Den ökade digitaliseringstakten i samhället har gjort att svenska myndigheter har intensifierat sitt arbete med att anpassa sina organisationer och verksamheter för att kunna utnyttja de möjligheter som digitaliseringen medför. Samtidigt visar tidigare forskning att cirka 75 procent av de organisationsförändringar som sker till följd av att informationsteknologi implementeras tenderar att misslyckas. Många ledare upplever även att de själva har svårt att skapa mening under en pågående organisationsförändring. En fallstudie har genomförts på Arbetsförmedlingen för att undersöka en organisationsförändring som har möjliggjorts till följd av ett automatiskt granskningssystem. Studiens syfte var att analysera hur ledare upplever den meningsskapande processen vid en IT-understödd organisationsförändring. För att besvara studiens syfte har åtta intervjuer genomförts med ledare på Arbetsförmedlingen och Myndigheten för digital förvaltning. Studiens empiri har analyserats ur en teoretisk lins av meningsskapande och meningsgivande. Resultatet av studien visar att ledare upplever svårigheter med att hantera den meningsskapande processen med anledning av en hög förändringstakt och ett intensivt informationsflöde i samband med organisationsförändringen. Resultatet visar även att ledare tenderar att hantera den meningsskapande processen olika beroende av deras tidigare erfarenheter av teknologi. / The increased rate of digitalization in society has caused Swedish authorities to intensify their work on adapting their organizations in order to harvest the opportunities of digitalization. At the same time, previous research shows that around 75 percent of all organizational change tend to fail due to the introduction of new technology. Leaders also tend to find it difficult to make sense during an ongoing organizational change. In order to better understand these two phenomenon’s a case study has been conducted at the Swedish Public Employment Service to investigate an organizational change that has been made possible due to an automated information system. The purpose of this study has been to analyze how leaders experience the sensemaking process of an IT-supported organizational change. To answer the purpose of the study, eight interviews were conducted with leaders at the Swedish Public Employment Service and the Agency for Digital Government. The data has been analyzed through a theoretical lens of sensemaking and sensegiving. The results show that leaders tend to handle the sensemaking process differently depending on their previous experience with technology.

Purpose: The purpose of this study is to increase the knowledge of the complexity of a crisis team consisting of multiple government. Furthermore, the consequences of the complexity on the sensemaking and sensegiving processes, regarding the crisis team in a natural disaster. Method: To be able to answer the questions regarding this study, the empirical data has been collected through six (6) interviews. The researchers for this study have applied a case study on the floodings of Mälaren December 2019. Therefore, the interviews have been done with the persons within this crisis team. Empiricism and Analysis: The theoretical framework that has been applied for the analysis of this study consists of three main topics, complexity, sensemaking and sensegiving. Conclusions: The final conclusions of this study identify that there are multiple factors of complexity that affect the sensemaking and sensegiving process. These complexity factors are: routines, preexperiences, excellence in specific field, terminology, missions, mandate and hierarchy. These complexity factors create frictions and possibilities for the crisis team in regard of the consequences of the complexity factors on the sensemaking and sensegiving processes. / Syfte: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för komplexitetens påverkan på den meningsskapande och meningsgivande processen. Samt hur detta påverkar en krisgrupp bestående av flertalet myndigheter i en hantering av en naturkatastrof. Metod: För att besvara studiens frågeställningar har det empiriska materialet samlats in genom en kvalitativ metod, i form av sex semistrukturerade intervjuer. Då forskarna för denna studie har tillämpat en fallstudie grundar sig studien på översvämningskriserna i december 2019. Därmed genomfördes intervjuerna på respondenter som representerade olika myndigheter som samverkat i detta fall. Empiri och analys: Det underlag som använts till studiens analys är den teoretiska referensramen som omfattar litteratur om komplexitet, meningsskapande och meningsgivande. Slutsatser: De slutsatser som identifierades var att komplexa faktorer hade en påverkan på meningsskapande och meningsgivande processerna. Dessa huvudsakliga faktorer identifierades som: rutiner, tidigare erfarenheter, spetskompetenser, terminologier, uppdrag, mandat och hierarki. Dessa komplexa faktorer gör att meningsskapande och meningsgivande processerna skapar friktioner och möjligheter för krisgruppen.

