Bakgrund: För att uppnå en god barnanpassad vård inom ortopedteknik krävs information om hur barn uppfattar mötet på en ortopedteknisk avdelning. Genom att ta del av barns tankar, åsikter och förslag kan verksamheter i framtiden lättare argumentera för exempelvis hur lokaler bör inredas och hur man bör bemöta barn.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur barn upplever mötet på en ortopedteknisk avdelning i avseendet vårdmiljö och möte med ortopedingenjören.   Metod: En kvalitativ metod där deltagarna får rita och berätta kallad “Draw and tell” och åtta intervjuer med barn mellan 6 till 12 år om deras upplevelse efter besöket hos en ortopedingenjör genomfördes. Intervjuerna transkripterades och en innehållsanalys genomfördes.   Resultat: Vissa gemensamma faktorer hittades i intervjuerna så som att det ansågs att det samtalades för mycket utan att engagera barnet samt att aktiviteter som fanns sågs som bra då det kunde bli lite väntan under besöket. Det fanns flera förslag på andra aktiviteter som önskades under väntan och speglade barnens egna intressen så som datorspel och böcker.   Slutsats: Denna studie visar att det som ortopedingenjören är viktigt att engagera barnen vid mötena samt att aktiviteter finns till hands under långa väntetider.   Nyckelord: Barns upplevelser, ortopedteknik, ortopedingenjör, bemötande, miljö / Background: To achieve good child centered care in the field of prosthetics/orthotics, information about how children perceive a meeting with a prosthetist/orthotist is needed. Knowing children’s thoughts, opinions and suggestions about the situation can help increase knowledge about how to set up the environment and meetings. Aim: The aim of this study is to investigate how children experience the interactions with health professionals and the environment when meeting a prosthetist or orthotist. Method: A qualitative method called “draw and tell” was used. Eight children aged between 6 to 12 years were interviewed after a meeting with a prosthetist/orthostist. The interviews were transcribed and a content analysis was performed. Result: Too much talk without engaging the child and long waiting times were found as negative factors and activities such as books and toys and that the prosthetist/orthotist was kind were found as positive factors during the meeting. Multiple suggestions were given about what kinds of activity could be available to children when waiting these included computer games and books. Conclusion:  This study shows that it is important for a prosthetist/orthoptist to engage children in the meetings and that possibilities for activities are available when children are waiting to see the clinician.   Keywords: Children’s experience, Prosthetics, Orthotics,  Enviroment, Consultation

Bakgrund: Människor korsar geografiska gränser av olika anledningar. Sjukvården möter patienter från hela världen. Kulturella uttryck annorlunda än de sjuksköterskan har som norm har tendensen att skapa problem i det omvårdande mötet. Den personcentrerade omvårdnaden riskerar att påverkas negativt när kulturella svårigheter dem emellan måste hanteras. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter vid omvårdnad av patienter födda i ett annat land. Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Forsberg och Wengström (2008) genomfördes med sökning av artiklar i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultatet: Fyra kategorier. Kulturella skillnader, Brist på kunskap, Känslor och reaktioner och  Språksvårigheter. Annorlunda matvanor, religionsutövande, närvaro av släkt och relationen till döden exemplifierar hur de kulturella skillnaderna påverkade sjuksköterskorna. En känsla av osäkerhet handlade om situationer som sjuksköterskorna beskrev i mötet med patienten från ett annat land när kulturella skillnader fick dem att känna sig obekväma, eller frustrerade. Sjuksköterskorna uttryckte en brist på kunskap inom området och uttryckte önskemål om kulturspecifik utbildning för att höja sin kulturella kompetens. Språksvårigheter var problematiska, främst när anhöriga tolkade för patienten. Ovissheten om översättningens korrekthet och relationen mellan den som översätter och patienten ses som en risk för patientsäkerheten. Slutsats: Sjuksköterskan behöver utbildning i kulturell kompetens och att arbetsgivaren behöver bereda utrymme för utbildning.

