Bakgrund: Den globala sjuksköterskebristen och omsättningen av sjuksköterskor är idag ett stort problem som bland annat leder till ökade kostnader och svårigheter att behålla en hög kvalitet på vården. En av anledningarna till att sjuksköterskor sjukskriver sig är den emotionella påfrestning som yrket medför. Compassion fatigue är ett begrepp som belyser de negativa effekter som kan komma av en långvarig exponering för andras lidande. Förutom sjukskrivningar kan compassion fatigue leda till högre benägenhet att begå kliniska misstag, försämrad vård och social isolering. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa compassion fatigue inom sjuksköterskeyrket genom att utforska de resurser och strategier som sjuksköterskor använder sig av för att motverka compassion fatigue. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet delades upp i två domäner: resurser och strategier. Att få stöd var den mest förkommande resursen, att ventilera genom samtal var den vanligaste strategin och denna resurs respektive strategi förekom i 12 av de 13 artiklarna. Övriga resurser som framkom var: att ges möjlighet till reflektion och att ha tid och plats för vila. Övriga strategier som framkom var att utöva religion och andlighet, att motionera, att ägna sig åt fritidsaktiviteter, att undvika svåra situationer, att förändra sin inställning samt att sätta gränser och hitta balans. Konklusion: Utifrån denna studie kan slutsatsen dras att sjuksköterskor verksamma inom olika verksamheter och i olika länder anser att socialt stöd samt att ventilera genom samtal på ett informellt sätt är betydelsefulla resurser och strategier för att motverka compassion fatigue. Vidare finns det en otydlighet kring begreppet. För fortsatt forskning är det viktigt att tydligt definiera och särskilja compassion fatigue från liknande begrepp. / Background: Shortage and turnover of nurses is currently a major problem, leading to increased costs and difficulties maintaining high quality care. Emotional stress caused by the nature of the profession is one reason for sick leave amongst nurses. Compassion fatigue as a concept sheds light upon the negative effects caused by long-term exposure to the suffering of others. Compassion fatigue is linked to an increased tendency for clinical mistakes, reduced quality of care and social isolation. Aim: The purpose of this review of literature was to shed light on compassion fatigue within the nursing profession while exploring the strategies and resources that nurses use to deal with this. Method: A literature review based on 13 articles. Findings: The findings of this study were divided into two domains: resources and strategies. The resource and strategy most frequently mentioned by nurses, was to get support and to ventilate their emotions. Both occurred in 12 of the 13 articles. Other resources that emerged were: to be given the opportunity to reflect and to have a time and place for rest. Other strategies that emerged were: to practice religion and spirituality, to exercise, engaging in hobbies, to avoid difficult situations, to change their attitude, to set limits and to find a work-life balance. Conclusion: Based on this study it can be concluded that nurses in several different settings and countries consider social support and to ventilate their feelings in an informal way valuable resources and strategies in managing compassion fatigue. The definition of compassion fatigue suffers from a great ambiguity and needs to be further defined and separated from similar terms.

Inledning: Det finns få forskningsreferenser när det gäller psykoterapeuters känslomässiga och kroppsliga reaktioner i patientarbete. Denna tematiska forskningsanalys utgår från psykoterapeuter som arbetar med personer som lider av trauma, då tidigare studier visar på kraftfulla kroppsliga och känslomässiga reaktioner i arbetet med denna målgrupp. Syftet med studien är att belysa hur psykoterapeuter beskriver sina upplevelser, negativa såväl som positiva, och hur de hanterar dem. Frågeställningar: Hur beskriver psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter sina kroppsliga och känslomässiga reaktioner i arbetet med traumatiserade patienter? Hur hanterar de sina egna reaktioner? Metod: Fem legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk utbildning i Sverige och som arbetar med patienter med trauma har intervjuats. Till studien valdes en kvalitativ forskningsansats som bearbetades utifrån en tematisk analysmetod. Resultat: Psykoterapeuterna beskriver svårigheterna att möta det ofattbara våldet i patienternas berättelser, hur de skyddar sig, hur de bär hoppet, hur de kan stå ut och hur de kan använda sina reaktioner i terapin. Här lyfts också konsekvenser för dem och behovet av återhämtning. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån de teoretiska begreppen motöverföring, projektiv identifikation, härbärgering och trauma. Terapeuternas reaktioner bekräftar tidigare forskning av kroppsliga och känslomässiga reaktioner och diskuteras utifrån den omfattande påverkan reaktionerna har på terapeuterna yrkesmässigt och för privatliv. / Introduction: There are few research references on psychotherapists physical and emotional reactions in the patient work. This thematic analysis is based on psychotherapists who work with people suffering from trauma, as previous studies indicate powerful physical and emotional reactions in the work with this target group. The purpose of the study is to illustrate how psychotherapists describe their experiences, both negative and positive, and how they handle them. Questions: How do psychodynamic psychotherapists describe theirphysical and emotional reactions in the work with traumatized patients? How do they handle their own reactions? Method: Five licensed psychotherapists with psychodynamic training in Sweden working with patients with trauma were interviewed. This qualitative researchapproach was processed with a thematic analysis. Results: Psychotherapists describe difficulties facing the unimaginable violence in the patients' stories, how to protect themselves, how they carry hope, how they can cope with it and how they can use their reactions in therapy sessions. It also highlights the consequences regarding themselves and the need for recovery. Discussion: The result is discussed from the theoretical concepts of countertransference, projective identification, containment and trauma. The psychotherapists´ reactions confirm earlier research of physical and emotional reactions, and isbeing discussed out of the wide impact the reactions have on psychotherapists´ professional and personal life.

