Bakgrund: Trygghet och studiero är viktiga faktorer för elevers möjlighet att få en lyckad skolgång, vilket är en skyddsfaktor för god hälsa och ett fungerande vuxenliv. Skolsköterskan ska i samverkan med övrig skolpersonal arbeta förebyggande och hälsofrämjande och kan därmed medverka till ett positivt skolklimat där elever känner sig trygga och delaktiga.Syfte: Att undersöka gymnasieelevers upplevelse av trygghet i skolan.Metod: En retrospektiv longitudinell metod med kvantitativ ansats tillämpades. I studien användes den studerade gymnasieskolans årliga enkätundersökning från år 2017, 2019 samt 2020 och totalt ingick 1115 enkätsvar. Resultat: Studien visar att elevernas upplevelse av trygghet i skolan är god och att den har ökat under de studerade åren. Klassrummet är en av de miljöer som upplevs mest tryggt medan miljöerna i omklädningsrum och i samband med idrottslektion upplevs minst trygga. Ett signifikant samband ses mellan skolans arbete mot kränkningar och att elever bemöter varandra med respekt.Konklusion: För att elever även fortsättningsvis ska kunna uppleva en skolmiljö som präglas av trygghet och goda relationer är det viktigt att skolans likabehandlingsarbete fortskrider samt utvecklas och utvärderas. Skolsköterskan har genom sin kunskap om elevers upplevelse av trygghet och sitt salutogena synsätt möjlighet att främja en hälsosam skolmiljö samt undanröja risker för utsatthet. / Background: Security and peace of mind are important factors in enabling the students´ ability to achieve a successful schooling, which enhances good health and a well functioning adult life. The school nurse shall, in collaboration with other school staff, work preventively and in a health-promoting manner thus contributing to a positive school climate where students feel safe and included.Purpose: To investigate high school students´ sense of security when in school.Method: A retrospective longitudinal method with a quantitative approach was applied. The study analyzed the upper secondary school´s annual survey. The years included in the study were 2017, 2019 and 2020, totally 1115 surveys were included. Results: The study shows that the students´ sense of security in school is good and that it had increased during the years studied. The classroom is one of the environments that is perceived as most secure, while changing rooms and sports are the environments that are perceived as least secure. A strong connection is seen between the school´s work against abusive behavior and students treating each other with greater respect.Conclusion: In order for students to continue experiencing a school environment that is characterized by security and good relationships, it is important that the school´s equal treatment work progresses, is developed and evaluated. Through her knowledge of students´ experience of security and her salutogenic approach, the school nurse has the opportunity to promote a healthy school environment while eliminating risks of vulnerability.

Bakgrund: Skolsköterskan har en viktig roll i skolan där hen dagligen möter elever. Barn som kommer från olika bakgrunder och är i olika stora behov av hjälp från skolsköterskan. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenhet av möten med mångbesökande elever. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sju informanter som arbetade som skolsköterskor. Resultat: Tre kategorier med fem underkategorier framkom. Skolsköterskan har en viktig roll i skolan som en vuxen eleverna gärna anförtror sig åt men skolsköterskorna kan känna att både tid och utbildning till samtal oftast saknas. Diskussion: Psykisk ohälsa ökar i samhället och skolsköterskans roll blir att arbeta familjefokuserat för att hjälpa de elever som är mest utsatta. Slutsats: Skolsköterskan har en viktig roll som oberoende vuxen i skolan och bör få utbildning i samtalsmetodik samt om nysvenskar- och ensamkommande barns svåra förhållande. / Background: The school nurse has an importatnt role in the school where she meets students daily. Children who come from different backgrounds and are in different needs of help from the school nurse. Aim: The aim wa sto shed light