The importance of incorporating Diversity Management (DM) in organizations has become a viral debate in recent years in response to social pressures worldwide. While there is extensive research on the effects of DM, how the implementation process is managed is much less obvious. Furthermore, DM is a multidimensional concept that lacks a universally accepted definition in terms of organizational practices, which presents operations managers with various challenges. To identify these challenges and how they are managed, a qualitative case study was conducted through semi-structured interviews with Top and HR managers of a listed, Large Cap company in Sweden. The theories of Change Agents and Sensemaking were applied to analyze the implementation process of DM within The Company. The findings were categorized into; (1) the challenge of mobilization, (2) the challenge of creating a shared meaning, and (3) the challenge of the diversity paradox. Based on these findings, the conclusions indicated that unity, communication, awareness, and persistence are important factors to consider when managing these challenges.

No description available.

Denna studie har genomförts med syftet att redogöra för hur förändringsledare arbetar samt vilka sensemaking-aktiviteter som bedrivs och är återkommande i förändringar gällande IT-implementeringar inom den svenska sjukvården. Studien grundar sig på en fallstudie där det som studeras är förändringsarbetet gällande implementeringen av IT-systemet MetaVision på Akademiska sjukhusets centralintensiv, CIVA. Uppsatsförfattaren har använt sig av metodtriangulering och således samlat in empirisk data från tre olika sorters källor. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med ett urval av informanter baserat på deras profession, samt med projektets förändringsledare och superanvändare. Åtta stycken icke deltagande observationer har genomförts på avdelningen under fem veckors tid. Utöver det har dokument gällande förändringen samlats in. All insamlad data har sammanställts och analyserats. Studien mynnar ut en slutsats som belyser det faktum att förändringsledarens arbete och beteende är betydande för att förändringen ska gå att driva framåt samt att det finns specifika sensemaking-aktiviteter som ledare bör utföra under förändringsprocessens gång. Det går inte att urskilja enskilda aktiviteter som är viktigare än andra, då olika aktiviteter har olika betydelse i olika projektfaser. Detta beror på förändringens karaktär och vilken organisation som studeras. I denna specifika studie presenteras tre övergripande aktiviteter som varit betydande i det studerade projektets inledande uppstartsfas.

This thesis deals extensively with ‘the Art of Leading Oneself’. In the course of this paper, an understanding of the term ‘leading oneself’ is given. Furthermore a reflection upon the reasons why it is necessary in nowadays society and business world to lead oneself is provided. The core of the thesis constitutes a thorough discussion of possible elements of the art of leading oneself. In conclusion it is to be said, that on the basis of the knowledge of an individual’s frames of references, a framework of personal values and vision should be created. In a second dimension it is necessary to deeply reflect upon the inner Self and to gain insight about the authentic Self. Through the acknowledgement that an individual can learn from failures, the principles of the crucibles are described. In a third dimension, the bridge to ‘the Art of Leading Others’ is build and a rough overview of the necessities of sensegiving in the communication process is given. Concluded, it can be said, that it is of utmost importance to know and incorporate the authentic Self in every activity. / Diese Masterthesis behandelt und beschreibt im ausführlichen Maße ‚die Kunst sich selbst zu führen’. Innerhalb dieser Arbeit erarbeite ich ein Verständnis über das Konzept des ‚sich selbst Führens’. Des Weiteren wird über die Notwendigkeit der Selbstführung in der schnelllebigen Berufs- und Sozialwelt reflektiert. Der Kern der Arbeit konstituiert eine ausführliche Diskussion über mögliche Elemente des ‚sich selbst Führens’. Zusammenfassend kann gesagt werden, dass auf Basis des Wissens über die individuellen Bezugssysteme ein persönliches Wertesystem und eine darauf aufbauende Vision erstellt werden soll. In einer zweiten Ebene ist es notwendig eine tiefe Reflektion über das Innere Selbst durchzuführen um Erkenntnis der tieferen Einsicht des authentischen Selbst zu erlangen. Durch die Anerkennung und Wertschätzung seiner persönlichen Misserfolge sollte das Verständnis geschaffen werden, aus Fehlern zu lernen. In einer dritten Dimension wird die Brücke zur ‚Kunst andere zu Führen’ erschaffen und ein grober Überblick über die Notwendigkeiten einer sinnstiftenden Kommunikation wird gegeben. Resümierend kann gesagt werden, dass es von äußerster Bedeutung ist, sich selbst zu kennen und sein authentisches Selbst in jeder alltäglichen Aktivitäten zu integrieren.

