Placering i familjehem är en vanlig insats när barn och unga inte bedöms kunna få sina behov tillgodosedda i sin ursprungsfamilj och utgör i Sverige majoriteten av placeringar i samhällsvård. Instabilitet i denna typ av placeringar är vanligt förekommande då många familjehemsplaceringar avbryts och kännetecknas av en brist på kontinuitet. Syftet med denna litteraturstudie var att utforska barn och ungas upplevelser av instabilitet i familjehem, samt deras upplevelser av inflytande och delaktighet i instabiliteten. Detta gjordes utifrån frågeställningarna Hur upplever barnet/den unge instabiliteten? och Hur uppfattar barnet/den unge sin egen delaktighet och sitt inflytande i perioder av instabilitet i placeringen?. De studier som inkluderades bearbetades genom tematisk syntes och ett antal analytiska teman användes för att förstå empirin. Resultatet visade att många barn och unga upplever instabilitet som en oundviklig del av att vara i samhällets vård. Instabiliteten upplevs som emotionellt påfrestande och får negativa konsekvenser för måendet även i vuxen ålder. En del av påfrestningen i instabiliteten är att inte få tillräckligt med information från vuxna samt att inte bli hörd. Upprepad instabilitet kan också bidra till svårigheter att bygga stabila och långvariga relationer. Att uppleva instabilitet i familjehemsvården kan dock föra med sig vissa färdigheter, lärdomar och erfarenheter som är till nytta i vuxenlivet. / Foster care placement is a common arrangement when children and youth are unable to have their needs met in their family of origin, making up a majority of social care placements in Sweden. Instability in such placements is common due to many foster care placements being interrupted and characterized by a lack of continuity. The aim of this literature review was exploring children and youth’s experiences of instability in foster care, as well as the experiences of influence and participation in the instability. This was done through the following questions: How does the child/youth experience the instability? and How does the child/youth perceive their own participation and influence during times of instability in foster care placement?. The studies included was processed through a thematic synthesis, and a number of analytical themes was used to understand the empirical data. The results showed that many children and youth experience instability as an unavoidable part of being in social care. Instability is experienced as being emotionally taxing and leads to negative consequences for the individual’s well-being, even in adulthood. Part of the emotional taxation during instability comes from the lack of information provided by adults, as well as feeling unheard. Repeated instability in foster care can however contribute to some skills, lessons and experiences that are beneficial in adulthood.

Studien syftade till att undersöka hur socialsekreterare beskriver familjehemsföräldrars behov av stöd vid sammanbrott samt vilka möjligheter de uppfattar sig ha att möta stödbehovet. Sju socialsekreterare deltog i studien och data samlades in genom en fokusgruppsdiskussion och tre enskilda intervjuer. Studiens teoretiska ansats var teorin om gräsrotsbyråkrati samt begreppet handlingsutrymme. Resultatet visade att de intervjuade socialsekreterarna upplevde en svårighet att prata om sammanbrottet utan att se till placeringen i sin helhet. Det blev också tydligt att ämnet var ovanligt för socialsekreterarna att reflektera över. Stödjande samtal uppfattades vara det främsta stödbehovet och socialsekreterarna beskrev en för familjehemsföräldrarna känslomässig process i samband med ett sammanbrott, vilken de bemötte med tid för återhämtning samt “ett lyssnande öra”. Organisatoriska förutsättningar i form av arbetets organisering och dess kultur, ledningens insyn och förtroende, hög arbetsbelastning samt geografiskt långa avstånd var aspekter vilka möjliggjorde eller begränsade socialsekreterarna. / The aim of the study was to examine how social workers describe foster parents’ need of support in the event of a placement breakdown and which opportunities the social workers perceived having to meet the parents’ needs. A focus group and three individual interviews were made, including totally seven social workers in the study. The theoretical approach was the theory of street-level bureaucracy with focus on the concept of discretion. The social workers described a difficulty to talk about placement breakdown without seeing the placement as a whole. It became obvious that identifying foster parents’ needs during or after a placement breakdown was not perceived as part of the social workers’ work tasks. Although, they expressed that foster parents’ may need support in this situation. The social workers described an emotional process for foster parents, which they responded to with listening as well as “giving time for recovery”. Organizational conditions affecting the work were discussed in terms of workplace culture and organization, the management’s insight and trust, a high workload and geographically long distance which enabled or limited the social workers.

