Studien har syftat till att undersöka hur svenska kommuner har använt Facebook som kanal i sin kriskommunikation under en kritisk fas av pandemin covid-19. En kvantitativ innehållsanalys har gjorts på totalt 20 kommuner i Sverige. Urvalet har varit de, till befolkningsmängd sett, tio största och tio mindre kommunerna. Samtliga inlägg som publicerats på respektive kommuns Facebook-sida under perioden 2020-03-11 till 2020-03-24 har kodats, vilket resulterade i totalt 135 inlägg.   Sammanfattningsvis går det att utläsa att kommuner i Sverige använt Facebook på olika sätt. Med utgångspunkt från resultat och analys, kopplat till de teorier som använts går det att utläsa tre olika slutsatser från studien, vilka även utgår från frågeställningarna som varit grunden i studien.   För det första har det visat sig vara vanligt att kommunerna hellre visar att de känner oro inför pandemin och dess konsekvenser, än att följa forskningens rekommendationer. Den andra slutsatsen är att det finns utmärkande teman och innehåll bland kommunernas kommunikation på Facebook kring covid-19. Ett genomgående tema för kommunikationen på Facebook har varit envägskommunikation. Detta trots att såväl tidigare forskning och teorier visat att det mest effektiva innehållet på sociala medier vid en kris ska vara just dialog och tvåvägskommunikation. Vidare går det även att utläsa att storytelling som strategi har använts i en liten utsträckning, men givit desto större reaktioner och interaktioner. Den tredje och sista delen som går att konstatera är att de större kommunernas kommunikation via Facebook oftare ligger i linje med hur forskare inom kommunikationsvetenskap menar är det optimala viset att kommunicera på. Förutom detta är skillnaden mellan stora och små kommuner inte markant, utan den större skillnaden ligger snarare mellan kommun till kommun.

Uppsatsens syfte är att förstå för hur studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan bemöter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). I inledningen beskrivs hur skolan skall vara likvärdig för alla elever, men hur tidigare forskning visar att elever med NPF har andra behov som inte tillmötesgås. Det här beskrivs bero på att personal på skolan inte har kunskapen som behövs för att bemöta eleverna på bästa möjliga sätt. Elevernas behov av anpassningar i förhållande till skolväsendets bristfälliga kunskap i att bemöta dessa, skapar således en paradox. Undersökningen till denna uppsats har utförts genom en kvalitativ metod där sex verksamma studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan medverkat. I resultatet av studien framkommer det att studie- och yrkesvägledarna använder sig av motiverande samtal samt att de arbetar med att öka elevernas självkännedom i sitt bemötande av elever med NPF. Vidare beskrivs hur studie- och yrkesvägledarna finner det gynnsamt att ge eleverna med NPF mycket tid under samtalen samt skapa en god relation med dessa.  Genom att använda teorierna SCCT, The Careership Theory och The Skilled Helper så analyserades det empiriska materialet. Bland annat så använder The Careership Theory sig av Bourdieus begrepp så som handlingshorisont, fält och kapital som kunde kopplas samman med hur respondenterna anser att elever med NPF har begränsade möjligheter och erfarenheter när det kommer till deras val och väljande. SCCT menar bland annat på att self-efficacy, alltså situationsbundet självförtroende, är en bidragande orsak till hur en individ presterar och känner motivation inför olika uppgifter. Detta framkom det en tydlig koppling till i det empiriska materialet. Samtliga respondenter menade även att en grundsten för att ett vägledande samtal skall bli lyckat är att ha en respektfull och bra relation till varandra, vilket The Skilled Helper instämmer i.

I denna studie undersöks vad unga personer upplevt att de fått för reaktioner när de valtatt gå yrkesprogram, då de kommer från en bakgrund med minst en förälder som hareftergymnasial utbildning. Frågeställningarna i undersökningen handlar om att ta redapå hur de upplever att de påverkats av föräldrar, andra betydelsefulla individer i sinomgivning samt hur de upplevt sin förmåga att klara av gymnasiestudierna. För attundersöka detta ämne har kvalitativ metod använts, och därmed intervjuer med åttapersoner som har gått ett yrkesprogram på gymnasiet som har högutbildade föräldrar. Iteoriavsnittet används Careership-teorin om Habitus, handlingshorisont samtbrytpunkter som vi kopplar till uppväxt, föräldrar och bakgrund. Även teorin SocialCognitive Career Theory (SCCT) har använts i studien. I studien läggs fokus påbegreppet upplevd självförmåga som handlar om förmågan att tro på sig själv. Alladessa begrepp förklaras vidare i studien. Resultatet visar på att endast några fåintervjupersoner mött motstånd från sina föräldrar, medans flera stötte på det frånvänner. Många av de intervjuade hade någon i släkten som gått samma program ellerjobbade inom liknande område. Alla respondenterna hade hög tro på sig själva när detgällde att klara av det valda gymnasieprogrammet. De flesta trodde också att de hadeklarat av ett högskoleförberedande program om de hade velat, men några trodde inte deskulle ha klarat av det. Samtliga ansåg att det fanns fördomar bland gymnasieungdomarnär de gjorde sitt gymnasieval, om att yrkesprogram var “lättare” och att det var svårareatt ta sig vidare om man ville göra något annat efter gymnasiet.

