Syftet med den här uppsatsen är att söka förståelse för hur elever uppfattar att deras id-rottsliga bakgrund påverkar lärarens feedback, bemötande och förståelse för situationer i ämnet. I förlängningen innebar detta också att vi var intresserade av hur eleverna upp-fattar att deras idrottsliga erfarenheter påverkar den relation de utvecklar till aktuell lära-re. Studien är gjord ur ett elevperspektiv och behandlar elevers uppfattningar. Våra in-formanter är elever på gymnasiet. Studien är relaterad till kunskapskraven i ämnespla-nen för idrott och hälsa GY11 med anledningen att den tydligt markerar värdet av en kommunikation mellan elev och lärare. Idén till uppsatsen väcktes under vår verksam-hetsförlagda utbildning där vi hade förmånen att observera interaktiva situationer där läraren gav feedback till eleverna. Vi blev intresserade av elevers uppfattningar av så-dana här situationer. Vi har tematiserat uppsatsen efter tre olika områden som vi ansett att vår studie behövt beröra. Vår studie är gjord med en kvalitativ metod med semistruk-turerade intervjuer som intervjuform. Uppsatsen utgår från Bourdieus syn om begreppen habitus, smak, avsmak och socialt kapital. Resultatet av den här undersökningen visar att bakgrunden har stor betydelse för interaktionen mellan elev och lärare för att genom feedbacken vidareutveckla elevernas lärande. Ett annat resultat visar att elever uppfattar feedbacken olika.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur elever på individuella programmet ser på studievägledaren och den studievägledningen de får på skolan. Jag har även valt att undersöka hur studievägledarna arbetar med eleverna och se om det krävs specifika kunskaper från dem när de arbetar på individuella programmet. Att ge sig ut och hitta svaren på de frågor man har, som i mitt fall handlat om elevers syn på studievägledaren på individuella programmet, har för mig varit mycket roligt och intressant. Intervjuerna med studievägledaren och eleverna fick mig att förstå att det finns mycket att skriva om när det gäller elever på individuella programmet. För att få svar på mitt syfte valde jag att använda mig av en kvalitativ metod. Jag gjorde en intervju med en studievägledare på individuella programmet och jag ville även ge eleverna chansen att träda fram genom att även intervjua dem. Genom en kvalitativ undersökning kunde jag med intervjuer med eleverna få ut ett mer utförligare svar på mina frågor, eftersom jag kunde forma frågorna under intervjuerna beroende på hur eleverna var vid intervjutillfället. Några av eleverna var tysta och hade svårt att formulera sig och jag kunde då hjälpa dem genom att använda mig av öppna frågor. Jag kunde även med min metod få tillfälle att förklara vissa frågor som de inte förstod, som exempelvis visste några av dem först inte vad studievägledning stod för. Jag valde att använda mig av elever som går på individuella programmet och som har gått där under minst ett år. Jag ville ha elever som inte var behöriga till gymnasiet för att se hur de ser på studievägledningen på programmet. Med hjälp av studievägledare på individuella programmet fick jag fram sex elever att arbeta med. Under två dagar hade jag mina intervjutillfällen med eleverna som tog ca 20 minuter. Intervjuerna hade jag på skolan där eleverna befann sig. Jag hade även min intervju med studievägledaren på skolan. Resultatet visar att de elever jag intervjuat är mycket nöjda med studievägledaren och den studievägledning de får på individuella programmet. De känner att studievägledaren alltid finns tillgänglig för dem och visar intresse för dem och det de undrar över. Några av eleverna har haft det problematiskt redan på grundskolan, och för vissa av eleverna räckte inte betygen till som de hade med sig från grundskolan till att kunna söka till ett nationellt gymnasium.Utifrån resultatet tolkar jag det som att det är viktigt för eleverna att man som studievägledare lyssnar och intresserar sig för dem. Man ska finnas tillgänglig och försöka kunna svara på de frågor de har. De tycker att studievägledningen har hjälpt dem med att hitta bra skolor de vill kunna söka in till, om det varit strul på praktikplatserna har de fått hjälp med det och de har även fått hjälp att få ett bra individuellt schema anpassat för dem. För studievägledaren på individuella programmet handlar det om att hitta en väg som fungerar för den enskilde eleven. Eleverna här har inte ett smörgåsbord att välja på utan det handlar om att hitta en bra lösning för varje elev. De har mycket samtal med eleverna, men samtalen skiljer sig mot vanliga samtal på andra program. Samtalen handlar mer om vad som är realistiskt för eleverna och hittar de en väg som kan fungera så arbetar de vidare med den. Studievägledaren arbetar nära eleverna och får på så sätt en nära relation med dem. De vet vad som fungerar och inte fungerar för dem.Studievägledare på individuella programmet måste ha ett intresse för och vilja arbeta med elever som oftast haft det jobbigt. Många av de här eleverna har bekymmer och mår dåligt. Det krävs stor inlevelseförmåga och att man är flexibel till att kunna omvärdera och ändra om för eleven. / Det här arbetet visar en undersökning av hur elever på individuella programmet upplever sin studievägledning och