on school nurses’experience of meeting with multi-visiting students. Methods: Qualitative interview study with seven informants who worked as school nurses. Result: Three categories with five subcategories emerged. The school nurse has an important role in the school that an adult student is happy to entrust to, but the school nurses may feel that both time and education in conversations are often lacking. Discussion: Mental illness is increasing in society and the school nurses’ role will be to work family-focused to help the students who are most vulneravlr. Conclusion: The school nurse has an important role as an independent adult in the school and should receive training in coneverastion methodology and about the difficult relationship of new Swedes and unaccompanied children. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-04</p>

Bakgrund: Skolsköterskors roll har förändrats över tid och det har skett ett skifte från ett patogent till ett salutogent synsätt. Skolsköterskors hälsofrämjande arbete anses vara nyckeln till förbättrad hälsa hos barn- och ungdomar. Trots tydliga beskrivningar om den hälsofrämjande samt förebyggande inriktningen finns uppfattningar bland skolsköterskor om att de förväntas fylla en annan funktion. Detta kan skapa utmaningar i arbetet vad gäller samarbete och kommunikation samt påverka känslan av sammanhang. Syfte: Att belysa skolsköterskors uppfattningar av att arbeta i en skolkontext. Metod: För att uppnå syftet valdes fenomenografisk metod med induktiv ansats. Dataanalysen bygger på tio individuella intervjuer med skolsköterskor som genomfördes digitalt via plattform Teams eller Zoom. Resultat: Resultatet av studien presenteras genom fyra beskrivningskategorier, vilka beskriver skolsköterskornas uppfattningar av att arbeta i en skolkontext; Skolsköterskeuppdraget, Arbetsmiljön, Verksamheten och Yrkesrollen. Konklusion: Studiens resultat påvisar att skolsköterskor uppfattar en oförståelse hos skolpersonal gällande deras uppdrag, vilken påverkar arbetssituationen i form av otillfredsställande arbetsmiljö och samarbetsproblem samt möjligheten till hälsofrämjande arbete. För att ge bättre förutsättningar för ett gott samarbete och positiv arbetsmiljö behöver skolsköterskornas uppdrag tydliggöras gentemot skolpersonal. Trots detta finns en arbetsglädje bland skolsköterskorna som överskuggar det negativa och som gör att de uppfattar arbetet som roligt, fritt och trivsamt. / Background: The role of the school nurse has changed over time and there has been a shift from at pathogenic to a salutogenic approach. The school nurse´s health promotion work is considered to be the key to improved health among children and young people. Despite clear descriptions of the health promoting and preventive focus, there are perceptions among the school nurses, that they are expected to fulfill a different function. This can create challenges in the work in terms of cooperation and communication and affect the sense of coherence. Purpose: To shed light on school nurses perceptions of working in a school context. Method: To achieve the purpose, a phenomenographic method was chosen. The data analysis is based on ten individual interviews with school nurses that were conducted digitally via the Teams or Zoom platform. Results: The findings of the study are presented trough four descriptive categories, which describes the school nurses perceptions of working in a school context; The school nurse assignment, The work environment, The operation and The professional role. Conclusion: The result of the study show that school nurses perceive a misunderstanding among school staff regarding their assignments, which affects the work situation in the form of an unsatisfied work environment and collaboration problems as well as the possibility of health promoting work. In order to provide better conditions for good collaboration and a positive work environment, the school nurses assignments need to clarified towards school staff. Despite this, there is a job satisfaction among school nurses that overshadows the negative and that makes them perceive the work as fun, free and pleasant.

