Studien inriktar sig på att undersöka barns fria lek på fritidshemmet, och vem det är som sätter gränser och regler i leken. Syftet med studien är att få en större insikt om just gränssättningen i den fria leken och till vilken utsträckning barnen får göra detta på egen hand. Studien syftar också på att undersöka när och hur pedagoger bryter den fria leken. Som utgångspunkt i studien har följande frågeställningar ställts: Vem sätter regler i barns fria lek och spel inom fritidsverksamheten? Hur när och varför? Till vilken utsträckning får barn fritt spelrum att sätta egna gränser i den fria leken? Det aktuella forskningsläget inom problemområdet som presenteras är indelat i fyra teman; Lek, samvarokompetens, regler och makt. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av systematiska och deltagande observationer på två fritidshem i Skåne. Resultatet av studien visar att regler och gränser sätts i alla leksituationer och att de till stor del sätts av barnen själva. Faktorer som spelar in om vem som sätter gränser i den fria leken visar sig vara knutna till studiens fyra teman (lek, samvarokompetens, regler och makt). Studien visar vidare att det är först när leken blir störande som pedagoger går in aktivt och bryter leken.

This essay deals with the question of lines of development within the politics in the rural municipality of Nyed 1950-1962. The aim is to explore how local politics and policies were handled from two perspectives. Firstly the issue of conflict and consensus or majority rule and consensus. Here Arend Lijphard's theory of majority and consensus provides a theoretical base for the essay. Secondly the aim is to explore the actions of the local politicians with regards to leisure time policies to find out whether or not they ideologically belonged to the concept of ”folkhemmets kommun” by Ulla Ekström von Essen. The source material for this essay has been the minutes from the two major bodies of local politics in Nyed, kommunalfullmäktige and kommunalnämnden. The minutes from folkskolestyrelse has also been studied in specific policy cases. An interview with local ex-politician Sven Bjureld (c) has also been conducted to give a fuller view of the topic than the study of minutes can give. In the essay the conclusion is drawn that the politicians were part of the ideology of Folkhemmets kommun and that it was the social democrats that were the driving force in that development. It is furthermore concluded that the level of conflict was relatively low and that the municipality can be grouped as a consensus municipality according to Lijphard's theory. There were however three distinct areas of policy where there were more conflict that others: real estate policy, leisure time policy and education policy. The usage of motions as a political weapon was quite low during the period with 12 motions written. It was primarily the social democrats that used this weapon. The essay also points out the fact that there was a movement during the period with regards to how the task of the local politicians were viewed. In the beginning of the period the politicians primarily saw their role as a passive one whereas in the end they saw themselves as having an active role in making the municipality viewed in a positive way by the inhabitants and other members of the public. With regards to development over time it is concluded in the essay that there was a breach around 1955/1956. After that time politics in Nyeds rural municipality started to follow the lines of political parties.

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för barns bråklekar i förskolan, genom att analysera barns egna perspektiv på lekande. Studiens syfte uppnås genom att besvara följande frågeställningar: Vad är bråklekar för barn? Vad kan man utläsa ur barnens egna uppfattningar om bråklekar? Präglas bråklekar av barnkulturen? Jag kommer använda mig av Tannocks (2011) utvecklade definition av begreppet rough-and-tumble play, bråklekar. Hon menar att bråklekar är lekar där barn springer runt, klättrar, jagar varandra, slår på låtsas, blir jagade, brottas, trillar runt och slår med öppna händer. Studien utgår från Birgitta Knutsdotter Olofssons (2003) lekteori och begreppen: kroppslig kunskap, de sociala lekreglerna: samförstånd, turtagande och ömsesidighet samt leksignaler. Studien utgår även från Susan Stewarts intertextualitetsteori, som innebär att barn i den intertextuella gemensamma förståelsen möts i en värld skapad av intryck från fiktionen och verkligheten (Löfgren, 2015). Jag använde mig av metoden deltagande observation, vilket gav mig tillträde till leken samt resulterade i samtal kring leken. Resultatet visar att barns bråklekar, ur barns perspektiv, präglas av gestalter från barnkulturen. Intertextualitetsteorin är i allra högsta grad synlig i barns bråklekar och i barns samtal kring sina lekar. Genom resultatet kan man förstå att bråklekar är av stor betydelse för barn, vilket synliggörs genom de strategier barn använder sig av för att få tillgång till bråklekar. Min slutsats är att bråklekar till största delen består av de intryck barn får från barnkulturen och dess våldsamma innehåll, vilket visar hur oerhört viktigt det är att barn får tillgång till bråklekar för att bearbeta dessa intryck. Genom resultatet synliggörs det fundamentala behov barn har av att leka bråklekar, resultatet bidrar därmed till debatten om bråklekars vara eller icke vara. Jag vill genom studien lyfta fram barns perspektiv på bråklekar.

The main purpose of this thesis is to analyze the behavior among political parties in the Swedish parliament in the debates on foreign policy from year 2000 to year 2015. The aim is to find out if and how much the parties have politicized the topic of Sweden’s standpoint towards the military non-alignment that has characterized the country’s foreign politics throughout the years. The aim was also to see if turbulence in the international sphere has led to a tendency among the parties to keep a more unanimous debate about Sweden’s military non-alignment for reasons that stem from the interest of maintaining national security. The analysis did not show that parties politicized this political area to a greater extent during this period, but rather kept a low profile in these matters. However, this analyze indicates that parties tend to bring up the topic to a higher degree right after a conflict in Sweden’s surrounding area has occurred. There are therefore reasons to reevaluate the theory that says that parties tend to stick together when international turbulence occurs, as the result of this analyze rather shows a higher level of politicization in the debates on foreign policy during these times.