. Resultatet synliggjorde brister inom samverkansuppdraget mellan fritidshemmet och elevhälsan samt att det hälsofrämjande arbetet fortfarande är åsidosatt gentemot det tidigare åtgärdsbaserade arbetet. Resultatet visade också en önskan och tes från professionerna om att samverkan mellan dessa parter kan stärka det gemensamma hälsofrämjande arbetet. Slutsatsen visar på att studiens resultat överensstämmer med vad litteratur och forskning framhåller angående om att en samsyn ska finnas för att ett samverkansarbete ska kunna etableras.

The purpose of this master thesis is to investigate how people who work with bibliotherapy view the method itself and if it may enhance mental health and well-being. The study also wants to investigate what possible disadvantages that the practitioners consider with the method. To investigate this, semi-structured interviews were conducted with twelve persons who in some capacity work with bibliotherapy in Sweden. The interviews took place during March of 2020. The result of the study suggest that bibliotherapy can be an effective method of promoting mental health and well-being. Bibliotherapy is consistently described in the interviews as a kind of coping strategy and an undemanding activity that the participant performs on the basis of their own conditions. Literature is described to have a therapeutic property which can give us insights and understanding of our own life situation and a sense of coherence. The term bibliotherapy is described as broad and difficult to define. There is a common desire by the interviewees to continue working with bibliotherapy to a greater extent than today and several participants highlights the importance of more clinical studies on the method.