Background ICU readmissions within 72 hours after discharge from the intensive care unit (ICU) is a problem because this leads to higher mortality and longer hospital stays. This is a particular problem for the hospital studied for this thesis because there are only three fully equipped ICU beds available.   Aim To prevent readmissions by introducing nursing rounds as a concept of “communities of practice” (CoP) and to identify supportive and prohibitive mechanisms in the improvement work and knowledge needed for further improvement work in similar settings.   Methods Questionnaires, focus groups, Nelson’s improvement ramp, and qualitative content analysis.   Results There were no readmissions from the participating ward after the nursing rounds started, but the reason for this is not clear. The staff experienced the nursing rounds as valuable and they reported greater feelings of confidence, increased exchange, and use of their own knowledge.   Discussion The findings presented here support that hypothesis that CoP builds knowledge that can improve patient care. The information provided to the participants during the improvement project was identified as the most supportive mechanism for improvement work, and a lack of resources was seen as the most prohibitive mechanism.

Att mäta och dokumentera kliniskt vårdarbetet har inte prioriterats inom röntgenverksamheter. Tillgång till jämförelsedata skulle möjliggöra olika former av standardisering för förbättrad vårdkvalitet och patientsäkerhet. Att SPC- diagram (statistisk process styrning diagram)  inte uppmärksammas får effekt på patientsäkerhetsarbetet. Aktuell studie avser att öka kunskapen om vilka mätverktyg som finns att tillgå, vilka svar de kan ge och deras användbarhet. Syftet var jämföra och analysera olika standardiserade mätverktyg som kan användas inom somatisk slutenvård, för att förbättra vårdkvalitet och patientsäkerhet. Om möjligt, med betoning på röntgenverksamheter. En syntetiserande (integrativ) litteraturöversikt, av typen systematisk litteraturstudie, i avsaknad av metaanalys, valdes. Metoden är kvalitativ med induktiv ansats, mixad med kvantitativ metod. Fjorton olika mätverktyg presenteras i denna studie. Mätverktygen Shewhart- (styr-) diagram, flödesscheman och orsak-och-verkan diagram beskrivs mest frekvent. Alla, i studien medtagna mätverktyg, förbättrar noggrannheten vid beslutsprocesser. Shewhart- (styr-) diagram visar på variation (slöseri) över tid och om en process är stabil eller instabil. Flödesscheman och orsak-och-verkan diagram visar var förbättringsinsatser bör fokuseras i första hand.  Mätverktygen Lean, WMS (workflow management system), RFMEA (radiology failure mode and effect analysis) är unika genom sin mångsidighet. Att använda standardiserade mätverktyg ger tillgång till kvalitativ och betydelsefull information som förbättrar vårdens kvalitet, patienternas säkerhet samt förenklar analysen av data. / Measuring and documenting clinical care work has not been prioritized in radiology operations. Access to comparative data would allow for different forms of standardization for improved quality of care and patient safety. That SPC charts (statistical process control charts) are not noticed affects patient safety work. This study aims to increase knowledge about measurement tools available, what answers they can provide and their usefulness. The purpose was to compare and analyze various standardized measuring tools that can be used in somatic in-patients care, to increase the quality of care and patient safety. If possible, with emphasis on radiology operations. A synthesizing (integrative) literature review, of the type systematic literature review, in absence of meta-analysis, was chosen. Method is qualitative inductive approach, mixed with quantitative method. Fourteen different measuring tools are presented in this study. Shewhart (control) charts, flow charts and cause-and-effect charts are most frequently described. All measurement tools, included in the study, improves the accuracy at decision making processes. Shewhart (control) chart shows variation (waste) over time and whether a process is stable or unstable. Flow charts and cause-and-effect charts show where improvement efforts should be focused primarily. The Lean measurement tools, WMS (workflow management system), RFMEA (radiology failure mode and effect analysis) are unique through their versatility. Using standardized measurement tools provides access to qualitative and meaningful information that improves quality of care, patient safety, and simplifies data analysis.

