The purpose of this study is to examine social workers’ discourses about the Swedish sex purchase law and how they perceive that the sex purchase law and the social workers’ professional ethical principles affect the social workers’ ability to support people who are selling sex. This study is a discourse analytical interview study based on a social constructionist perspective. The study focuses on analyzing the interviews based upon an inductive method. The interviews are qualitative and semi-structured. The interviews were conducted by interviews with three social workers with experiences of working with people who sell sex. The central focus of the study is to analyze the social workers’ statements that are regarded as their perceptions. The statements serve as arguments that answers the purpose questions. The results show that the interviewed social workers perceive that the sex purchase laws do affect the social workers’ ability to support people who sell sex. On the other hand, they show disagreement on whether the social workers’ professional ethical principles affected the social workers’ ability to support people who sell sex.

I debatten om prostitution finns många olika perspektiv på fenomenet och dess aktörer. Syftet med denna studie är att identifiera diskurser som är framträdande i diskussioner som rör prostitution, och därigenom bidra till ökad förståelse och ett bättre debattklimat. Studien är en diskursanalys på socialkonstruktivistisk grund. Till hjälp i analysen används Foucaults begrepp pastoralmakt som handlar om omsorg och hjälp genom kontroll och maktutövande. Tidigare diskursanalyser inom ämnet har delat upp diskurserna efter huruvida de syftar till att motverka eller normalisera prostitution. Den svenska sexköpslagen är abolutionistisk och bygger på en könsmaktsordningsdiskurs samt en patologiseringsdiskurs där sexköpare antas lida av psykiska problem. Andra diskurser som identifierats i tidigare forskning är den manliga sexdriftsdiskursen, olägenhetsdiskursen och moraldiskursen. Studien använder kritisk diskursanalys. Urvalet utgörs av 136 svenskspråkiga artiklar som innehåller något av sökorden “prostitution”, “prostituerad” eller “sexarbete” och som publicerats i tidningar eller på webben i Sverige mellan 1 februari - 30 april 2017. Analysen fokuserar på textens lingvistiska uppbyggnad samt intertextualitet, när texten refererar till andra texter eller diskurser. Resultatet visar att abolutionsdiskurser är dominanta medan normaliserande diskurser är ovanliga. Bland de mest dominanta diskurserna finns människorättsdiskursen, könsmaktsordningsdiskursen, patologiseringsdiskursen och diskursen om fattigdom och psykisk ohälsa som motivation till att sälja sex. Att abolutionsdiskurserna är dominanta kan bero på att hjälparbetare som polis och socialarbetare, som främst kommer i kontakt med sexsäljare i behov av hjälp, ges stor makt att tolka fenomenet. Insatser som motiveras med en olägenhetsdiskurs motiveras ofta med en moraldiskurs, vilket leder till att åtgärder som har negativa konsekvenser för sexsäljare presenteras som stödinsatser för säljare. Könsmaktsordningsdiskursens dominans leder till att sexsäljare som är män och transpersoner döljs. Framtida studier rekommenderas fokusera på män och transpersoner och på normaliseringsdiskurser eftersom dessa inte förekom så ofta i detta urval.

In 1998 Sweden, as the first country in the world, formulated and implemented a law against sexualservices, which has since been known as “The Swedish Model” due to its unique approach in onlycriminalizing the buyer - not the seller - of sexual acts. This thesis researches the history of the ideasbehind the lawmaking process in its aim to gain better understanding on how lawmaking affectspeople’s perception of the world around them. By analysing the preparatory work behind the law,in relation to how prostitution has been treated in previous history, and as a document ofideological importance this thesis shows that the approach to prostitution, and the outcome of thepreparatory work - resulting in a partially criminalizing law - mainly relies on the idea thatprostitution is something bad in itself and in relation to the idea of human rights, but is beingadvocated against with the help of the societal problems based in stigmatizing ideas relying on thevery same implication.