sina studievägledare på skolan. I den diskuteras också hur studievägledaren ser på studievägledningen för de här eleverna samt om det krävs några specifika krav på studievägledare som arbetar på individuella programmet. Undersökningen bygger på sex kvalitativa intervjuer med sex elever och en studievägledare på individuella programmet i Trollhättan. Arbetet är indelat i en teoretisk del där jag skriver allmänt om individuella programmet, en presentation av teorierna jag valt samt en empirisk del. I den empiriska delen redovisar jag resultatet av intervjuerna med eleverna och studievägledaren. Jag gör även en presentation i början av arbetet av vilken metod jag använt mig av samt hur mitt urval och genomförande gått till. Utifrån mitt resultat tolkar jag det som att de elever jag samtalat med är mycket nöjda över den studievägledning de får på skolan. Det framkommer i resultatet att eleverna känner sig nöjda med tillgängligheten och det intresse som studievägledaren visar. Eleverna anser det som viktigt att studievägledaren lyssnar på dem och intresserar sig för deras frågor och tankar. På den anställda studievägledaren på programmet ställs det krav på flexibilitet, att det finns ett intresse för eleverna och förståelse för deras problematik. Det finns de elever som kommer från hem där det helt saknas traditionella familjemönster och de lever i sociala situationer som inte är alltför lätta. Tillsammans med eleverna arbetar studievägledaren för att försöka att hitta en fungerande väg för den enskilda eleven.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse och påverkan samtalet med studie- och yrkesvägledaren har för utlandsfödda elever med icke svenska föräldrar som är sent anlända till Sverige. En kvalitativ forskningsmetod har används. Fakta har inhämtats via elevintervjuer bestående av åtta informanter från en mindre kommun. Urvalet utgjordes av grundskoleelever i årskurs nio som gjort sitt gymnasieval samt gymnasieelever från årskurs ett och årskurs tre. Resultat och analys indikerar att eleverna tycker att samtalet är betydelsefullt, eleverna får svar på frågor, får faktainformation och detta leder till ett bättre beslutsunderlag i valsituationer. Mönstret som upptäcktes är att samtalet är viktigt. Samtalet kunde dock få en djupare innebörd om sent invandrade elever fick större möjlighet till mer grundinformation om det svenska skolsystemet.</p><p>The intention of the composition is to appose the consequence and the effect that the dialogue with the career counsellor have for foreign-born pupils which do not have Swedish parents and are late arrived to Sweden. A qualitative research method has been used. Facts have been obtained by pupil interviews consisting of eight informants from a smaller community. The selection has been composed by elementary school pupils in grade nine which have made their high school choice and high school pupils from grade one and grade three. The issues and the analysis indicate that the pupils are thinking that the dialogue is good. The pupils are getting their questions answered, they are getting factual information and that develops a better decision basis in choice situations. The pattern which has been discovered is that the dialogue is important. The dialogue could however get a profound meaning if late immigrated pupils get bigger opportunity to more basic information about the Swedish school system.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse och påverkan samtalet med studie- och yrkesvägledaren har för utlandsfödda elever med icke svenska föräldrar som är sent anlända till Sverige. En kvalitativ forskningsmetod har används. Fakta har inhämtats via elevintervjuer bestående av åtta informanter från en mindre kommun. Urvalet utgjordes av grundskoleelever i årskurs nio som gjort sitt gymnasieval samt gymnasieelever från årskurs ett och årskurs tre. Resultat och analys indikerar att eleverna tycker att samtalet är betydelsefullt, eleverna får svar på frågor, får faktainformation och detta leder till ett bättre beslutsunderlag i valsituationer. Mönstret som upptäcktes är att samtalet är viktigt. Samtalet kunde dock få en djupare innebörd om sent invandrade elever fick större möjlighet till mer grundinformation om det svenska skolsystemet. The intention of the composition is to appose the consequence and the effect that the dialogue with the career counsellor have for foreign-born pupils which do not have Swedish parents and are late arrived to Sweden. A qualitative research method has been used. Facts have been obtained by pupil interviews consisting of eight informants from a smaller community. The selection has been composed by elementary school pupils in grade nine which have made their high school choice and high school pupils from grade one and grade three. The issues and the analysis indicate that the pupils are thinking that the dialogue is good. The pupils are getting their questions answered, they are getting factual information and that develops a better decision basis in choice situations. The pattern which has been discovered is that the dialogue is important. The dialogue could however get a profound meaning if late immigrated pupils get bigger opportunity to more basic information about the Swedish school system.