Studiens syfte är att undersöka familjehemssekreterares syn på samarbetet inom det tredelade föräldraskapet bestående av socialtjänst, familjehem och biologiska föräldrar samt samarbetets påverkan på familjehemsplacerade barns anknytning. Studien undersöker även hur socialtjänsten hanterar sammanbrott i familjehemsvård. Med semistrukturerade intervjuer som metod fokuserar studien på fem familjehemssekreterares upplevelser då tidigare forskning saknar deras perspektiv. Resultatet visar att socialtjänsten inom det tredelade föräldraskapet brister i samverkan främst på grund av tid- och resursbegränsningar. Hög personalomsättning och bristande kompetens är vidare faktorer som nedmonterade det tredelade föräldraskapet. Socialtjänsten kunde på grund av detta inte ge det stöd som behövdes varpå familjehemmen fick ta ett större ansvar i det tredelade föräldraskapet, vilket ökade risken för sammanbrott. Det hade även negativa effekter på barns anknytning till både familjehemmet och till sina föräldrar. En bättre balans inom det tredelade föräldraskapet skulle därför kunna bidra till bättre förutsättningar för barn i familjehemsvård. / This study aims at investigating social workers’ view on the Swedish three-part parenthood, consisting of the social services, the foster home and the biological parents, and its effects on children's attachment. The study also explores how social services handle breakdowns in foster care. The main focus lies on the perspective of the social workers who are in charge of the contact and support of foster homes, due to the lack of this perspective in earlier research. The study follows a qualitative interview method, with a total of five interviews that took place both digitally and in person. Our findings show that the three-part parenthood lacked cooperation within the social services mainly because of time and resource issues. Furthermore, high staff turnovers and low competence were factors that dismantled the three-part parenthood. Because of this, the social workers could not give the support that was needed. As a consequence, the foster homes had to take a bigger responsibility, which increased the risk of breakdowns. It also brought a negative effect on children's attachment to both the foster home and to their biological parents. A better balance in the three-part parenthood could therefore facilitate a better outcome for children in foster care.

Syftet med studien var att undersöka hur förekomsten av sammanbrott kan minskas. Detta utifrån familjehemsföräldrars upplevelser av stöd och behov av stöd från Humana, samt familjehemsföräldrarnas upplevelser av relationen mellan familjehem och det placerade barnet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt med fyra konsulentstödda familjehem. Respondenterna upplevde att stödet var tillfredsställande, men att de saknade fler grupphandledningar. Studien visade att familjehemsföräldrarna upplevde att Humanas stöd vid konflikter mellan familjehemmet och det placerade barnet minskade risken för sammanbrott, alternativt fördröjde ett sammanbrott i de fall det var oundvikligt. Vi hade fått en mer heltäckande bild om vi tog hänsyn till det placerade barnets eget perspektiv men av etiska skäl exkluderades barnens perspektiv från studien. En lämplig matchning mellan familjehem och barn innan placeringen visade sig kunna motverka sammanbrott då det ledde till en bättre relation mellan placerat barn och familjehemsföräldrar. / The aim of this study was to examine how the occurrence of placement breakdowns can be reduced. This through foster parents’ experiences of support and need of support from Humana, together with the foster parents’ experiences of the relationship between themselves and the foster child. Qualitative semi-structured interviews took place digitally with four consultancy-supported foster parents. The respondents found the support satisfying, but wanted more group tutoring. The study showed that the foster parents experienced that support from Humana in conflicts between them and the foster child reduced the risk of a breakdown, or delayed the breakdown in those cases it could not be avoided. Taking the foster childrens’ opinions into account would have given a bigger picture, but their point of view was excluded due to ethical reasons. A suitable match between the foster parents and the child led to a better relationship and therefore resulted in preventing breakdowns.