I undersökningen studerades hur en individ väljer program till universitetet. Syftet med undersökningen var att undersöka hur omgivningen samt individens perspektiv påverkar valet till universitetet. För att söka svar på det har jag genomfört en kvalitativ undersökning med sex studenter som studerar vid universitetet. Analysen av det empiriska materialet bygger på begrepp från Careership, SCCT och Pierre Bourdieu. Begreppen som tillämpas i studien är habitus, handlingshorisont, upplevd självförmåga, personliga mål och förväntat resultat. Resultatet av undersökningen visar att individer påverkas av föräldrarna när det gäller valet av program på universitetet. Även släktingar påverkar genom att rekommendera programmet eller att vara verksamma inom yrket. Det förefaller vara så att föräldrars och släktingars påverkan begränsar möjligheterna till att välja bland programmen på universitetet. Gymnasietiden påverkar intervjupersonerna när det gäller valet av program till universitetet. Det verkar som att den tiden utvidgar intervjupersonernas möjligheter när det gäller valet av program. Intervjupersonerna har tilltro till sin förmåga att klara av ett program på universitetet. De kan mäta sina prestationer på gymnasiet och välja ett program att söka för att testa om de kommer in. Ett mål med utbildningen och samtidigt ett resultat av utbildningen som kommer fram i intervjupersonernas berättelser är hur betydelsefullt det är att få ett arbete.

Övergången från gymnasiet till vidare studier eller arbete är en viktig och känslig tid för ungdomar och de är en sårbar grupp på arbetsmarknaden. För unga döva och hörselskadade är sårbarheten ännu större då de upplever hinder som kan påverka deras karriärval. Syftet med examensarbetet var att bilda kunskap om vilka faktorer som påverkar unga döva och hörselskadade i deras karriärval efter gymnasiet och där utöver deras upplevelser av studie-och yrkesvägledning inför denna övergång. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med döva och hörselskadade i åldersspannet 23–34 år. Datainsamlingsmetoden valdes då målet var att informanternas egen berättelse skulle stå i centrum. Analysen av data har utgått från de fyra huvudteman som fanns i intervjuguiden: bakgrund, karriärval och påverkansfaktorer, övergångar samt erfarenheterav Studie- och yrkesvägledning, SYV. Resultatet visade att informanterna upplevde hinder, men att det finns en skillnad mellan döva och hörselskadade, då de hörselskadade uppfyllde sina mål trots motgångar. Flertalet av informanterna kände sig oförberedda inför övergången till vuxenlivet. Erfarenheter av SYV var bristfälliga eller obefintliga, inga informanter upplevde att de fick vägledning. Skillnader mellan grupperna döva ochh örselskadade diskuteras utifrån deras olika villkor. Slutligen diskuteras vikten av en riktad övergångsplanering för gruppen döva och hörselskadade och att den bör tydliggöras i styrdokumenten för studie-och yrkesvägledning. Fler forskningsbidrag i Sverige behövs för att få en fördjupad kunskap om dövas och hörselskadades övergång från gymnasiet till vidare studier och arbetsliv.

Studieavhopp är ett problem som påverkar både individen och samhället. Forskningen visat att de unga vuxna som hoppar av studierna har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden vilket leder till att de blir en belastning för samhället. De unga vuxna som inte är i studier eller i arbete löper större risk till psykisk ohälsa, social exkludering, samt ekonomisk utsatthet.Syftet med denna studie är att få ökad förståelse för hur sju unga vuxna som är i åldrarna mellan tjugo till trettio resonerar kring det egna studieavhoppet samt vägen tillbaka till studierna. Avsikten är att beskriva och reflektera över deras erfarenheter som kan i framtiden vara till hjälp för framtida förebyggande arbete mot studieavhopp. Studiens syfte utgår utifrån följande frågeställningar: Hur resonerar de unga vuxna kring det egna studieavhoppet? Vad faktorer upplever unga vuxna har varit avgörande för återupptagandet av studierna? Vilka erfarenheter av personliga kontakt har de unga vuxna vid återupptagandet av studierna på nytt? Kvalitativ metod har tillämpats där sju individer intervjuandes och berättade om sina erfarenheter av studieavhopp samt återupptagandet av studierna. Resultatet har analyserats utifrån Carrership teorins centrala begrepp handlingshorisont, brytpunkter och rutiner samt Social Cognitive Career Theory.Resultaten som denna studie påvisar är att studieavhopp är individuella och komplexa. Oftast handlar studieavhopp om flera orsaker än en, där svårigheter har förekommit under en längre period. Studien visar även att stöd och hjälp från skolans personal och andra vuxna kan vara avgörande faktorn när det kommer till deras väljande. Det positiva bemötandet och bra erfarenheter har haft stor betydelse när det kommer till återupptagandet av studierna. De unga vuxna som har bestämt sig till att komma tillbaka till skolbänken och komplettera gymnasiebehörigheten har haft positiv erfarenhet av olika arbetsrelaterade projekt och signifikanta vuxna som har väglett dem till studierna igen.