The discussions about cyber hate has become a burning question, and there is an increasing debate about the conflict of interests between the freedom of speech and how to avoid online content that offends the personal integrity. It is often reported that celebrities have been targets of the harmful comments, but cyber hate is something that can affect us all.  With the development of the Internet, more people have been able to make their voice heard and to participate actively in the public debate. Scientists believe that the Internet promotes a free exchange of opinions and improves democracy. The question is though whether it actually could lead to the opposite? The climate on the Internet gets tougher, and we see that some people use the social media comment fields in order to hurt and offend others. There is a risk that the fear of becoming a victim of cyber hate becomes greater than the will to say what you want, without limitations. This leads to widespread self-censorship and that people might feel inhibited when expressing themselves on the Internet. The aim of this thesis is to investigate a possible link between cyber hate and self-censorship, in relation to the public space and free, open and respectful debates. Through this paper we have found that there is a relationship between cyber hate and the degree of self-censorship. People affected by cyber hate tend to increase their way of censoring themselves when publishing on the Internet, although in different ways and extent.

Undersökningsmaterialet består av två avhandlingar och fem vetenskapliga artiklar medrelevans för studiens inriktning. Syftet med studien är att undersöka huruvida olikasamtalsformer kan användas i undervisning i den flerspråkiga skolan. Den metod somanvänds för att undersöka syftet är en systematisk litteraturstudie, studien är därmedsystematiskt organiserad och utförd. I analysens resultat framkom tre samtalsformer somvisade sig främja elevernas språk- och kunskapsutveckling. Det visade sig att de flerspråkigaelevernas språk- och kunskapsutveckling gynnas av att producera längre tal, använda sig avalla språk som är tillgängliga för eleven samt att samtala i språkligt heterogena grupper.

This study draws upon the framework for analyzing the discourse of a science classroom introduced by Mortimer and Scott (2003). It has been used for many studies before on high school youths, but never on adults. Therefore, this study focuses on the interaction between teacher and students in an adult education on high school level in physics, and how students can change the classroom discourse. Observations took place in two different schools for adults, in four different teaching groups. The result was analyzed by pattern of interactions, communicative approach, teaching purpose, type of student questions and their effect on the classroom discourse. The result was that, although students initiated the most discussions, the teacher is in charge of their discussion. The students could mostly influence the physics discourse by asking questions that the teacher did not expect and therefore the teacher needed to change his way of teaching. These changes would only last for a short while, and then would the teacher return to the original way. The students also had a small influence over the discourse when they participate during the discussions that the teacher had planned beforehand, but the teacher would according to my study have the ultimate power in the classroom. / Denna studie utgår ifrån ett ramverk som utvecklats av Mortimer och Scott (2003) för att analysera diskursen i naturvetenskapliga klassrum. Detta ramverk har tidigare endast använts på gymnasieelever, men aldrig tidigare på vuxna studenter. Studien fokuserar därför på interaktionerna mellan lärare och studenter på komvux i fysikkurserna på gymnasienivå. Observationer skedde på två olika komvux, i fyra olika undervisningsgrupper. Data analyserades utifrån interaktionsmönster, kommunikativ ansats, lärarens syfte, samt studenternas frågor och dess påverkan på klassrumsdiskursen. Resultatet visar på att trots att studenterna stod för de flesta diskussionsinitieringar, så hade läraren stor kontroll över diskursen och undervisningen. Studenterna kunde påverka fysikdiskursen med frågor som läraren inte genast visste hur han skulle kunna besvara, och därmed uppmuntra läraren att förändra undervisningen. Denna förändring varade bara ett kort tag, tills frågan var besvarad och läraren gick tillbaka till sitt ursprungliga undervisningssätt. Studenter kunde även påverka diskursen genom att med ett samspel med läraren skapa de diskussioner som läraren tycker passar in i undervisningen, men den slutliga makten över diskursen finns hos läraren.