Familjehemsvård är den vanligaste placeringsformen i Sverige för barn som inte kan bo med sin familj. När sammanbrott sker berörs de närmast involverade. Syftet var att genom en allmän litteraturöversikt undersöka familjehemsföräldrars perspektiv på sammanbrott i familjehemsvård. 10 vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet som analyserades med hjälp av sorg- och kristeori samt salutogenetiskt perspektiv. Resultatet visade att sammanbrott väcker olika känslor som sorg, förlust, lättnad och ångest. Familjehemsföräldrar kände sig misslyckade och upplevde sig ha svikit barnet. Dessa känslor kunde även leda till en identitetskris hos familjehemsföräldrarna. Vidare uppmärksammades att relationen till, och kommunikationen med, socialtjänsten påverkade upplevelsen av sammanbrott. Brister i samverkan med socialtjänsten kunde negativt påverka stödet till familjehemsföräldrarna. / In Sweden, family foster care is the most common form of placement for children who cannot live with their families. Disruptions in placements can occur and affect those most immediately involved. The purpose of this literature review was to explore foster parents’ perspectives on placement breakdown. The result was based on 10 scientific articles that were analyzed through bereavement theory and salutogenic perspective. Results show that placement disruption awakens emotions such as sorrow, loss, relief and anxiety. Foster parents’ experienced failure and felt that they had betrayed the child. These feelings could also lead to an identity crisis for the foster parents. Further observations indicated that the relationship to, and communication with, social services affected foster parents’ perceptions of disruption. The shortcomings in collaboration with social services could influence the support offered to foster parents in a negative way.

Syftet med studien är att belysa socialsekreterarnas perspektiv på det stöd de kan ge till familjehem samt om de ansåg att det finns stöd som kan motverka sammanbrott. Tidigare forskning vi belyser tar upp familjehemmens perspektiv på stöd. Forskningen visar att de ibland upplever socialsekreterarna som otillgängliga och att de saknar stöd för att klara sitt uppdrag. De centrala frågorna i denna studie är vilket stöd som socialsekreterare kan ge familjehem samt om det finns något specifikt stöd som kan minska risken för sammanbrott. I studien intervjuades tio stycken socialsekreterare från olika arbetsplatser i Stockholmsområdet. Detta är en kvalitativ studie som analyserats med hjälp utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Studiens resultat visar att respondenterna upplever att det stöd som finns är tillräckligt, att de har gott om handlingsutrymme och även att stöd till familjehem går att individanpassa. Enligt respondenterna är det flera saker som behövs för att minska risken för sammanbrott, exempelvis är det viktigt med väl genomförda utredningar av familjehemmen och att en god matchning mellan barnet och det tilltänkta familjehemmet sker. Studien uppmärksammar vikten av att se till helheten för att lyckas med hållbara placeringar. / The purpose of the study is to highlight social workers' perspectives on the support they can provide to foster families and whether they believed that there is support that can prevent breakdown. Previous research highlighted the foster family's perspective on support, showing that they sometimes experience social workers as inaccessible and lack of support to manage their responsibilities. The central questions in this study are what kind of support social workers can provide to foster families and whether there is specific support that can reduce the risk of breakdown. Ten social workers from various workplaces in the Stockholm area were interviewed in the study. This is a qualitative study that has been analyzed using Bronfenbrenner's ecological development theory. The study's results show that the respondents believe that the available support is sufficient, that they have plenty of room for action, and that support to foster families can be tailored to individual needs. According to the respondents, several things are needed to reduce the risk of breakdown, such as well-conducted investigations of the foster family and a good matching between the child and the intended foster family. The study highlights the importance of considering the overall situation to succeed with sustainable placements.

The aim of this study is to enhance the understanding of the possibilities and limitations of using the swedish law; SoL 5 kap. 2 §, among child- welfare workers and social workers within foster- care. The purpose of this law is to be able to prohibid or limitate inadequate foster-homes from taking care of foster-children. Qualitative interviews were conducted with three child-welfare workers and three social workers within foster-care, from three different municipalities. We have used hermeneutic interpretation to look at the empirical material and the theoretical framework of the study consists of Michael Lipskys theory about street-level bureaucracy. We also took part of previous research and other relevant literature in the field of foster-care to analyze the material. The result we found was that the knowledge and use of the law; SoL 5 kap. 2§ was limited. Some of our respondents had never heard about the law and none of our respondents had experience of using the law in their cases. Our respondents then, started to resonate about why they think that they have little knowledge about the law, and connected it to that there are deficiencies within the organization that create limitations in the social secretary's work in foster-home care. This limitations results in the social-workers having little knowledge about the law and not using it, even though they have high discretion in their everyday- job. To limitate inadequate foster-homes from having- and receiving placements, the social workers moved the child from the foster-home, and later gave negative references if other municipalities called, when they were thinking of placing a child in that specific foster-home. Our results show that this was not an optimal way of trying to limitate inadequate fosterhomes. Our respondents had experiences of other municipalities placing children in fosterhomes that they had given bad references about.

