The value of a good reputation for organizations is increasing today as consumers and citizens become more aware of brands. If a crisis hits an organization, there is now more to lose than before concerning reputation. Therefore the organization’s communication strategies must be developed to sustain the organization’s reputation during and after a crisis. In the field of crisis communication there are two distinguished theories which concern what an organization with help from crisis communication should do to undergo a crisis without losing its reputation. These theories are image repair theory and situational crisis communication theory (SCCT). They both offer guidelines and course of actions for a preserved reputation, the latter with a list of scenarios of crises tied to every given strategy the theory proposes. The purpose of this study is to shine light on the application of the theories among communicators in both public and private organizations. This is investigated by focusing partly on how communicators reason about focusing on the organization’s reputation in crisis communication, partly on how they feel about implementing the strategies tied to scenarios image repair theory and situational crisis communication theory advocate. To examine the question at issue, we have performed a series of interviews where our group of respondents consists of ten communicators working in public and private organizations. With every respondent we have had a long talk and tried to dig deep into how crisis communication plans are designed as well as how crisis communication is practiced. The conclusion of this study is that the basic ideas that image repair theory and situational crisis communication theory are based upon are well implemented among Swedish communicators. However, the strategies recommended by the theories are completely rejected by the communicators. Instead they say that openness is the best way to a preserved reputation, not specific strategies tied to scenarios. The communicators think that such a course of action would do more harm than good for the reputation of the organization during a crisis. No crisis looks like another and therefore it is impossible to foresee how crisis communication should be designed. / Vikten av ett gott anseende ökar mer och mer idag när konsumenter och medborgare blir mer och mer varumärkesmedvetna. Detta medför att om en organisation drabbas av en kris finns det nu mer att förlora än tidigare vad gäller anseende. Därför måste också organisationens kommunikationsstrategier följa med i utvecklingen och vara kapabla att upprätthålla anseendet under och efter en kris. På området kriskommunikation finns det två framstående teorier som berör hur en organisation med hjälp av kriskommunikation ska göra för att genomgå en kris utan att förlora anseende. Dessa teorier är image repair theory och situational crisis communication theory (SCCT). De erbjuder båda riktlinjer och tillvägagångssätt för ett bevarat anseende, den senare med en lista över krisscenarion knutna till varje given strategi teorin förespråkar. Syftet för denna studie är att belysa hur tillämpningen av teorierna ser ut bland kommunikatörer i offentlig och privat verksamhet. Detta utreds dels genom att se på hur kommunikatörer resonerar kring att i kriskommunikation fokusera på organisationens anseende, dels på vad de tycker om att implementera de strategier knutna till scenarion image repair theory och situational crisis communication förespråkar. För att undersöka ovanstående frågeställning har vi använt oss av kvalitativ samtalsintervju, där vår respondentgrupp består av tio kommunikatörer inom offentlig och privat verksamhet som har kriskommunikation som ansvarsområde inom respektive organisation. Med varje respondent har vi haft långa samtal och försökt att gå på djupet med hur kriskommunikationsplaner utformas samt hur kriskommunikation i praktiken utövas. Slutsatsen för denna studie är att grundidéerna som image repair theory och situational crisis communication theory bygger på är väl implementerade bland svenska kommunikatörers arbetssätt. Men de strategier som förespråkas av teorierna ratas fullständigt av kommunikatörerna. I stället hävdar de att öppenhet är den bästa vägen till bevarat anseende, inte specifika strategier knutna till scenarion. Ett sådant tillvägagångssätt menar kommunikatörerna skulle göra mer skada än nytta för organisationens anseende under kris. Ingen kris är den andra lik och det är därför omöjligt att förutse hur kriskommunikation ska se ut.