Inledning: En nyligen publicerad rapport visar att patientdelaktigheten i Sverige på flera sätt är låg i jämförelse med andra jämförbara länder. Personcentrering är ett förhållningssätt syftande till att öka patientdelaktighet och som i studier visat sig ha positiva hälsoeffekter. Vårdbehovet kan minskas framför allt för patienter med kroniska åkommor såsom hjärtsvikt vilket är den enskilt vanligaste orsaken till inneliggande vård i Sverige. Syfte: Syftet med förbättringsarbetet var att införa ett personcentrerat arbetssätt och därigenom öka patienternas delaktighet på en kardiologisk vårdavdelning. Syftet med studien av förbättringsarbetet var att undersöka personalens upplevelse av detta. Fynden skulle kunna underlätta vidare införande av denna arbetsmetod. Metod: Förbättringsarbetet bedrevs i projektform och genomfördes enligt Nolans förbättringsmodell. Ronden ersattes med ett fördjupat inskrivningssamtal varvid en skriftlig vårdplan upprättades. Patienterna fick skatta upplevd delaktighet i samband med hemgång. Personalens upplevelse studerades med induktiv kvalitativ ansats genom fokusgruppsintervjuer. Resultat: Enligt enkäterna var upplevelsen av delaktighet hög såväl före som efter införandet av personcentrerat arbetssätt, men variationen var stor. Samtliga yrkeskategorier tyckte arbetssättet gav mervärde, både för patienter och personal. Främst betonades ökad patientdelaktighet, bättre förståelse för sammanhanget, ökad teamkänsla och bättre framförhållning. Slutsats: Upplevelsen av införande av personcentrerad vård var allmänt positiv och skiljde sig inte mellan de olika yrkesgrupperna. Personal såg värde av ökad patientdelaktighet, bättre framförhållning samt ökad samstämmighet och samhörighetskänsla med ett personcentrerat arbetssätt. / Introduction: A recent published report shows that patient involvement in Sweden is in several ways low compared with other comparable countries. Person-centering is an attitude aimed at increasing patient involvement and which in studies has shown positive health effects. The need for care can be reduced especially for patients with chronic diseases such as heart failure, which is the single most common cause of inpatient care in Sweden. Purpose: The purpose of the improvement work aimed at introducing a person-centered approach and thereby increase the patient's involvement in a cardiac care department. The purpose of the study of the improvement work was to investigate the staff's experience of this. The findings could facilitate further implementation of this method of work. Method: Improvement work was conducted in a project form and implemented according to Nolan's improvement model. The round was replaced with an in-depth enrollment interview, and a written care plan was established. Patients were asked to rate their perceived involvement at time for discharge. The staff's experience was studied with inductive qualitative approach through focus group interviews. Result: According to the surveys, the experience of involvement was high both before and after the introduction of person-centered work methods, but the variation was high. All occupational categories thought the person-centered approach had added value, both for patients and staff. The main emphasis was on increased patient participation, better understanding of the context, increased team spirit and better advancement. Conclusion: The experience of introducing person-centered care was generally positive and did not differ between the different occupational groups. The staff saw value of increased patient involvement, better long term planning and increased coherence and sense of togetherness with a person-centered approach.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur deltagarna i studien upplevde att få fysisk aktivitet på recept förskrivet och hur de upplevde att få samtal med fokus på motivation och vägledning av hälsopedagogstudenter under utbildning. Frågeställningarna var: Upplevde deltagarna i studien att deras fysiska aktivitetsnivå förändrades när de fick receptet förskrivet, efter det första samtalet med fokus på motivation och vägledning samt efter det första uppföljningssamtalet med fokus på motivation och vägledning? I så fall hur och varför? Hur upplevde deltagarna i studien tilltron till sin egen förmåga att utöva fysisk aktivitet när de fick receptet förskrivet, efter det första samtalet med fokus på motivation och vägledning samt efter det första uppföljningssamtalet med fokus på motivation och vägledning? Hur upplevde deltagarna i studien det första samtalet med fokus på motivation och vägledning samt det första uppföljningssamtalet med fokus på motivation och vägledning samt kontakten med lotsen? Metod För att besvara syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod och intervjuer med en riktad öppen design använts. Fem personer som har fått fysisk aktivitet på recept rekryterades från GIH:s lotsmottagning. Deltagarna bestod av personer mellan 52 och 75 år, varav 4 var kvinnor och 1 var man. Analyserna av datamaterialet genomfördes med en induktiv innehållsanalys där delar av transkriberingen valdes ut och kondenserades till kortare meningar med betydelse för studiens syfte och frågeställningar (meningsbärande enheter). Resultat Innehållsanalysen resulterade i 8 kategorier och 20 underkategorier. Resultatet visade att några av deltagarna hade en liten ökning i fysisk aktivitetsnivå, medan andras nivå förblev oförändrad. Tilltron till sin egen förmåga var hög från början och förändrades inte under uppföljningen. Lotsmottagningen beskrevs av flera deltagare som vägledande och motiverande. Slutsats Deltagarna har uttryckt att kontakten med lotsen har varit positiv, men upplevde trots detta ingen förändring i sin fysiska aktivitetsnivå. Tilltron till den egna förmågan var hög från början och förändrades inte av samtalen.

