Bakgrund Ensamhet och social isolering är en växande utmaning i takt med att befolkningen blir äldre. I vissa länder är det upp till en tredjedel av de äldre personerna som upplever ensamhet. Ensamheten och den sociala isoleringen kan ha negativa hälsoeffekter samt leda till ökade behov av sjukvård. Trots att äldre personer som upplever ensamhet och social isolering uppsöker hälso- och sjukvården i högre grad blir den här gruppen ofta förbisedd. Detta till följd av en brist på tid samt kunskap och medvetenhet om problemområdet hos vårdpersonal. Syfte Syftet var att belysa äldre personers upplevelse av ensamhet och social isolering. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes baserat på 19 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ design. De inkluderade artiklarna inhämtades i databaserna PubMed och CINAHL. Samtliga artiklar har genomgått en kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsmall. Artiklarna analyserades med integrerad dataanalys. Resultat Tre huvudkategorier identifierades; Ensamhetens upplevda ursprung, Upplevda känslor relaterade till ensamhet och Upplevda hanteringsstrategier mot ensamhet. Resultatet visade att ensamhet upplevdes orsakas av den åldrande kroppen, förlusten och frånvaron av viktiga personer, av en avsaknad av meningsfulla aktiviteter samt personlighetsdrag. Ensamhet och social isolering kunde leda till känslor av tomhet, övergivenhet och hopplöshet men även till positiva upplevelser. Hanteringsstrategier mot ensamheten handlade om acceptans och anpassning samt attityder och inställning. Vidare framkom tro och spiritualitet, aktiviteter och relationer som viktiga hanteringsstrategier. Slutsats Litteraturstudien visade att upplevelsen av ensamhet och social isolering innefattade såväl fysiska, sociala som emotionella aspekter. Främst kunde upplevelsen kopplas till ett lidande hos den äldre personen. En ökad förståelse och kunskap om hur äldre personer upplever ensamhet och social isolering kan medvetandegöra problematiken samt berika sjuksköterskans kompetens. / Background  Loneliness and social isolation are growing challenges as the population ages. In some countries up to a third of older persons experience loneliness. Loneliness and social isolation can have negative health effects and lead to an increased need for healthcare. Despite the fact that older persons who experience loneliness and social isolation seek health care to a greater extent, this group is often overlooked. This is due to a lack of time as well as knowledge and awareness of the problem on the part of healthcare staff. Aim  The aim was to describe elderly persons’ experience of loneliness and social isolation. Method  A non-systematic literature review was conducted based on 19 original articles with a qualitative and quantitative design. The included articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL. All articles have undergone a quality review based on Sophiahemmet University's assessment template. The articles were analyzed using integrated data analysis. Results  Three main categories were identified; Perceived origins of loneliness, feelings related to loneliness and coping strategies against loneliness. The results showed that loneliness was perceived to be caused by the aging body, the absence and loss of important persons, by a lack of meaningful activities and by a person's personality traits. Loneliness and social isolation could lead to feelings of emptiness, abandonment and hopelessness but also to positive experiences. Coping strategies included acceptance and adaptation as well as attitudes. Furthermore, faith and spirituality, activities and relationships emerged as important coping strategies. Conclusions  This literature review showed that the experience of loneliness and social isolation included physical, social and emotional aspects. Mainly, the experience could be linked to suffering for the elderly person. An increased understanding and knowledge of how older persons experience loneliness and social isolation can raise awareness of the problem and enrich the nurse's competence.

Socialt medieanvändande är en vana för många människor. Åtskilliga studier har konstaterat att socialt medieanvändande både kan öka och minska känslan av gemenskap.  Känsla av sammanhang (KASAM) är ett centralt begrepp i det salutogena perspektivet och en skyddsfaktor mot ohälsa. Studien undersökte relationen mellan KASAM och socialt medieanvändande med ett urval om 129 personer. För att besvara frågeställningarna konstruerades en enkät bestående av fyra skalor nämligen KASAM, Attention Control Scale, Social Media Fatigue Scale och Hälsosamma Internetbeteenden. Analysmetoderna var korrelationsanalyser och regressionsanalyser. Analyserna visade att KASAM har betydelse för uppmärksamhet och social medietrötthet. Kön, ålder och KASAM har betydelse för hälsosamma internetbeteenden. KASAM har ett positivt samband med uppmärksamhet och hälsosamma internetbeteenden och ett negativt samband med social medietrötthet. Samband noterades mellan social medietrötthet och uppmärksamhet. Slutsatsen var att en stark KASAM skyddar mot ohälsa vid socialt medieanvändande. Den egenkonstruerade skalan Hälsosamma Internetbeteenden genererade signifikanta, men inte reliabla resultat.