Title: Crisis communication strategy and brand – A case study of Swedish Red Cross through dialog analysis Author: Anneli Saarela Presented: 01.06.2010 Purpose: The study addresses the subjects of crisis communication and organisational brand, in relation to stakeholders and brand reputation. The purpose of this essay is to study the dialog regarding the crisis of remunerations with the Swedish Red Cross and how the organisation responds to the criticism. An identification and analysis of the discourse regarding the brand are also included in the study. Part of the empirical material will also be used in relation to Situational Crisis Communication Theory (SCCT). This to find which strategy is most accurate to the one which the Swedish Red Cross seemingly has implemented. Methodology: The study uses dialog analysis to gather the empirical material. The dialog of interest for this study consists of four different written texts. These texts are analysed with the help of concepts such as: content, context, intertextuality, recontextualisation and relation. Further, through these concepts the study uses a series of initial questions to start the analysis with regard to the concepts. Theoretical perspectives: The theoretical base for this essay consists of relevant theories to crisis management and branding. These are Situational Crisis Communication Theory, crisis communication and rhetoric as well as ideas regarding identity, stakeholders and reputation. I have used these as tools in my analysis as well as to understand the concept regarding crisis and the effects on an organisation, the brand and stakeholder relationships. Conclusions: The results show that the texts in the dialog are influenced by earlier texts to a great extent. Interesting enough the stakeholders hold the board members responsible and not the whole organisation itself. This may be because the reporting has been mainly focused on the individuals and their remunerations in the earlier stages of the crisis. In regards to rebuilding the trust and organisational brand the analysis show that the organisation should make changes regarding the members of the board, as it is those who are strongly attributed to the crisis by the interest groups. The analysis in relation to SCCT show that the Swedish Red Cross chose a strategy involving less responsibility than SCCT would have proposed. Although regarding the bolstering strategies the organisation did as SCCT would suggest and put emphasis on the earlier work the organisation has done and took advantage of its strong reputation. Keywords: SCCT, crisis communication, brand, organisation, stakeholder

This study examines how the grocery retail company ICA handle their communication in store during a crisis and how they manage it efficiently. With contributions from theories and models from the field of crisis management this study examines how these are implemented in practice. With the help of a case study on four ICA-stores in Stockholm this study aims to see how communication during a crisis is conducted. A qualitative approach is used through four semi- structured interviews with people who hold leading positions in each store. Among those were two of them store owners, one was a store manager and one a controller. The results show that communication is one of the most important things during a crisis and that the information should be open and transparent. The conclusion is that the stores use several different communications channels, signs, verbal communication, flyers and social media. A combination of which is what is shown to be the most efficient way to handle a crisis and to be active on social media is what this study think will be an important tool in the future. / Den här studien undersöker hur dagligvaruaktören ICA sköter sin kommunikation i butik under en krissituation och hur de på ett effektivt sätt hanterar dessa händelser. Med hjälp av existerande teorier och modeller inom krishantering undersöks här om dessa implementeras i praktiken. Genom en fallstudie av fyra ICA-butiker i Stockholmsområdet har den här studien på ett kvalitativt sätt via semistrukturerade intervjuer studerat hur denna kommunikation ser ut. De intervjuade är två stycken handlare, en butikschef och en controller där samtliga har en ledande roll inom vardera ICA-butik. Resultaten visar att de intervjuade tycker att kommunikationen under en kris är av yttersta vikt och att vara öppen och transparent anses som fundamentalt. Slutsatsen är att butikerna använder sig av flera olika kanaler för att kommunicera i butik, skyltning, informera de anställda, skicka ut reklamblad samt att använda sig av sociala medier. En kombination av dessa kanaler visar sig vara ett effektivt sätt att hantera en kris och att vara aktiv på sociala medier tror den här studien kommer vara ett viktigt verktyg i framtiden.

The purpose of this case study is to examine the crisis response strategies and rhetorical tools Östersunds FK (ÖFK) used in their crisis communication during an economic-crime-crisis. To examine which response strategies ÖFK used to protect their image, Benoit's ​image repair theory (1997)​ supplemented with Bruce & Tahlia’s (2008) ​diversion ​and Coombs ​SCCT​ (2007), are crucial throughout this case study. In addition to that, we have done a rhetorical analysis to examine the use of ethos, pathos and logos in ÖFK:s crisis communication. The analysis indicates that ÖFK mostly used ​ethos​ and ​logos​ as rhetorical tools. Denial​, ​corrective action​ and ​reduce of offensiveness​ were the most common response strategies. Our study provides an insight into how sports associations in Sweden act in crisis. The conclusions are that ÖFK was reactive in their crises communication and we could see tendencies that are consistent with previous crisis communication research in sports association context, but also in political context.

Denna studie undersöker nyanlända flyktingars väg till arbete i Sverige och vad som bidragit till en snabb etablering på arbetsmarknaden. Genom åtta kvalitativa intervjuer samlades empirin in. Datainsamlingen analyserades utifrån Social cognitive career theory av Lent, Brown & Hackett, som belyser individernas karriärprocesser och vad som påverkar och driver dessa. Studiens viktigaste resultat är att nyanlända flyktingars etablering på arbetsmarknaden påverkas positivt av interna resurser, inställningar och förhållningssätt, som uthållighet, anpassningsförmåga och en kämpar-anda. Vidare visar resultatet att individer agerar utifrån egna målsättningar, som har bäring på karriärmål och mål för livsvillkor. Ytterligare resultat visar att externt stöd, som praktikplatser, och mellanmänskligt stöd, som sociala nätverk, främjar etableringsprocessen på arbetsmarknaden. / This study examines newly arrived refugees' way to work in Sweden and what has contributed to a rapid establishment in the labor market. Through eight qualitative interviews, the empiricism was collected. The data collection was analyzed based on Social cognitive career theory by Lent, Brown & Hackett, which illustrates the individual's career processes and what influences and drives the process. The study's most important result is that newly arrived refugees' establishment in the labor market is positively affected by internal resources, attitudes and approaches, such as endurance, adaptability and a fighting spirit. Furthermore, the results show that individuals act on the basis of their own goals, which have bearing on career goals and goals for living conditions. Further results show that external support, such as internships, and interpersonal support, such as social networking, promote the establishment process in the labor market.