Barn i familjehemsvård har rätt till stabil vård. Trots detta blir familjehemsvården inte alltid kontinuerlig och resulterar i sammanbrott, vilket försätter barnet i en ännu mer utsatt situation. Uppsatsen syftade till att undersöka barnsekreterares erfarenheter och upplevelser av barnperspektivet och barnets perspektiv vid sammanbrott i familjehemsvård. Sex barnsekreterare intervjuades utifrån en kvalitativ intervjuguide med vinjetter som komplement. Resultatet analyserades utifrån de teoretiska perspektiven barndomssociologi och utvecklingsekologi. Resultatet kan sammanfattas med att barnperspektivet och barnets perspektiv säkerställdes genom att barn får vara delaktiga och göra sin röst hörd med stöd av de metoder som används i socialtjänstens generella arbete med barn. En möjlighet var att barn gavs utrymme att påverka det dem kunde. En begränsning som framkom var vuxenperspektivets företräde. / Children in foster care have the right to stable care. Despite this, care does not always become continuous and results in placement breakdown, putting the child in an even more vulnerable situation. The aim of this study was to examine child welfare social workers' experiences and perceptions of the child perspective and the child's perspective in the event of a breakdown in foster care. Six child welfare social workers' were interviewed based on a qualitative interview guide with complementary vignettes. The result were analysed based on the theories of childhood sociology and developmental ecology. The result can be summarised in that a child perspective and the child's perspective were ensured by children being allowed to participate and make their voices heard with the support of the methods used in the social services general work with children. An opportunity was that children were given space to influence what they could. One limitation that emerged was the preference of the adult perspective.

Placering i familjehem är en vanlig insats när barn och unga inte bedöms kunna få sina behov tillgodosedda i sin ursprungsfamilj, de utgör i Sverige majoriteten av placeringar i samhällsvård. De barn som blir placerade i familjehem för stadigvarande vård och fostran har rätt till en stabil och trygg vård. Trots detta sker sammanbrott vilket kan försätta barnen i ytterligare en utsatt situation. Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka socialarbetares tankar om och arbete för att förebygga sammanbrott hos barn som är placerade i familjehem. Frågeställningar i studien har varit: Vilka är orsakerna till att sammanbrott sker? Vilka former av adekvat stöd minskar risken för sammanbrott?I studien genomfördes fem intervjuer med socialsekreterare i två medelstora kommuner i Stockholm. I analysen framkom tre huvudteman;  Matchning, det vill säga hur väl, samt vilka förutsättningar det finns att matcha det placerade barnet med det tilltänkta familjehemmet.  Sammanbrott och omplacering, med det menas att barnet behöver flytta till en ny placering innan att vådbehovet uppfyllts. Nätverkshem, de hem som tar emot barn som de känt sen tidigare, dessa kan vara vänner till familjen eller släktingar.  Den analyserade empirin har sedan tolkats med hjälp av systemteori och tidigare forskning. I studien framgår att den främsta orsaken till sammanbrott är en bristfällig matchning mellan barn och familjehem. Det framkom även att placering av ett barn behöver göras med ett helhetsperspektiv där matchningsprocessen innefattar rätt skolform, ett familjehem som har förstått uppdraget samt rätt stöd från socialsekreterarna. Helhetsperspektivet jämförs i studien med det systemteoretiska synsättet. I studien framgår även att socialsekreterarna på familjehemsenheten inte är huvudansvariga när det kommer till att matcha familjehem och barn utan att det snarare är handläggare på utredningsenheten samt familjehemsrekryterare i samråd med sina chefer som sköter matchningsprocessen. Utredningsenheten är den enhet där barnet och familjens behov först kartläggs. De kan även besluta om andra stödinsatser, exempelvis familjebehandling, kontaktperson etc. Vid de fall ett barn inte bedöms kunna få sina behov tillgodosedda i det egna hemmet fattas beslut om placering i jourhem alternativt familjehem. När barnet placeras i familjehem är tanken att det ska vara en långvarig placering då bedömningen är att det krävs mer jobb i familjen innan barnet kan flytta hem. Oftast är målet en hemflytt till ursprungsfamiljen, det vill säga den biologiska familjen. När barnet blir familjehemsplacerat är det socialsekreterarna (barnhandläggare och familjehemssekreterare) på familjehemsenheten som tar över ansvaret för placeringen. Det framkommer att relationen mellan, handläggare på utredningsenheten och handläggare på familjehemsenheten är kortvarig, de samverkar enbart under överlämningen av ärendet. / Placement in foster care is a common intervention when children and young people are not able to have their needs met in their biological family. Foster homes are the most frequent form of placements in community care in Sweden. Children who are placed in a foster home for permanent care and upbringing have the right to a stable and safe care. Despite this, breakdowns occur, which can put the children in another vulnerable situation. The purpose of this qualitative study has been to investigate how social workers work to prevent breakdowns in the care of children that are placed in foster homes. Questions in the study have been: What are the reasons why breakdowns occur? What forms of adequate support reduce the risk of breakdown? In the study, five interviews were conducted with social workers in two medium-sized municipalities in Stockholm. In the analysis, three main themes emerged:  Matching, namely, how well the social workers can match the child with the foster care homes.  Breakdowns and relocations, when the child has to move before the care needs are fulfilled Network homes, the foster homes that care for someone that they know, it can be the child of a friend or a relative. The analyzed empirical evidence has then been interpreted with the help of systems theory and previous research. The study shows that the main causes of breakdowns are a poor match between children and foster homes. It also emerged that placement of a child needs to be done with a holistic perspective where the matching process includes the right type of school, a foster home that understands the mission and the right support from the social workers. In the study, the holistic perspective is synonymous with general systems theory. The study also shows that the social workers in the family home unit are not primarily responsible when it comes to matching family homes and children, it is rather the investigation unit and foster home recruiters in consultation with their managers. The investigation unit is the unit that charts the families and the children's needs. They can also make decisions regarding if the family need other support efforts, such as contact persons or family treatments. If the family is assessed that the other support efforts are not sufficient, they can decide to put the family in foster care. If the foster care is assessed to take longer time the matter gets transferred to the family unit. In cases where a child is judged not to be able to have their needs met in their own home, a decision is made to place them in an emergency home or a family home. When the child is placed in a family home, the idea is that it should be a long-term placement, as the assessment is that more work is required in the family before the child can move home. Most often, the goal is a move home to the family of origin, namely the biological family. When the child is placed in a family home, it is the social workers (child caseworkers and family home secretary) at the family home unit who take over responsibility for the placement.