Migration är ett aktuellt ämne i dagens samhälle som medför stora förändringar i människorsliv. Migrationsprocessen kan leda till ökad risk för psykisk ohälsa och en bristande hälsorelaterad livskvalitet, beroende på omständigheterna som en migrant har i mottagarlandet. Syftet med studien är att beskriva välbefinnande hos migrantungdomar som har migrerat från mellanöstern till Sverige. Studien tillämpar en socialpsykologisk ansats genom teorierna symbolisk interaktionism, KASAM och välbefinnande. De tio respondenterna som deltog i studien intervjuades med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Urvalet var begränsat till respondenter som hade ett ursprung från mellanöstern och ska ha bott i Sverige i minst fem år. Studiens resultat visar att de flesta respondenterna upplever en form av exkludering, vilket medförde att respondenterna isolerade sig själva. Detta i sin tur har påverkat deras självkänsla och välmående. Vidare beskrev respondenter att anpassningsprocessen har varit utmanande i början av ankomsten till mottagarlandet, vilket har visat negativa effekter på respondenternas välbefinnande och hälsa. / Migration is a contemporary social issue that brings about major changes for people. Migration often carries several mental health risk factors , usually based on circumstances faced by migrants in the receiving country. The purpose of the study is to describe the well-being of immigrant youth who have migrated from the Middle East to Sweden. The study adopts a social psychology approach using theories of symbolic interactionism, sense of coherence and well-being. The ten respondents who took part in the study were interviewed with the help of qualitative semi structured interviews. Selection criteria for the study is limited to respondents who had Middle eastern origins and must have lived in Sweden for at least five years. The results of the study show that most respondents experience a form of exclusion, which led them to isolate themselves. This in turn has affected their self-esteemand well-being. Furthermore, the results also showed that the respondents describe that the adaptation process has been challenging at the beginning of the arrival in the recipient country, which has shown potential negative impacts on the respondent’s well-being and health. / <p>Stavningskorrigerad titel: Välbefinnandet hos migrantungdomar</p>

The aim of this thesis is to see if there are differences in how managers and other staff looks at goals for short-term accommodation. The results show that there is a difference in views on the goals. This is manifested, among other things, in the form of managers have their focus concentrated on the financial framework for the business. Other staff have their focus directed at targets that are more about the work of the resident. The theory that the survey is based on is The sense of coherence and its three pillars: comprehensibility, manageability and meaningfulness.

Abstrakt: Antalet ensamkommande barn som anländer till Sverige har ökat kraftigt de senaste åren. Detta gör att man vid mottagandet av dessa barn måste se till att deras behov efterlevs, även på lång sikt. Det ställs i synnerhet krav på de boenden där de flesta av barnen hamnar efter att de får permanent uppehållstillstånd. I denna studie efterfrågas hur personalen arbetar på dessa boenden, och vilka metoder som används. I studien har gruppintervjuer samt enkäter använts. Resultatet visar på att specifika metoder generellt anses som mycket användbara, men inte anses som något av det viktigaste i arbetet. Ospecifika metoder används betydligt mer, och bygger mycket på anpassning till olika situationer och klienter. Den viktigaste och mest användbara resursen i arbetet anses vara att ha en relation som bygger på förtroende och tillit, och att skapa trygghet. Synen på varför relationen är viktig är uppdelad, ofta mellan boendena, i praktiskt användbar och för den ensamkommande barnen emotionellt positiv. De som ser relationen som emotionellt positiv tenderar till att lägga större vikt vid relationsskapande. / The number of unaccompanied refugee minors arriving in Sweden has risen significantly in recent years. This calls for a reception in which their, (also long term) needs are covered. In particular, this accentuates the responsibility of the group-homes where most of these children and youth are placed after their asylum claims are accepted. In this study attention is focused on how the staff in these group-homes work, gaining information on current methods being used in the group homes, and exploring how effective and sufficient these methods are considered to be. The study involves a mixed-methods design, including both interviews and survey methods. The results show that specific group-home methods in general are perceived as very useful, but not the most important aspect in their work. Unspecific methods are used significantly more frequently, and are based in the ability to adapt to different situations and clients. The most important and useful resource in this work is considered to be having a relationship built on confidence and trust with the children, and to create a place of safety for the children. The perceptions of why the relationship is important are varied, often between the group-homes. Some emphasize practical areas, other emphasize emotional and developmental areas. Those who view the relationship as emotionally positive tend to further emphasize the importance of building relationships.