Det är få individer som väljer att inte studera vidare på gymnasiet efter grundskolan. Det `val´ elever har som inte är behöriga men vill gå på ett nationellprogram på gymnasiet är det Individuella programmet (IV). Syftet med denna uppsats är att synliggöra elevers upplevelser av att studera på IV. En kvalitativintervjustudie har använts och resultatet visar att elevers självbild påverkas av att gå på IV. Respondenterna som gick på IV hade ofta en negativ självbild, som påverkats av flera olika faktorer. Under tiden på IV förbättrades deras motivation till studier, vilket märktes bland annat på ökad närvaro jämfört med i grundskolan. Den ökade motivationen berodde på en stärkt tilltro till den egna förmågan. Detta har skett tack vare att respondenterna brutit mönster, haft engagerad personal och att de hade framgång inom områden där de tidigare misslyckats. / Very few students chose to not continue school after 9th grade. The ones that lack grades for upper secondary school, have the option go to an individual program (IV) to get them. The purpose with this thesis is to make students experiences from IV visible. A qualitative interview method has been used. The result shows that the pupils at IV have a low self-image. During the time at IV the respondent’s motivation gets stronger because of enlarged self efficacy. That’s because of engage staff and success in areas that the individual was unsuccessful in earlier.

Studien undersöker fall av kriskommunikation på sociala medier och dess respons under covid-19 pandemin. Syftet är att få djupare förståelse för kriskommunikation på sociala medier under en pandemi. Fallen som analyseras är musikfestivalsarrangörer som ställt in sina event på grund av pandemin och använt sig av Facebook för att informera sina kunder om krisen. Responsen som analyseras är kommentarerna till arrangörernas Facebookinlägg om inställt event. Studiens ramverk bygger på Timothy Coombs Situational Crisis Communication Theory  (SCCT). Både en kvalitativ och kvantitativ metod har använts. Den kvalitativa analysen grundar sig i retoriken och undersöker arrangörernas användning av retorikens olika appeller samt hur de ställer sig till krisen i deras Facebookinlägg. Den kvantitativa analysen undersöker hur informationen har bemötts av deras kunder. Både teorin SCCT och retoriken används för att kartlägga arrangörernas val av krisstrategier. Arrangörerna som undersökts är: Ultra Music Festival (UMF), Roskilde Festival (RF) och Tomorrowland (TL). De frågor som besvaras i studien är: 1. Vilken respons får arrangörerna på Facebook? 2. Hur kommunicerar arrangörerna om krisen på Facebook? och 3. På vilket sätt skiljer sig kommunikationen? Resultatet av den kvalitativa studien visar hur arrangörernas kriskommunikation skiljer sig i deras typ av svar och hur de ställer sig till krisen. UMF:s kommunikation uppvisar det Coombs (2015, s.146) klassificerar som en förminskande och förnekande ställning medan RF och TL uppvisar mer en återuppbyggande och stärkande ställning. Informationsrika meddelanden om vilka åtgärder som arrangörerna vidtagit som svar på krisen, särskilt om ekonomisk ersättning, tillsammans med användningen av känslosamma appeller vid återupprepade tillfällen, har bemötts av övervägande positiv respons. Även tidpunkten då festivalerna gått ut med information om de inställda eventen visade sig vara av betydelse för responsen. Resultat från den kvantitativa analysen visar att reaktionerna på RF:s och TL:s inlägg har varit betydligt mer positiva än UMF:s. / The purpose of this case study is to gain a deeper understanding of crisis communication on social media during a pandemic. It is achieved by analyzing organizational crisis communication on social media and the response to it during the covid-19 pandemic. A special focus is placed on music festivals which had to cancel their events as a direct effect of the pandemic, and which communicated their crisis measures on their official Facebook sites.  Timothy Coombs’ Situational Crisis Communication Theory (SCCT) provides the study’s theoretical framework. The methodological framework consists of a qualitative as well as a quantitative approach, more precisely a rhetorical and a quantitative analysis. The rhetorical analysis is used to examine the music festivals’ Facebook posts, while the quantitative analysis examines stakeholder’s response to these posts. Both theory and method are used to map out the music festival organizers’ choice of crisis response strategies. Three organizers are being analyzed throughout the course of the study: Ultra Music Festival (UMF), Roskilde Festival (RF) and Tomorrowland (TL). The study aims to answer the following questions: 1. What kind of response do the organizers get on their Facebook posts? 2. How do the organizers communicate about the crisis on Facebook? 3. In what way does the communication differ from one organization to the other? Results show that the three organizers have used different crisis response strategies and confront the crisis in different ways. UMF’s communication shows what Coombs (2015, s.146) defines as diminishing and denying crisis response strategies, while RF’s and TL’s communication manifests more rebuilding and bolstering crisis response strategies. The rhetorical analysis shows that RF and TL used persuasive audience appeals, such as pathos and ethos, to a much greater extent than UMF. The wide use of these appeals together with detailed informative messages about the measures taken by the organizer’s in response to the crisis, especially economic ones regarding reimbursements and ticket-validity, played a significant role in the public's reaction to the messages. The aspect of time in which the organizer’s posted their crisis messages in relation to the development of the covid-19 pandemic has affected the public’s response as well. The quantitative analysis reveals that publics reactions were more positive to the posts made by RF and TL than to the one made by UMF.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottsföreningar kan tillämpa kriskommunikation och kommunikationsstrategier för att återhämta en idrottsförening från en allvarlig kris. Avsikten med undersökningen är även att få fram hur brister i kriskommunikation och kommunikationsstrategier kan drabba idrottsföreningars hantering av allvarliga krissituationer och därmed orsaka ekonomisk skada för föreningen.  Metod: Detta är en kvalitativ studie som har undersökts genom fyra intervjuer. Forskningsmetoden är fallstudie. Synsättet som används i uppsatsen är hermeneutik, då personerna som intervjuas har angett information om hur de tolkar situationen och hur detta påverkar föreningen genom deras tolkning.   Slutsats: Studien har visat hur idrottsföreningar kan tillämpa kriskommunikation och kommunikationsstrategier för att återhämta en förening från en allvarlig kris. Studien har konstaterat att Helsingborgs IF har hanterat krisen dåligt. En stor anledning var att föreningen saknade krisplan och att kommunikationsstrategin inte var väl inarbetad samt att ledningens hade försvarsställning mot media. Deras styrkor var bland annat att föreningen tog in en extern expert inom krishantering och att föreningen hade ett bra förhållande med sina sponsorer sedan tidigare, vilket fick sponsorerna att stanna kvar under krisen.