Studiens syfte var att undersöka socialsekreterare och familjehemskonsulenters upplevelser av sammanbrott i familjehem. Studien hade en kvalitativ ansats där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Den teoretiska utgångspunkten var Erving Goffmans Dramaturgi samt Anders Brobergs tolkning av John Bowlbys anknytningsteori. Data analyserades tematiskt där tre olika teman med subteman framkom. Studiens resultat tydliggör att socialsekreterare och familjehemskonsulenter behöver ett bra samarbete och tydligt uppdrag till familjehem. För att familjehem ska orka ”stå kvar” som familjehem även när det är jobbigt behöver socialsekreterare och familjehemskonsulenter vara lyhörda, nyfikna och tillgängliga för familjehemmen och samarbetet upplevs förbättras när det finns en familjär relation mellan familjehemmet och socialsekreteraren eller familjehemskonsulenten. Tidigare forskning visar att orsaker till sammanbrott ofta initieras av familjehemmen och anges bero på barnets beteende eller diagnoser och brist på förståelse för barnet och dess upplevelser. Detta stämmer delvis överens med respondenternas upplevelse av orsakerna bakom sammanbrott i studien. / The studys purpose was to investigate social workers and foster care consultants' experiences of breakdowns in foster homes. A qualitative approach was used and five semi-structured interviews were conducted. The theory used was Erving Goffman's Dramaturgy and Anders Broberg's interpretation of John Bowlby's attachment theory. Data was analyzed thematically where three different themes emerged. The study shows that social workers and consultants need good cooperation, clear assignment and a familial relationship with foster homes in order for foster homes to be able to continue even when it is difficult. Social workers and foster care consultants need to be responsive, curious and accessible to avoid breakdown. Research shows that breakdowns are often initiated by foster families and are stated to be due to the child's behavior and lack of understanding of the child and its experiences. This is partly consistent with the respondents' experience of the reasons behind breakdowns.