Bakgrund: Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är i behov av stöd då de är extra känsliga för krav och press i skolan. Skolsköterskans primära uppgift är att stärka elevens välbefinnande genom att vara närvarande, lyssna och att vara delaktig i samtal. Skolsköterskan har, tillsammans med elevhälsan, till uppgift att arbeta hälsofrämjande för att bidra till att eleven lyckas i skolan. Skolsköterskorna som träffar eleverna under hälsobesök och korta spontana besök utför ett betydelsefullt arbete för att skapa tillit och förtroende hos eleven. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskans erfarenhet av hälsofrämjande insatser bland elever med NPF. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 skolsköterskor. Intervjuerna analyserades i enlighet med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vid analysen identifierades två kategorier: Stödjande insatser och Samarbete. Stödjande insatser inkluderar att skapa en relation via samtal och möten samt skolmiljöanpassningar. Samarbete inbegriper samverkan med andra professioner samt delaktighet med vårdnadshavare och elev. Slutsats: Ett hälsofrämjande arbete uppnås genom samverkan inom elevhälsoteamet, skolsköterskans samarbete med vårdnadshavare samt genom att göra barnen med NPF delaktiga. Dessutom bidrar skolsköterskans lyhördhet till att stärka elevernas självkänsla. / Background: Students with neurodevelopmental disorders (NDDs) need support since they are extra vulnerable for pressure and demands from school. The school nurse's primary task is to strengthen the student’s well-being by being present, listening and being involved in conversations. The school nurse, together with the student health, has the task to work with health promotion to contribute to the student’s success in school. School nurses who meet students during health visits and short spontaneous visits performs an important work to create a trustful and confident relationships. Aim: The aim was to describe the school nurse's experience of health promotion efforts among students with NDDs. Method: The study is based on a qualitative method with an inductive approach. Data collection took place through semi-structured interviews of ten school-nurses. The analysis was performed with a qualitative content analysis. Results: In the analyze, two categories emerged: Supporting initiatives and Collaboration. Supporting initiatives includes create relationship through interactions and dialogue as well as adapting the school environment. Collaboration involves cross functional cooperation as well as involvement of parents and students. Conclusion: Health promotion is achieved through cooperation within the student health team, involving parents and by making the student with NDDs a part of the process. Moreover, does the school nurse recognition contribute to strengthen the students’ self-esteem.

Bakgrund: Skolsköterskors hälsofrämjande arbete inom elevhälsan fokuserar till att främja en hälsosam livsstil hos eleverna. De senaste 30 åren har andelen barn med övervikt mer än fördubblats. Övervikt under barndomen leder till ökad risk för psykisk ohälsa samt ökad risk för allvarliga hälsorisker i vuxen ålder. Barn behöver stöd i att göra hälsosamma val vilket skolsköterskor kan ha en betydande del i. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande för att förhindra uppkomst av övervikt hos barn. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes där sju skolsköterskor deltog. Analysen genomfördes utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Studiens resultat visar att skolsköterskor arbetar hälsofrämjande mot övervikt genom samverkan både inom skolan och utanför skolan, med andra professioner, vårdnadshavare samt andra aktörer. Det hälsofrämjande arbetet görs även via samtal med eleverna, både enskilt vid hälsosamtal och öppen mottagning och på gruppnivå genom hälsoundervisning och pubertetssamtal. Konklusion: Skolsköterskors hälsofrämjande arbete för att förhindra uppkomst av övervikt sker i flera olika sammanhang och genomsyras av ett salutogent perspektiv med inriktning på goda levnadsvanor. Brist på tid ses av skolsköterskor som en utmaning då målet är en jämlik hälsa och att alla elever ska få möjlighet att uppnå bästa möjliga hälsa. / Background: The school nurses’ health promotion work within school has a focus on promoting a healthy lifestyle among the students. During the last 30 years overweight among children has more than doubled. Overweight during childhood increases the risk of psychical health and the risk of suffering from chronic diseases in adulthood. Children need support in making healthy choices and the school nurse may have a significant role in this. Aim: To describe the school nurses´ experiences of the health promotion work to prevent overweight among children. Method: A qualitative interview study was conducted in which seven school nurses participated. The analysis was carried out as a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Study results showed that to promote health against overweight school nurses works through collaboration with other professions, both internal and external, and parents. School nurses promote health through conversations with students individually during health talk and open reception and during health education and puberty talk on group level. Conclusion: The school nurses´ health promotion work to prevent overweight takes place in several different contexts from a salutogenic perspective with a healthy lifestyle in focus. “Lack” of time is seen as a challenge by school nurses as the aim is that all students should have the opportunity to achieve best possible and equal health.