Sandberg Elisabeth, Wallin Rebecca (2008). ”…att dansa istället för att brottas” Gymnasieelevers uppfattning om utvecklingssamtalet. (”Dancing Instead of Wrestling” Students Apprehension of the Development Dialogue) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:3 Lärarutbildningen Malmö Högskola. Syftet med arbetet är att genom intervjuer beskriva gymnasieelevers uppfattningar om utvecklingssamtalet. Uppsatsen ska försöka svara på vad det är som karakteriserar det goda samtalet. När upplever eleverna att utvecklingssamtalet blir utvecklande och gott och vad kan vi lärare lära av eleverna för att uppnå ett gott samtal. Arbetet tar upp forskning om utvecklingssamtal, samtalsmetodik och kommunikation. Forskningen pekar på att lyckade samtalsformer bygger på förberedelse, öppna frågor och ömsesidig respekt. Vidare pekar litteraturstudien på att ett utvecklingssamtal bör ha tydliga mål och en gemensam föreställning om vad man vill kom fram till för att man ska nå personlig utveckling. Sammanfattningsvis beskriver eleverna att ett gott samtal bygger på att läraren ser och förstår eleven. Eleverna vill bli bemötta som vuxna individer och för att samtalet ska bli bra krävs ett genuint intresse för personen och en god förmåga att lyssna på eleven. Läraren ska kunna motivera eleven och få den att känna glädje och positiv anda i sitt skolarbete och sin personliga utveckling. Eleverna ansåg att en förutsättning för ett gott samtal är att känna förtroende och tillit till sin lärare och mentor. Vidare angav eleverna att en brist i utvecklingssamtal på gymnasienivå är att läraren pratar över huvudet på eleverna, särskilt om föräldrarna är delaktiga, samt att tiden ibland inte räcker till för att nå ett djup i samtalen. Nyckelord: bemötande, det goda samtalet, gymnasieelever, kommunikation, samtalsmetodik, utvecklingssamtal.

ABSTRACTLotta Dalenius Hahlin (2010) Mentorskap utifrån ett lösningsinriktat fokus. (Mentorship based on a solution-oriented focus. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen halvfart/distans, Malmö HögskolaMånga elever hoppar av sin gymnasieutbildning pga. av olika orsaker. En av orsakerna kan vara att eleven inte har tillräckligt stöd i sin mentor på skolan. En mentor skall ju inte bara ta hand om elevens studiemässiga resultat utan får även ta hand om de många sociala frågor som ofta uppstår runt eleven. Kan det vara så att mentorn behöver en ram och metod att arbeta utifrån för att kunna stödja eleverna på bästa sätt?Syftet med arbetet är att beskriva den metodik som ligger bakom ett lösningsinriktat mentorskap,och att skapa ett kompendium av användbara verktyg utifrån lösningsinriktad pedagogik. Detta kompendium kan mentorn använda som mall/ram i sin arbetsuppgift som mentor.Forskningen tyder på att lyckade och bra samtal bygger på bra förberedelse, på öppna frågor och på ömsesidig respekt för varandra och att man använder sig av ett visst förhållningssätt gentemot varandra. Vidare pekar litteraturstudien på att mentorssamtalet bör ha tydliga mål och en gemensam uppfattning om vad man vill komma fram till för att eleven skall nå ökat ansvar, större självinsikt och önskat läge.Arbetet tar upp de olika verktyg som man främst använder inom lösningsinriktade metoder, och är utifrån litteraturen kommenterat för att ge en grundläggande kunskap och förförståelse för läsaren.Genom att som resultat skapa ett kompendium som mentorer kan använda i sitt arbete med det dagliga samtalet med eleverna, vill uppsatsen beskriva och ge grundläggande kunskap om de verktyg som finns i den lösningsinriktade verktygslådan. Syftet nås även med en enkätundersökning där mentorer som fått pröva på metoden plockat ut fördelar och nackdelar med metoden.Uppsatsen visar att regelbunden användning och övning krävs för att kunna tillgodogöra sig metoden, och även att mentorn genomgår en grundläggande utbildning. Den kommer också att visa att vinsterna och fördelarna med metoden överstiger de eventuella nackdelar som kan uppstå när man som mentor börjar arbeta med metoden.

No description available.