The Swedish Sex Purchase Act was unique, when introduced in 1999. While it was legal to demand and collect payment for sexual services it became a crime to respond to such demands or offer payment. It is now part of Sweden’s foreign policy to ‘export’ this law, using gender equality arguments. Several countries have since followed. The law is often portrayed as a triumph of feminism and women’s political struggles. The law is gender neutral however and applies equally to e.g. MSM sex trade (Men who have Sex with Men), a phenomenon that the normal gender equality arguments do not capture. ‘Homosexual prostitution’ was initially argued in the legislative proceedings, to be so different from heterosexual prostitution, that the scientific investigator raised concerns if one-sided criminalisation was considered by legislators. Yet, this is what happened. This study traces exactly how this came to be, analysing legislative documents and debates, focusing on heteronormative reasonings. In the final round of legislation the question had entirely disappeared. MSM sex trade or culture was not even mentioned and can be seen as heteronormative collateral damage.

Att människohandel för sexuell exploatering utgör ett brott mot mänskliga rättigheter står klart. Människohandel kränker flertalet av individens rättigheter och staters skyldigheter gentemot dessa individer finns således stadgade i flertalet internationella konventioner. Palermoprotokollet stadgar den första internationellt gemensamma definitionen av människohandel och stadgar vidare ett krav på att definitionen utgör ett brott i konventionsstaternas nationella lagstiftning. Om prostitution anses kränka individers rättigheter och föranleder krav på rättslig reglering är däremot omtvistat, detta trots de likheter som finns. Med utgångspunkt i mänskliga rättigheter syftar uppsatsen, med hjälp av genus- och rättssociologisk teori och metod, att undersöka om prostitution torde omfattas av dessa samt om, och i så fall, vilka positiva skyldigheter stater enligt folkrätten har gentemot personer som befinner sig i prostitution. Detta för att utreda huruvida det är möjligt att kräva att stater kriminaliserar sexköp, antingen för att uppfylla de konventioner som kräver ett förebyggande arbete mot människohandel för sexuell exploatering men även för att leva upp till de åtaganden stater åtagit sig för att motverka den könsojämställdhet, könsdiskriminering och våld som prostitution bevisligen kan innebära. Det finns en tydlig korrelation mellan prostitution och människohandel för sexuell exploatering. Forskning visar att omfattningen av människohandel är högre i stater med legaliserad prostitution samtidigt som både prostitutionen och människohandeln minskat i Sverige sedan sexköpslagen trädde i kraft. Prostitution kan anses uppfylla många delar av det som utgör människohandelsbrottet enligt Palermoprotokollets definition och torde således generellt sett kunna vara en form av människohandel. Således, med hänvisning till krav på förebyggande åtgärder mot människohandel, så torde det kunna krävas att stater kriminaliserar sexköp, inte minst då det bevisligen kan vara ett effektivt sätt att motverka den efterfrågan vilken upprätthåller både prostitution och människohandel för sexuell exploatering. / Whether trafficking for sexual exploitation constitutes a violation of human right is indisputable. Human trafficking violates several individual rights and states' obligations towards victims of trafficking are thus stated in various international conventions. The Palermo Protocol constitutes the first international joint definition of human trafficking and the statute further requires that the definition constitutes a criminal offence in the convention states' national legislation. Whether prostitution is considered a violation of human rights and therefore induce a legal obligations of states is however disputed. Based on human rights, with a gender -and sociological theory of law this study aims to examine whether prostitution also should benefit from these rights and if so, determine the obligations of states under international law towards people in prostitution. Further to investigate whether it is possible to require states to criminalize the purchase of sexual services, either to comply with international conventions that urges prevention of human trafficking for sexual exploitation but also to live up to commitments to discourage the gender inequality, discrimination and violence often included in prostitution. There is a correlation between prostitution and human trafficking for sexual exploitation. Research shows that the scope of human trafficking is higher in states with legalized prostitution, while both prostitution and trafficking for sexual exploitation decreased in Sweden since the Sex Purchase Act came into force 1999. Prostitution is often considered to satisfy several elements of what constitutes trafficking under the Palermo Protocol's definition and could therefore generally be considered a form of human trafficking. Thus, by referring to the many requirements of preventive measures against trafficking it could therefore be argued that states should criminalize purchase of sexual services, as it is proven an effective way to counter the demand that maintains both prostitution and human trafficking for sexual exploitation.