When difficulties appear concerning the environment and the social relationships in teams, leading others become very interesting as well as challenging. I am sharing in this research an understanding of the concept of hardship in order to point out a main leadership issue, which is to lead others in extreme situations. It is a new and innovative approach of leadership within the business area based on the literature and completed by sailors’ experiences of hardship.Offshore sailors have the use to handle hardship situations alone as well as in crews, and they cannot avoid it when they are far away from the coasts. Thus when a problem occurs they must fix it themselves. During offshore races and expeditions, sailors have to deal with teams issues and cannot quit for going back home. Thereby, a boat, which is going to sail for few months without stop, is a real laboratory of leadership and social relationships.The starting point of this approach concerns the art of leading oneself, which represents a prerogative for a great leadership in extreme conditions. Indeed when a leader loses his or her self-control in extremes situations, he or she will probably not be able to lead others. Thus, in order to illustrate the literature approach to this concept, this thesis has been completed with an auto-ethnographical approach. I as a sailor have experimented hardship alone on my boat during some offshore sailing trips. I present an analysis of these experiences to explain the issues of leading oneself in such conditions. Thanks to the participation of some sailors experts in hardship, I illustrate the possibility to lead others in hardship context with the inspiration of their experiences. It is possible to lead others in very extremes conditions, and offshore sailors that I called hardship experts could represent a real inspiration to leaders, for a real and great leadership.

Purpose: The purpose of this study is to explore organizational identity as a potential process.   Design/Methodology/Approach: We applied a qualitative method and followed an inductive approach that was applied to a multiple-in-depth-case study for which we conducted semi-structured interviews with 26 members of two organizations, the Swedish consulting company REACH and the Swiss digital agency WONDROUS. Following a narrative approach, both for structuring the empirical findings, as well as conducting the analysis, we used over 16 hours of interviews to create company narratives and subsequently analyzed them in multiple steps in the fashion of a narrative analysis.   Findings: Based on our empirical findings and the empirical analysis, we developed a conceptualization, the Flux Model. We contribute to the existing body of literature by proposing that the Flux Model visualizes the dynamics of how organizational members socially construct organizational identity on the premise of their own (self-)perceptions. By presenting the different parts of the model and their multiple layers, the process of how organizational identity is continuously becoming is illustrated.   Research Limitations/Implications: The scope of our study is restricted to the two case companies in question. If our abstractions from the cases in form of the Flux Model help to better understand the process of organizing, managers become liberated to make deliberate choices about their organizations’ identities. For research this means an even tighter connection to individual psychology and a deepening of the perspective that organizational identity can not only be viewed as something companies have.   Originality/Value: Out of skepticism towards the usefulness of viewing organizational identity as a process, we applied a symbolic interpretivist perspective and allowed for the possibility that we might not find a process after all. The primary value of this study we believe to be found in the extensive presentation of empirical data, together with our narrative analysis and our conceptual contribution (the Flux Model).