Studiens syfte var att undersöka vilka erfarenheter kuratorer inom somatisk hälso- och sjukvård har av sympatistress samt undersöka hur kuratorerna upplever arbetssituationen utifrån KASAM. Syftet var också att förstå kuratorernas erfarenheter av sympatistress i relation till kuratorernas arbetssituation utifrån KASAM. Metoden som använts i studien var en kvalitativ intervju där sex kuratorer inom somatisk hälso- och sjukvård har intervjuats enskilt. Studien visade att kuratorerna har erfarenheter av sympatistress. Studien visade också flera indikationer på att det fanns arbetssituationer där kuratorerna hade vissa svårigheter att känna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Det framkom även flera indikationer på att det fanns arbetssituationer där kuratorerna kände hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Studiens slutsats var att kuratorerna är utsatta för situationer i arbetet som kan leda till att de utvecklar symptom för sympatistress. / The purpose of this study was to investigate hospital social workers experiences of compassion fatigue as well as examine how they feel and think about their work situation based on KASAM. The purpose was also to understand the hospital social workers experiences of compassion fatigue in relation to the hospital social workers feelings and thoughts about their work situation based on KASAM. The method that was used is a qualitative interview in which six hospital social workers were separately interviewed. The study showed that several hospital social workers have experiences of compassion fatigue. The study also showed several indications that there were work situations where hospital social workers had some difficulties in feeling manageability, comprehensibility and meaningfulness. It also showed several indications that there were work situations where hospital social workers felt manageability, comprehensibility and meaningfulness. The study concluded that the hospital social workers are exposed to situations in their work that can lead to the development of symptoms for compassion fatigue.

Bakgrund: Sjuksköterskans yrke är präglat av stor arbetsbelastning, ett högt tempo och många olika arbetsuppgifter som oftast ska utföras under tidspress. Andelen akuta patienter ökar samtidigt som att resurser begränsas och effekten av detta har en direkt påverkan på sjuksköterskans psykiska hälsa.   Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa faktorer som orsakar psykisk ohälsa hos sjuksköterskor inom akutsjukvården.   Metod: En litteraturöversikt bestående av 10 vetenskapliga artiklar med kvantitativ forskningsmetodik. Artikelsökningen utfördes i databaserna Cinahl och Pubmed.   Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman som visade sig påverka sjuksköterskans hälsa; dessa är Arbetsrelaterade faktorer och Psykosociala faktorer. Subteman är arbetsmiljö, ledarskap och organisation gällande huvudtemat arbetsrelaterade faktorer, trauma och lidanden, återhämtning samt stressorer vid huvudtemat psykosociala faktorer.   Konklusion: Genom kunskap om psykisk ohälsa samt utveckling av coping-strategier med förebyggande åtgärder kan en mer hälsosam och stödjande arbetsmiljö skapas för sjuksköterskor inom akutsjukvården. / Background: The nurse´s profession is characterized by a high workload, a high tempo and many different tasks that are usually performed under enormous time pressure. The proportion of acute patients increases drastically while the resources are limited and the effect of this has a direct impact on the nurse.    Purpose: The purpose of the litterature review is to highlight factors that causes mental illness in nurses in the emergency care.   Method: The litterature review consists of 10 scientific articles with quantitative researsh methodology. The article research was done in the databases CINAHL and PubMed.   Result: The analysis resulted in two main themes that were found to affect the nurse´s health, these are work-related factors and psychosocial factors. The subthemes are working enviroment, leadership and organization to the main theme of workrelated factors. Suffering and trauma, recovery and stressors regarding the main theme psychsocial factors. Conclusion: Through knowledge about mental illness and development of coping strategies with preventive measures, a healthier and more supportive working enviroment can be created for nurses in emergency care.