On February 14, 2007, JetBlue Airways experienced a major blow to their well-respected reputation when ten planes were delayed with passengers stranded on board for up to eight hours each. Through intense coverage and negative reporting from the media, JetBlue launched a multi-pronged crisis communication response strategy to repair the damage. Using Situational Crisis Communications Theory (SCCT) as a framework, the research in this study demonstrated the importance of crisis communications planning, corporate apologia, corporate impression management, and image restoration within an organization. A discourse analysis was utilized to identify the types of messages delivered by the media, the crisis response strategies and tactics implemented by JetBlue, and stakeholder reactions to the JetBlue responses. Content from the messages were then placed in appropriate categories identifying the type of strategy and tactic utilized. Category definitions, examples of comments, and the identifying attributes were included to help support that JetBlue was successful in repairing and recovering their reputation

No description available.

<p><strong>Title:</strong> Crisis communication strategy and brand – A case study of Swedish Red Cross</p><p>through dialog analysis</p><p><strong>Author: </strong>Anneli Saarela</p><p><strong>Presented:</strong> 01.06.2010</p><p><strong>Purpose: </strong>The study addresses the subjects of crisis communication and organisational brand, in relation to stakeholders and brand reputation. The purpose of this essay is to study the dialog regarding the crisis of remunerations with the Swedish Red Cross and how the organisation responds to the criticism. An identification and analysis of the discourse regarding the brand are also included in the study. Part of the empirical material will also be used in relation to Situational Crisis Communication Theory (SCCT). This to find which strategy is most accurate to the one which the Swedish Red Cross seemingly has implemented.</p><p><strong>Methodology: </strong>The study uses dialog analysis to gather the empirical material. The dialog of interest for this study consists of four different written texts. These texts are analysed with the help of concepts such as: <em>content, context, intertextuality, recontextualisation and relation</em>. Further, through these concepts the study uses a series of initial questions to start the analysis with regard to the concepts.</p><p><strong>Theoretical perspectives: </strong>The theoretical base for this essay consists of relevant theories to crisis management and branding. These are Situational Crisis Communication Theory, crisis communication and rhetoric as well as ideas regarding identity, stakeholders and reputation. I have used these as tools in my analysis as well as to understand the concept regarding crisis and the effects on an organisation, the brand and stakeholder relationships.</p><p><strong>Conclusions: </strong>The results show that the texts in the dialog are influenced by earlier texts to a great extent. Interesting enough the stakeholders hold the board members responsible and not the whole organisation itself. This may be because the reporting has been mainly focused on the individuals and their remunerations in the earlier stages of the crisis. In regards to rebuilding the trust and organisational brand the analysis show that the organisation should make changes regarding the members of the board, as it is those who are strongly attributed to the crisis by the interest groups. The analysis in relation to SCCT show that the Swedish Red Cross chose a strategy involving less responsibility than SCCT would have proposed. Although regarding the bolstering strategies the organisation did as SCCT would suggest and put emphasis on the earlier work the organisation has done and took advantage of its strong reputation.</p><p><strong>Keywords: </strong>SCCT, crisis communication, brand, organisation, stakeholder</p>

Anställningsbarhet är ett begrepp som blommat upp under slutet på 1900-talet. Att varaanställningsbar innebär att ha förmågan att få, behålla och vid behov skaffa sig ett nytt arbete.Det finns två faktorer som påverkar en individs anställningsbarhet, formell kompetens ochinformell kompetens. Vi har intervjuat sex rekryterare i Stockholms län med syftet att belysaderas syn på hur informell kompetens påverkar anställningsbarhet. Vi har ställt öppna frågorsom bland annat syftat till att ta reda på vad som gör en individ anställningsbar när den formellakompetensen är uppfylld samt hur viktigt informell kompetens är i förhållande till formellkompetens. Resultatet av undersökningen visar att det enligt de intervjuade rekryterarna framförallt finns tre typer av informell kompetens: (1) social kompetens, (2) inställning till arbetet och(3) personlighet. Resultatet visar även att informell kompetens i många fall är viktigare änformell kompetens. Vi har också identifierat två olika tekniker för att, i en anställningsintervju,bedöma den arbetssökandes informella kompetens, den reflekterande och den intutiva.