Grön omsorg är ett begrepp som används för att beskriva en nischad verksamhet inom vård och omsorg som är förlagd på svenska gårdar. Detta för att ge människor som behöver särskilt stöd, en meningsfull sysselsättning, en levande landsbygd och en hållbar utveckling. När regeringen införde Lagen om Valfrihet (LOV) öppnades möjligheterna att starta privata verksamheter inom vård och omsorg. Den enskilda brukaren ges därmed ett större inflytande och valmöjlighet, vilket i sin tur motiverar entreprenörer att nischa sitt företag. Enligt Svenskt Näringsliv (2013) innebär en nischad verksamhet att entreprenörerna profilerar sig för att anpassa verksamheten efter den enskilda brukarens önskemål. För att Grön omsorg ska vara möjligt krävs det att det finns engagerade och motiverade entreprenörer som satsar sitt fulla engagemang och öppnar upp sin gård för andra människor att växa och utvecklas i. Studien undersöker genom kvalitativa intervjuer hur fem entreprenörers drivkraft har tagit dem dit de är idag. Olika motivationsfaktorer symboliserar de olika kategorier som framkom i bearbetningen av materialet. Dessa är bakgrunden till initiativet samt nulägesanalys och framtidsvisioner. Intervjuerna har spelats in och därefter transkriberats och genom en induktiv ansats skapades kategorierna, kondenserade meningsenheter och underkategorier. Resultatet som framkom av materialet var att oavsett placeringar i landet och verksamheternas olika inriktningar fanns där en röd tråd. Dessa bestod av en drivkraft och motivation och tydliga samband mellan teorierna Self Determination Theory (SDT), Hertzbergs motivations- hygienteori och Känsla av sammanhang (KASAM) kunde identifieras.

Access to digital information and communication has an increasing importance in both the work of healthcare professionals and in patients’ everyday life and has transformed what we do and how we carry out activities. It changes the way in which healthcare is delivered, how information is exchanged within and between organizations and how patients and other actors access and manage information. Currently, innovation is imperative in the healthcare sector and today there is a focus on how different eHealth services can improve healthcare. With increased access to various eHealth services, there is a need to know more about the impact of eHealth innovations on healthcare. The aim of this thesis is to acquire more knowledge about eHealth innovations in healthcare. The focus is on prerequisites to realize innovative eHealth services and eHealth services that provide patients with access to health information. The theoretical background addresses innovation, services and business models. This thesis is a compilatory work and includes five qualitative research papers. The first study is an interview study, the second is a literature review and the remaining three are case studies. The data collection consisted of interviews, surveys, workshops and secondary data collected from documents. The interview study and the case studies were performed in the Swedish eHealth setting. The research contributes to our understanding of eHealth innovations with insights on prerequisites to realize eHealth innovations and knowledge on patient accessible information. The first study provides a classification of prerequisites that need to be considered to realize innovative eHealth services. When dealing with eHealth services, organizational and sematic interoperability are still a challenge, and they transcend organizational boundaries. This thesis provides knowledge on the recent trend of opening up electronic health records to patients. The knowledge derived from the studies on patient accessible electronic health records show that there is a discrepancy between the perceptions of patients and healthcare professionals. The thesis concludes that patients feel more involved and that the patient-professional relationship improves with patient access to electronic health records, whereas healthcare professionals have concerns about how patients will manage access to health information. This thesis also provides empirical insights on how business models can be represented in a public eHealth setting. By viewing public eHealth services as social innovations, the thesis contributes to the research on business models in a public healthcare setting by incorporating societal value into the representation of the business model. The research in this thesis contributes to research in health informatics by discussing issues related to eHealth innovations and patient accessible information. Its practical importance lies in identifying issues that are important when discussing eHealth initiatives and the implications of giving patients online access to their electronic health record.