Bakgrund: Empatitrötthet är en kombination av utmattning och sekundär traumatisk stress som medfört en avsaknad eller förlust av empatiska förmågor i hopp om att skydda det egna välmåendet. Prevalensen av empatitrötthet ökar och därmed konsekvenserna det har på vården. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa litteratur som beskrev sjuksköterskors upplevelser av empatitrötthet. Metod: En kvalitativ ansats användes och underlaget bestod av tio kvalitativa studier baserade på beskrivningar från sjuksköterskor i olika omvårdnadssammanhang för att framhäva sjuksköterskor upplevelser av empatitrötthet.Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar två huvudkategorier: Upplevda förluster i åsamkande av empatitrötthet och Upplevda lärdomar av empatitrötthet. Resultatet visar att majoriteten av sjuksköterskors upplevelser är former av förluster relaterat till empatitrötthet. Konklusion: Empatitrötthet är ett mångfacetterat fenomen vilket påverkar sjuksköterskan på flera plan. I slutändan leder det till inadekvat omvårdnad av patienter. Vidare för att undvika empatitrötthet krävs mer resurser i form av fler sjuksköterskor, tid för reflektion ska möjliggöras och ökat stöd från ledning samt organisation. Detta krävs för att säkerställa ett hållbart yrkesliv för sjuksköterskan och god omvårdnad för patienten. / Background: Compassion fatigue is a combination of fatigue and secondary traumatic stress which brings with it a lack or loss of empathic abilities, as a way to protect the individual's own wellbeing. The prevalence of compassion fatigue is on the rise as well as the consequences it has on nursing.Aim: The purpose of the study was to compile literature that described nurses' experiences of empathy fatigue. Method: A qualitative approach was used, and the data consisted of ten qualitative studies based on descriptions from nurses in various nursing contexts to highlight nurses’ experiences of compassion fatigue. Result: The result of the literature review discovered two main categories: Experienced losses caused by compassion fatigue and Perceived lessons learned by compassion fatigue. The findings show that the majority of nurses' experiences present themselves as losses related to compassion fatigue.Conclusion: Compassion fatigue is a multifaceted phenomenon which affects the nurse on several levels. In the end, it leads to inadequate care of patients. Furthermore, to avoid compassion fatigue, more resources are required such as additional nurses, added time for reflection and increased support from management and organization to ensure a sustainable career for the nurse and adequate care for the patients.

Bakgrund: Empatitrötthet, översatt från engelskans compassion fatigue, är ett komplext begrepp och anses vara en konsekvens av långvarig exponering av utbrändhet och sekundär posttraumatisk stress, som kännetecknas som avsaknad av empati. Empatitrötthet hos yrkesverksamma sjuksköterskor ses som ett problem, då det empatiska bemötandet mot patienterna ligger till grund för en personcentrerad vård. Syfte: Syftet är att belysa empatitrötthet relaterat till sjuksköterskans erfarenhet. Metod: Litteraturstudien är sammanställd av tio primärstudier med kvalitativ ansats, där sjuksköterskor från olika instanser inom sjukvården intervjuats för att undersöka deras erfarenhet av empatitrötthet. Resultat: Tre huvudkategorier uppkom genom analysen: Ro ett sjunkande skepp, Alla känslor spenderas och Att hantera det ohanterbara. Resultatet visar att empatitrötthet påverkar sjuksköterskans välbefinnande negativt och har en inverkan på det patientnära arbetet. Hög arbetsbelastning i kombination med utebliven återhämtning och emotionellt påfrestande scenarion på arbetsplatsen föranledde empatitrötthet. Erfarenheter av empatitrötthet gestaltade sig i distansering och social isolation. Konklusion: Empatitrötthet är ett mångfacetterat fenomen som utvecklas över tid och gör sig uttryck i ett brett spektrum av negativa känslor hos sjuksköterskan. Empatitrötthet resulterade i emotionella och fysiska utmaningar för sjuksköterskor vilket i många fall utmynnade i en emotionell distansering som skapade svårigheter att möta patienternas komplexa behov. Varje enskild sjuksköterska ansågs finna sitt individuella sätt att hantera förlusten av den empatiska förmågan. / Background: Compassion fatigue is a complex concept and is considered to be a consequence of long-term exposure to burnout and secondary post-traumatic stress, which is characterized as a lack of empathy. Compassion fatigue in professional nurses is seen as a problem, as the empathic treatment of patients is the foundation of person-centred care. Purpose: The aim of the current study was to explore compassion fatigue related to the nurse's experience. Method: The literature study is compiled from ten primary studies with a qualitative approach, where nurses from different agencies within the healthcare were interviewed to investigate their experience of empathy fatigue. Results: Three main categories emerged from the analysis: Rowing a Sinking Ship, All Emotions Are Spent, and Dealing with the unmanageable. The results show that empathy fatigue affects the nurse's well-being negatively which leads to an impact on the complex person-centred care. High workload combined with lack of recovery and emotionally stressful scenarios in the workplace caused empathy fatigue. The experiences of empathy fatigue took the form of distancing and social isolation. Conclusion: Empathy fatigue is a multifaceted phenomenon that develops over time and manifests itself in a wide range of negative feelings in the nurse. Empathy fatigue resulted in mental and physical challenges for the nurses, which in many cases resulted in an emotional distancing that created difficulties in meeting the patients' complex needs. Each nurse was considered to find their own individual way of dealing with the loss of the empathic ability.