Supply chains are developed to reduce business expenses and increase efficiency. However, a disruption in the supply chain, or a failure in one of the links, can expose organizations to crises that can severely impact short-term bottom line and long-term corporate reputation. This study examines the communication challenges inherent in supply chain crises using Samsung’s 2016 Galaxy Note 7 phone crisis as a case study. Results of this study show, in a supply chain crisis, stakeholders hold the organization responsible, regardless of where in the supply chain the break occurred. This study also examines the impact of complexity inherent to supply chain crises and the challenges organizations face during a crisis when organizational reputation is impacted by links in the supply chain outside the organization’s direct control.

Abstract THE ROLE OF LEARNING EXPERIENCES, SUPPORTS AND BARRIERS FOR THE DOCTORAL STUDENT By Madeline B. Goldman, DDS, MEd A dissertation submitted in partial fulfillment of the requirements for the degree of Doctor of Philosophy at Virginia Commonwealth University. Virginia Commonwealth University, 2018 Major Director: Robin Hurst, Ed.D., Assistant Professor, Department of Teaching and Learning This study seeks to understand the role of career development classes offered by the graduate school at a large public research university as part of its Leadership and Entrepreneurs for Professional Development (LEAPD) program and the LEAPD program effects on doctoral students’ career development and choices. The study also aims to understand the contextual influences on doctoral students, specifically the perceived supports and barriers that influence their career choices. The study’s goal in understanding these issues is to discover how the LEAPD courses impact these students as well as identify perceived supports and barriers in career development for doctoral students. The Social Cognitive Career Theory (SCCT) serves as a theoretical foundation for the study. This qualitative interview study involved students from different STEM programs at the doctoral level. Results of this study showed that the LEAPD program raised the career development confidence and inferred self-efficacy of these students. Furthermore, performance accomplishments were a significant factor in the persistence of these students to the doctoral level. Teachers and professors were most frequently reported as sources of support for these doctoral students, and the presence of supports seemed to minimize barrier perceptions. Keywords: doctoral students, career development, learning experiences, SCCT, supports, barriers, performance accomplishments, vicarious learning, teacher support, STEM