Bakgrund Systemet för vård och omsorg är en invecklad konstruktion med många olika aktörer och yrkesgrupper, som lyder under olika styrning och har olika förutsättningar. Inom denna organisation kan många situationer uppstå som kan orsaka missnöje hos vårdtagare. Syfte Att beskriva organisatoriska faktorer inom vården, som orsakar missnöje hos vårdtagare, samt att beskriva urvalsprocesserna till de valda artiklarnas undersökningsgrupper. Metod Litteraturstudie baserad på tolv artiklar, både kvantitativa och kvalitativa, från åren 2007–2017. Huvudresultat Det största problemområdet för patienter var tillgänglighet. Väntetider av olika slag förekom ofta: väntan på att få en tidsbokning, lång tid i väntrum, väntan på behandling med mera. Specifikt för primärvården framkom svårigheter att få tid över huvud taget, och uppfattningar hos patienter om att primärvården inte kan hjälpa dem med deras problem. Missnöje med den fysiska vårdmiljön nämndes främst i form av personalbrist och brist på vårdplatser, men det förekom även andra klagomål relaterade till den fysiska miljön. Bristande samordning mellan olika aktörer och instanser vållar missnöje hos somliga patienter, bland annat i form av dålig kontinuitet i vården.   Slutsatser Det finns en rad orsaker till vårdtagares missnöje som har sin grund i vårdens organisation. Med ett fokus på vårdtagarens känslor kan sjuksköterskan hjälpa vårdtagaren att utveckla och förbättra hur hen hanterar den problematiska situationen och känslorna som uppstår. Detta underlättas av att sjuksköterskan har kunskap om hur organisationen är uppbyggd, och förståelse för dess komplexitet. Denna kunskap och förståelse är även en god förutsättning för organisatoriskt förbättringsarbete. / Background The health care system is an complex structure with many different actors and professions, who are subject to different management and different conditions. Within this organisation, many situations may arise that can cause dissatisfaction among care recipients.   Aim To describe organisational factors in healthcare that cause dissatisfaction with carers, as well as to describe the selection processes for the selected articles' sample groups.   Design Literature review based on twelve articles, both quantitative and qualitative, from 2007-2017.   Main results The main problem area for patients was accessibility. Waiting times of various kinds were common: waiting to get an appointment, long time in the waiting room, waiting for treatment, and more. Specific to primary care were difficulties in getting appointments at all, and perceptions in patients that primary care could not help them with their problems. Dissatisfaction with the physical care environment was mentioned mainly in the form of understaffing and unavailability of hospital beds, but there were also other complaints related to the physical environment. Lack of coordination between different actors cause discontent in some patients, for instance due to poor continuity of care.   Conclusions There are a number of reasons for care recipients’ dissatisfaction that have their foundation in the health care organization. Focusing on the patient's emotions, the nurse can help the patient in developing and improving the handling of the problematic situation and the feelings that arise. This is facilitated by the nurse having knowledge of how the organisation is structured, and understanding of its complexity. This knowledge and understanding is also a good prerequisite for organisational improvement.

Bakgrund: Idag går trenden på sjukhusdesign mot att ha fler enkelrum och färre flerbäddsrum. Trots detta finns inte mycket forskning om patienters erfarenheter av att vårdas i enkelrum respektive flerbäddsrum. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser av att vårdas i flerbäddsrum respektive enkelrum på somatisk vårdavdelning. Metod: Studien var en systematisk litteraturstudie där nio artiklar inkluderats. Databaserna som användes var Cinahl och PubMed. Artiklarna hade kvalitativ ansats eller mixed-methods och en integrerad innehållsanalys med deduktiv ansats användes i analysen. Den deduktiva ansatsen utgick från personcentrerad vård och de fyra existensialerna levd relation, levt rum, levd kropp och levd tid. Resultat: Resultatet visade att det finns både fördelar och nackdelar med flerbäddsrum och enkelrum. Patienter upplevde att de i enkelrum hade en ökad känsla av kontroll, integritet och avskildhet, medan patienter i flerbäddsrum fick bättre och mer naturlig kontakt med sina medpatienter. Tid kan upplevas både kronologiskt och subjektivt. Patienters subjektiva tid påverkas av omgivningen. Distraktioner, som till exempel medpatienter, kan göra att tiden upplevs gå snabbare. Slutsats: Då sjuksköterskan ofta är den som beslutar om patienten blir tilldelad enkelrum eller flerbäddsrum är det viktigt att hen vet om de inställningar och upplevelser som finns hos patienter. Annars riskerar patientens tilldelning av rum att påverkas av sjuksköterskans föreställningar. Då vårdmiljön har stor betydelse för patienters återhämtning, och rummets utformning har betydelse för patientens känsla av välbefinnande, bör patientens åsikt tas i beaktning och på så sätt påverka sjuksköterskans beslut angående tilldelning av rum. Studien lyfter fram patienternas perspektiv och kan ge sjuksköterskor en fördjupad förståelse av patienters upplevelser.