Den svenska välfärden står inför utmaningar att vidareutveckla verksamhetsprocesser och tjänster för att kunna möta samhällets krav på tillgänglighet och effektivitet. Som en följd av detta genomgår svenska kommuner en digital transformationsresa som förändrar både interna arbetssätt men även tjänsteleveransen mot kommuninvånarna. Tidigare undersökningar visar att digitaliseringsprojekt är komplexa att genomföra och förankra inom organisationen. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk med fokus på förändringsledarens förmåga att möjliggöra för meningsskapande. Det teoretiska ramverket används för att undersöka och analysera förändringsledarens roll och vilka framgångsfaktorer som råder i svenska kommuners digitala transformationsprojekt. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi och den empiriska datan har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare från tre svenska kommuner. Studiens resultat visar att både interna och externa faktorer står som grund för kommunernas transformationsresa. Resultaten visar även att både ledare och medarbetare berörs och behöver vara medvetna kring den digitala transformationen där en viktig framgångsfaktor är att skapa en gemensam grund och samverkan mellan verksamheter och förvaltningar, övriga medarbetare och ledare. Förändringsledarens roll är dock inte hugget i sten, utan den förändras och delas mellan de medarbetare som är involverade i förändringsarbetet. Studien resulterar i en vidareutvecklad konceptuell modell vilket kan användas som ett analysverktyg för att hjälpa svenska kommuner att förstå, identifiera och prioritera förändringsarbetet i relation till den digitala transformationen. / The Swedish welfare is facing challenges in further developing business processes and services in order to meet society's demands for accessibility and efficiency. As a result, Swedish municipalities are undergoing a digital transformation journey that is changing both internal working methods and the delivery of services to citizens. Previous studies show that digitalization projects are complex to implement and anchor within the organization. Hence, this study is based on a theoretical framework focusing on the change leader's ability to enable sensemaking. The theoretical framework is used to study and analyze the role of the change leader and the success factors that prevail in Swedish municipalities' digital transformation projects. The study has a qualitative research strategy, and the empirical data has been collected through eight semi-structured interviews with employees from three Swedish municipalities. This study shows that both internal and external factors form the basis for the municipalities' transformation journey. The results also show that both managers and employees are affected and need to be aware of the digital transformation. Important success factors are to create a common foundation and collaboration between business units, employees, and leaders. However, the role of the change leader is not set in stone, instead it is changed and shared between the employees who become involved in the change process. The study results in a conceptual model that can function as an analysis tool that helps municipalities to understand, identify and prioritize change management in relation to the digital transformation.

Denna studie utforskar hur organisationer kan undvika tillkortakommanden vid ERP- implementationer. Studien bygger på två forskningsfrågor: i) “Hur arbetar projektledare med meningsgivande handlingar vid ERP-implementationer?” samt ii) “Vilka faktorer upplevs vara viktiga för systemanvändares meningsskapandet?”. För att besvara frågorna undersöker studien ERP-implementationer utifrån en socialkonstruktivistisk lins där teorin om meningsskapande appliceras. Studien bygger på en kvalitativ metod där 16 projektledare och systemanvändare inom åtta svenska organisationer intervjuats. Resultaten tyder på att projektledare använder fyra kommunikationskanaler i sitt meningsgivande: i) intranät/mail, ii) möten, iii) utbildningar samt iv) superanvändare. Vidare indikerar de även att de kanaler som möjliggjort social interaktion bidraget till en mer positiv uppfattning hos systemanvändarna. Systemanvändarnas meningsskapande upplevs påverkas av fem faktorer: i) generationstillhörighet, ii) förändringsförståelse, iii) avstånd till förändringen, iv) engagemang samt v) förändringskultur. Studien adderar till tidigare forskning genom att fördjupa kunskapen om hur ett socialkonstruktivistiskt synsätt kan användas för att studera ERP-implementationer. / This study explores how organizations can mitigate ERP failures. The study is based on two research questions: i) “How do project managers apply sensegiving during ERP implementations?”, and ii) “What aspects are perceived as important in the sensemaking process amongst systems users?”. Pursuing these questions, the study examines ERP implementations through a social constructivist lens and the theory of sensemaking. The study is based on a qualitative method, in which 16 project managers and system users, among eight Swedish organizations, are interviewed. The findings suggest that project managers use four channels of communication in their sensegiving: i) intranet/mail, ii) meetings, iii) education, and iv) superusers. It is also found that channels that enable social interaction contributes to more positive attitudes amongst system users. The sensemaking amongst system users is perceived to be affected by five aspects: i) generational affiliation, ii) understanding of change, iii) distance to change, iv) commitment, and v) change culture. The study adds to previous research by deepening the knowledge of how a social constructivist approach can be used to study ERP implementations.