This essay is the result of a case study. The aim of this study has been to gain an understanding of government employee’s opportunity to be involved in and contribute to the processes tied to organizational development. The case study is based on the perspective of the government employees and their experience and thoughts regarding their opportunity to be a part of the organizational development. The empirical data that was generated by the case study has been analysed with New Public Management and Sense Of Coherence as a theoretical point of view. The case study has shown that government employee’s experience of being a part of the organizational development is very shifting depending on several influencing factors such as political control, governing within the organization and the employee’s own will and capacity to contribute to the organizational development. The case study has also shown the need to adapt the structure and governing of the organisation in order to be able use the full capacity of the government employees connected to organizational development.

Arbetsrelaterad känsla av sammanhang (KASAM), empowerment och psykosocial arbetsmiljö (PSAM) är väletablerade begrepp. Det finns begränsad forskning om deras inbördes relation, dock har tidigare forskning konstaterat att höga nivåer av KASAM och empowerment är relaterad till god upplevelse av anställdas PSAM. Studiens syfte var att undersöka relationen och variationen mellan PSAM, KASAM och empowerment. Detta besvarades genom fyra frågeställningar och tre hypoteser. I studien ingick 130 deltagare (74 kvinnor och 56 män). Datainsamlingen skedde på två separata arbetsplatser. Enkäten inkluderade fem bakgrundvariabler och tre skalor. Materialet analyserades med korrelationer och regressionsanalyser. Analyserna visade att KASAM och empowerment kompletterar varandra med att förklara variationen i PSAM. Korrelationerna indikerade att högre upplevelse av KASAM och empowerment är kopplade till en högre skattning av PSAM. Utöver detta korrelerade KASAM och empowerment med varandra. Slutsatsen som drogs var att arbetsplatser måste undersöka dessa tre delar tillsammans för att få en överblick över hur anställda upplever sin PSAM.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur upplevd stress korrelerade med känsla av sammanhang och personlighetsdrag och vidare att även undersöka om känsla av sammanhang och personlighetsdrag kunde predicera upplevelsen av stress hos universitetsstudenter, i Sverige. Metod: Studien använde ett kvantitativt tillvägagångssätt och genomfördes utifrån ett bekvämlighetsurval och med en digital enkät (n=111). Mätinstrumenten i enkäten bestod avPSS-10, för att mäta upplevd stress, SOC-13 för att mäta känsla av sammanhang och TIPI, för att mäta personlighetsdrag. Korrelationsanalys genomfördes för att undersöka korrelationen mellan variablerna och multipel regressionsanalys genomfördes för att undersöka om känsla av sammanhang och personlighetsdrag kunde predicera stress. Resultat: Korrelationsanalysen visade att upplevd stress korrelerade negativt med känsla avsammanhang (r=-0.77, p&lt;.001) samt personlighetsdragen samvetsgrann (r=-0.32, p&lt;.001) och emotionell stabilitet (r=-0.62, p&lt;.001). Multipla regressionsanalysen visade att känsla avsammanhang och emotionell stabilitet predicerade nivåerna av upplevd stress (R2=0,68,p&lt;.001). Slutsats: Statistisk signifikant samband fanns mellan upplevd stress, känsla av sammanhang och personlighetsdrag. Framtida longitudinella studier skulle kunna utföras för att vidareundersöka relationen dem emellan. / Aim: The aim of this study was to examine how perceived stress correlated with sense of coherence and personality traits and further to examine whether sense of coherence and personality traits could predict the experience of stress in university students, in Sweden. Method: The study used a quantitative approach and was conducted based on a convenience sample and with a digital survey (n=111). The measuring instruments in the survey consisted of PSS-10, to measure perceived stress, SOC-13 to measure sense of coherence and TIPI, to measure personality traits. Correlations analysis was conducted to examine the relationship between the variables and multiple regression analysis was conducted to examine whether sense of coherence and personality traits could predict stress. Result: The correlation analysis showed that perceived stress correlated negatively with KASAM (r=-0.77, p&lt;.001) and the personality traits conscientiousness (r=-0.32, p&lt;.001) and emotional stability (r=-0.62, p&lt;.001). The multiple regression analysis showed that sense ofcoherence and emotional stability predicted the levels of perceived stress (R2=0,68, p&lt;.001). Conclusion: Statistically significant relationship where found between perceived stress, sense of coherence and personality traits. Future longitudinal studies may be conducted to further examine the relationship between them. / Nej