Bakgrund: Att klara skolan är en viktig faktor för elevers framtida hälsa. Skolsköterskor har till uppgift att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, samt bidra till att främja psykisk hälsa, lärande och utveckling. Arbetet innefattar bland annat hälsosamtal, varvid skolsköterskan har en viktig roll i att identifiera riskfaktorer samt främja elevens delaktighet och psykiska hälsa. Syfte: Belysa skolsköterskors upplevelser av det hälsofrämjande arbetet kring psykisk hälsa bland elever inom grund- och gymnasieskolan. Metod: En litteraturöversikt med metasyntes som metod. Totalt användes elva artiklar som analyserades med kvalitativ metodik. Resultat: Ur analysen framkom ett huvudtema; Att räcka till – underlättande och försvårande aspekter som inverkar på individ- och organisatorisk nivå. Därefter bildades sex subteman; Tillgänglighet, Bygga relationer och skapa tillit, Samverkan, Brist på tid och resurser, Behov av kompetenshöjande insatser samt Struktur och organisation. Konklusion: Skolsköterskor upplever det hälsofrämjande arbetet som viktigt, där tillgänglighet och möjlighet till god samverkan är något som underlättar. Arbetet kan dock försvåras av brist på tid och förtroende till egen profession. Ett tydliggörande av skolsköterskors roll och kompetens behövs för att skapa en ökad förståelse och på så vis ett tydligare arbetssätt samt bättre samverkan i och utanför elevhälsoteamet. / Background: Making it through school is an important factor for school children’s future health. School nurses’ have a task in promotive and preventive health work, as well as promoting mental health, learning and development. The work involves health dialogue, where school nurses have an important role in identifying risk factors and involving the student to promote their own mental health.' Aim: The aim of this metasynthesis was to illuminate school nurse’s experiences of promoting students mental health. Method: A literature review with metasynthesis as a method. The study is based on eleven articles that were analyzed with a qualitative methodology. Results: From the analysis one main theme and six subthemes emerged; To be enough- facilitating and aggrevating aspects, Availability, Build a relationship and create trust, collaboration, Lack of time and resources, A need of competence-enhancing inputs and Structure and organization. Conclusion: School nurses’ find health promotion work as important, where being available and having the opportunity for a good collaboration is something that facilitates the work. This work aggravates by lack of time and trust to the profession. A clarification of the school nurses’ role and competence is needed to create an increased understanding and more clear work methods and a better collaboration within and outside the student health care team.

Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och unga ökar både i Sverige och runt om i världen. I Sverige är dessa barn och unga elever inom grund- och gymnasieskolan. Genom hälsosamtalet har skolsköterskor möjligheten att identifiera de elever som lider av psykisk ohälsa. Syfte Syftet med denna metasyntes var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsosamtal med elever som har psykisk ohälsa. Metod: Som metod valdes metasyntes där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framträdde ett tema: Bygga stabil grund för en förtroendefull relation, med två kategorier: Förmedla trygghet och Visa Genuint intresse samt fem underkategorier; Visa sig tillgänglig, Bekräfta elevers upplevelser, Ha tilltro för egen förmåga, Bygga ömsesidig tillit och Vara närvarande. Konklusion: Denna studie har bidragit med kunskaper om skolsköterskors erfarenheter av hälsosamtal med elever som har psykisk ohälsa. Skolsköterskor är en värdefull resurs och genom hälsosamtalen har skolsköterskor en unik möjlighet att identifiera och hjälpa elever med psykisk ohälsa. / Background: Mental ill-health among children and young people is increasing both in Sweden and around the world. In Sweden, these children and young students are in primary and secondary school. Through the health call, school nurses have the opportunity to identify the students who suffer from mental illness. Purpose: The purpose of this metasynthesis was to describe school nurses' experiences of health conversations with students with mental illness. Method: As a method, metasynthesis was chosen where the data material was analyzed with qualitative content analysis. Results: From the analysis emerged a theme: Build a stable foundation for a trusting relationship, with two categories: Conveying security and Show Genuine interest and five subcategories; Show up, Confirm student's experiences, Have confidence in your own ability, Build mutual trust and Be present. Conclusion: This study has contributed to knowledge of school nurses' experiences of health conversations with students with mental illness. School nurses is a valuable resource and through the health interviews, school nurses have a unique opportunity to identify and help students with mental illness.