Bakgrund: Empatitrötthet påverkar många inom vården och kan ge stora konsekvenser för den som drabbas. Fenomenet kopplades till sjuksköterskor för första gången 1992 och är ett begrepp inom omvårdnad som syftar till att beskriva en form av utmattningssyndrom som kan drabba sjuksköterskor. Trauman är en oundviklig del av sjuksköterskans yrke, så väl som strävan efter ett empatiskt förhållningssätt. När dessa komponenter hamnar i obalans kan det påverka sjuksköterskans hela person, såväl kropp, ande som själ. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av empatitrötthet. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie har utförts baserat på kvalitativa ansatser för att undersöka sjuksköterskors upplevelser av empatitrötthet. Resultat: Det finns många bidragande faktorer till utvecklandet av empatitrötthet. Specifika grupper av sjuksköterskor, nyutbildade och de som anser sig vara “frälsare”, löper störst risk att drabbas. Ett empatiskt förfarande är viktigt för att kunna ge en god vård. Konsekvenserna av empatitrötthet och avsaknaden av empati kan leda till negativ inverkan på sjuksköterskan, patienten och vården i sin helhet. Det finns vissa hanteringsstrategier att tillgå, främst diskuteras egenvård.  Konklusion: Litteraturstudien visar på bredden och komplexiteten av begreppet empatitrötthet. Resultatet visar på vikten av ökad kunskap kring fenomenet och hur det kan förebyggas samt lindras. / Background: Compassion fatigue affects many in healthcare and can have significant consequences for those who experience it. The phenomenon was first linked to nurses in 1992 and is a concept within nursing that aims to describe a form of burnout that can affect nurses. Trauma is an inevitable part of a nurse's profession, as well as the pursuit of an empathetic approach. When these components become imbalanced, it can affect the nurse's entire being, including their body, mind, and soul. Aim: To investigate nurses' experiences of compassion fatigue in closed care.  Method: A systematic qualitative literature review has been conducted based on qualitative approaches to examine nurses' experiences of compassion fatigue.  Result: There are many contributing factors to the development of compassion fatigue. Specific groups of nurses, such as newly graduated nurses and those who consider themselves "saviors," are at the highest risk of being affected. An empathic approach is important in providing good care. The consequences of compassion fatigue and the lack of empathy can have a negative impact on the nurse, the patient, and the healthcare system as a whole. There are some coping strategies available, primarily self-care.  Conclusion: The literature review demonstrates the breadth and complexity of the concept of compassion fatigue. The results emphasize the importance of increased knowledge about the phenomenon and how it can be prevented and eased.