Bakgrund: 2020 inträffade cirka 8000 hjärtstopp i Sverige, varav 1458 kunde återupplivas. Vid ett hjärtstopp upphör hjärtats pumpförmåga och individen blir medvetslös inom några sekunder. Vid ett hjärtstopp utgör tidiga behandlingsinsatser en viktig del. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig och har en hälsofrämjande roll. Det är viktigt att vården sker personcentrerat. För att säkerställa en god omvårdnad utför sjuksköterskan kontroller och bedömningar av patienten för att identifiera individuella omvårdnadsbehov. Syfte: Att beskriva överlevares upplevelser av livet efter ett hjärtstopp. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. För litteratursökningen användes databaserna Medline via PubMed samt CINAHL. En tematisk analysmetod användes för att analysera de vetenskaplilga artiklarna. Huvudresultat: Resultatet visade att överlevare kunde uppleva fysiska, psykiska, kognitiva och emotionella konsekvenser och att de var tvungna att lära känna sig själva på nytt. Överlevnaden upplevdes väcka många existentiella reflektioner. Stöd upplevdes som en viktigt aspekt i återhämtningen och för möjligheten att hantera uppkomna utmaningar i livet. Slutsats: Överlevare upplevde livet efter hjärtstoppet som omvälvande med många känslor, tankar, konsekvenser samt en känsla av att inte vara densamma. Stöd och information upplevdes utgöra viktiga aspekter i återhämtningsprocessen. Därför är det av vikt att sjuksköterskan besitter kunskap och förståelse om fenomenet för att kunna bidra med anpassat stöd och information i den personcentrerade vården. / Background: 2020 approximately 8000 cardiac arrests´ occurred in Sweden, of which 1458 could be resuscitated. In the event of cardiac arrest the hearts ability to pump stops and the individual becomes unconscious within a few seconds. In the event of a cardiac arrest, early treatment actions is an important part. The nurse is responsible for nursing care and has a health promotion roll. It is important that care is patient-centred. To ensure good care the nurse performs checks and assessments of the patient to identify individual needs of nursing. Aim: To describe survivors experiences of life after a cardiac arrest. Method: A descriptive literature review based on ten scientific articles with a qualitative approach. The literature search was performed in Medline databases via PubMed and CINAHL. A thematic method was used to analyze the scientific articles. Results: The result showed that survivors could experience physical, psychological, cognitive and emotional consequences and that they had to get to know themselves again. The survival brought a lot of existential reflections. Support was experienced as an important part in recovery and also for the ability to deal with new challenges in life. Conclusion: Survivors after a cardiac arrest experienced life as overhelming with many emotions, thoughts, consequences as well as a feeling of not being the same person as before. Support and information were experienced as important aspects in the process of recovery. Therefore it´s important for the nurse to have knowledge and understanding about the phenomenon in order to contribute with adapted support and information in the person-centred care.

No description available.