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Adolescents with a type of conversion disorder called psychogenic nonepileptic seizures (PNES) experience many school, relationship, and health care struggles as they attempt to manage their mental health condition with PNES events that strikingly resemble epileptic seizures. Considered one of the top three neuropsychiatric problems, health care providers and school personnel remain ill-informed regarding how to care for adolescents with PNES. Because of the unique multidisciplinary approach needed to address adolescent PNES, school nurses are uniquely positioned to bridge health care and education systems. A review of literature examined the concept of school nurse selfmanagement support for PNES, existing school nurse-led mental health interventions, and the relationships between concepts for a conceptual framework guiding adolescent PNES research. This review of literature reveals an absence of adolescents’ perspective and school emphasis in PNES research. This study was designed to investigate adolescents’ experience attending school and self-managing PNES. This was accomplished through a qualitative content analysis of data generated from semi-structured interviews and magnitude coding of select quantifiable data. Data were obtained from 10 adolescents, 12 to 19 years of age, with current or recent in-person school attendance. The results indicate adolescents from the sample had school experiences that involved stress, bullying, accusations of faking seizures, and feelings of isolation or exclusion. Their mostly effective proactive selfmanagement activities included seeking protection, persevering in life despite PNES struggles, and progress monitoring through seizure tracking. Reactive activities of mixed effectiveness included coping responses to seizure warnings. School nurses, school personnel, family members, and peers served as both facilitators and barriers for PNES self-management. Adolescents also contributed information for three emerging themes— family-management, school-management, and illness representation. These findings reveal the difficulties of attending school and self-managing PNES and inform future PNES interventions to improve academic, mental health, and quality of life outcomes.

No description available.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en mänsklig rättighet och en viktig del av ungdomars allmänna, sociala och personliga välbefinnande. Ungdomar beskriver i forskning att de önskar mer kunskap om sexualitet och relationer. Skolans undervisning i sexualitet, relationer och samtycke ska främja elevers hälsa och välbefinnande. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att undervisa och arbeta med sexuell hälsa. Metod: Kvalitativ studie. Nio skolsköterskor deltog i kvalitativa intervjuer med en fenomenologisk ansats. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innebördsanalys enligt Dahlberg (2014). Resultat: Analysen resulterade i fem innebördsteman; Varje skola har en egen kultur, Att fördela tiden efter resurser, Skolsköterskans utbildning inom sexuell hälsa, Att vara tillgänglig och möta eleven och Fokus på hälsosamtalet- att så ett frö, Konklusion: Det finns en otydlighet i vilket uppdrag skolsköterskor har i arbetet med sexuell hälsa. Skolsköterskor beskriver att det beror på skolans organisatoriska förutsättningar samt skolsköterskans intresse och egen drivkraft i ämnet. Likaså beror det på kunskap och utbildning och synen på ansvar i att lära ut i ämnet. Det leder till att ungdomar får en ojämlik undervisning i sexuell hälsa. Rektor behöver ta mer ansvar i uppdraget som skolan har. Skolledningen måste gå från teori till praktik och arbeta med hela kedjan av anställda på skolan. / Introduction: Sexual health is a human right and an important component of all adolescent’s general, social and personal wellbeing. It has been described in research that adolescents wish for more knowledge regarding sexuality and relationships. The school’s instruction on sexuality, relationships and consent is intended to promote the students’ health and wellbeing. Purpose: To describe school nurses’ experiences in education and work involving sexual health. Method: Qualitative study: Nine school nurse´s participated in qualitative interviews with a phenomenological approach. The data was analyzed with qualitative meaning analysis according to Dahlberg (2014). Findings: The analysis resulted in five different categories; Each school has its own culture, To divide time according to resources, The school nurse's education in sexual health, Beingavailable and face the student and Focus on health talk– to plant a seed. Conclusion: There is an unclarity as to what role the school nurses have when working with sexual health. The nurses describe much of the variance is due to the organizational prerequisites set by the school, along with the nurses’ interests and personal drive regarding the subject matter. It is also dependent on their knowledge and education as well as their sense of obligation for teaching the subject matter. This leads to youth experiencing a differentiated education in sexualhealth. Schoolprincipals need towork indeveloping clear guidelines and routines around the mission schools have according to the curriculum. Leadership must advance from theory to putting it into practice and collaborate with the whole chain of employees.