The purpose of this study was to investigate perceptions and experiences of compassion fatigue that exist among social workers who work with the investigative work of unaccompanied children and adolescents. The study further investigated their experiences of preventive and counteracting actions. In this qualitative study, interviews were conducted with six social workers who worked with unaccompanied children and adolescents. The results show that social workers have experiences of compassion fatigue. There are many descriptions of burnout syndrome, and a few descriptions of secondary traumatic stress. The results also show that social workers have many ideas about how to prevent or counteract compassion fatigue, both with ideas in the form of self-care or ideas about organizational changes. / Syftet med studien var att undersöka vilka upplevelser och erfarenheter av compassion fatigue som finns bland socialsekreterare som arbetar med utredningsarbete av ensamkommande barn och ungdomar. I studien undersöktes också deras upplevelser av förebyggande eller motverkande åtgärder. Studien är kvalitativ och sex socialsekreterare som arbetar med ensamkommande barn och ungdomar intervjuades. Resultatet visar att socialsekreterarna har upplevelser och erfarenheter av compassion fatigue. Det finns många beskrivningar av utmattningssyndrom, och ett fåtal beskrivningar av sekundär traumatisk stress. Resultatet visar också att socialsekreterarna har många tankar om hur man förebygger eller motverkar compassion fatigue, både i form av egenvård eller idéer om organisatoriska förändringar.

Sekundär traumatisk stress är ett problem inom socialt arbete. Begränsad forskning finnsangående hur det skulle kunna förebyggas samt behandlas. Syftet med litteraturöversikten vardärför att sammanställa kunskapsläget av befintlig litteratur angående faktorer som förebyggersamt behandlar sekundär traumatisk stress hos socialarbetare. Studien avsåg även att undersökavilken effekt faktorerna hade. Litteraturöversikten utgick från metodiken av en scoping review.Datamaterialet bestod av 15 vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar analyserades medinnehållsanalys, ytterligare gjordes en narrativ sammanställning av de kvantitativa artiklarna.Resultatet visar att individuella faktorer som att kunna hantera sina känslor i olika situationeroch sammanhang samt att utföra egenvård, är exempel på betydelsefulla förebyggande ochbehandlande faktorer. Regelbunden handledning samt stöd från chefer och medarbetare, ärexempel på organisatoriska faktorer som hade en betydande roll i det förebyggande ochbehandlande arbetet mot sekundär traumatisk stress. / The purpose of this study was to compile the state of knowledge in the existing literature aboutfactors that prevent and treat secondary traumatic stress in social workers. The study also aimedto investigate the effect of the factors. This literature review was based on the methodology ofa scoping review. The data was contained by 15 different scientific articles. All these articleswere analyzed by content analysis, and further there were a narrative compilation of thequantitative articles. The results of the study show individual factors like to be able to deal withtheir emotions in different kind of situations and contexts, and to perform selfcare, are someexamples of meaningful factors. Regular guidance and support from managers and other coworkersare some examples of important organizational factors in the prevention and treatingwork against secondary traumatic stress.

Sekundär traumatisk stress definieras som ett psykiskt tillstånd som uppstår när en individ berörs av en annan individs trauma. Syftet med föreliggande studie var attundersöka socialarbetares kunskap och erfarenheter av sekundär traumatisk stress bland familjehemsföräldrar. Därtill ämnade studien utforska vilken generell kunskap socialarbetare har om sekundär traumatisk stress, vilken förekomst av sekundär traumatisk stress som socialarbetare som arbetar med familjehem ansåg att det fannsbland familjehemsföräldrar samt vilka metoder och potentiella strategier socialarbetare har för att bemöta sekundär traumatisk stress bland familjehemsföräldrar. Studien har en kvantitativ ansats för att samla in data från socialarbetare i Värmlands och Örebro län. Studiens resultat visade att en majoritet av de tillfrågade socialarbetarna: (1) Var bekanta med termen sekundär traumatisk stress. (2) Ansåg att familjehemsföräldrar riskerade att drabbas av sekundär traumatisk stress. (3) Använde vissa strategier och metoder för att bemöta sekundär traumatisk stress hos familjehemsföräldrar, men att majoriteten saknade en empiriskt beprövad metod. / Secondary traumatic stress is defined as the emotional distress that occurs when an individual learns about another individual's trauma. The aim of this research was to investigate what knowledge and experiences social workers have about secondary traumatic stress among foster care parents. It also aims to explore what general knowledge social workers have about secondary traumatic stress, to what extent social workers perceive that secondary traumatic stress occurs among foster care parents and what methods and strategies social workers have for prevention and intervention. The research design uses a quantitative approach to collect data from social workers in the Swedish counties of Värmland and Örebro.The findings of the study were that most of the social workers in the study: (1) Were familiar with the term secondary traumatic stress. (2) Thought that foster care parents were at risk of being affected by secondary traumatic stress. (3) Used certain strategies and methods for prevention and intervention, but that the majority lacked an empirically tested and approved method.