<p>Denna uppsats handlar om elevers tankar om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Frågorna som behandlas i arbetet är: Vad bör en sex- och samlevnadsundervisning innehålla för att den ska kännas värdefull för eleven? Hur bör en sex- och samlevnadsundervisning gå till för att den ska kännas värdefull för eleven? Är det någon skillnad mellan vad pojkar och flickor tycker? </p><p>Arbetet bygger på litteraturstudier samt en empirisk undersökning i form av elevintervjuer. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med sju elever i år 8. Fyra flickor och tre pojkar. Svaren jag fått har jag jämfört med vad litteraturen säger. </p><p>Genom detta arbete har jag kommit fram till att eleverna tycker att det är mycket viktigt att de får möjlighet att diskutera sex- och samlevnad med varandra på ett icke teoretiskt sätt. Detta vill de göra i både könsblandade och könshomogena grupper. De tycker att det är viktigt att få båda könens åsikter. Läraren skall vara intresserad av ämnet och inte rädd att prata öppet om sex- och samlevnad. Att eleverna får en möjlighet att påverka undervisningens innehåll är en förutsättning för att den skall kännas värdefull för dem. Ett sätt att variera undervisningen och därmed göra den intressant för eleverna är att bjuda in personer och organisationer utanför skolan som arbetar med sex- och samlevnad.</p>

<p>Sexualitet är ett grundläggande behov som ingår i människans</p><p>natur. Förutom att det är viktig för fortplantningsförmågan har den</p><p>stor betydelse för den fysiska och psykiska hälsan. Varje år drabbas</p><p>cirka 2600 kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer som är en av</p><p>de mest förekommande cancerformerna. Sjukdomen och</p><p>behandlingen av den kan leda till problem med sexualiteten och</p><p>genom det påverka relationen till partnern. Syftet med denna studie</p><p>var att belysa kvinnors sexualitet vid gynekologisk cancer. Den</p><p>metod som användes var en litteraturstudie baserad på tolv</p><p>vetenskapliga artiklar.</p><p>Resultatet visade att gynekologisk cancer och dess behandling</p><p>påverkade kvinnors sexualitet negativt genom fysiologiska och</p><p>psykosociala konsekvenser. Det fanns även en stor</p><p>informationsbrist när det gällde konsekvenserna på sexualiteten.</p><p>Denna informationsbrist berodde till stor del på att både</p><p>vårdpersonal och patienter upplevde det svårt att samtala om</p><p>sexualitet. Informationsbehovet när det gällde sexualitet i samband</p><p>med gynekologisk cancer anses upplevas som viktigare hos yngre</p><p>kvinnor. Sexualiteten upplevdes mer angelägen efter att det gått en</p><p>tid efter avslutad behandling och kvinnorna hunnit återhämta sig</p><p>och eventuella sexuella problem uppstått. Kvinnorna önskade att</p><p>behandlingens konsekvenser på sexualitet tagits upp av</p><p>vårdpersonal i samband med behandling så att dessa kunnat</p><p>förebyggas. Det vore önskvärt att sjuksköterskor får utbildning för</p><p>att kunna samtala med dessa patienter och därmed förbättra</p><p>omvårdnaden. Dessutom behövs mer forskning för att få en</p><p>fördjupad insikt i hur kvinnor med gynekologisk cancer upplever</p><p>sin sexualitet.</p>

<p>Vi ansåg oss ha ett gemensamt intresse kring sex och sexualitet då vi båda vill arbete som sexologer. Ungdomsmottagningen såg vi som det rätta stället att göra vår uppsats på. Syftet vi har med vår uppsats är att titta närmare på två ungdomsmottagningars mål och riktlinjer för att främja sexuell och reproduktiv hälsa hos dagens ungdomar. Skiljer sig deras mål och riktlinjer mot deras faktiska arbete? Vi vill belysa deras skillnader och likheter ur ett forskningsperspektiv som kommer beröra genus och queerteori. För oss var det viktigt att få se en helhet. Vi har genomfört nio intervjuer med personal på två av väst Sveriges ungdomsmottagningar. Med vår empiri har vi skapat oss en uppfattning kring hur dessa båda ungdomsmottagningar jobbar med sexuell hälsa. Vi har genom vår studie kommit fram till att ungdomsmottagningarna har svårigheter i att främja alla ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa, då ungdomsmottagningen i vår undersökning visat sig vara heteronormativ och främst riktar sig till heterosexuella tjejer. Ett besök på ungdomsmottagningen kan förbättras genom reflektion över personalens beteende. Utbildning och handledning för ungdomsmottagningens personal är viktig för att öka kvaliteten på dialog om sexuella frågor. Detta i sin tur kan göra de möjligt för personalen att ta upp frågor och arbeta förebyggande för att främja sexuell och reproduktiv hälsa.</p> / <p>As we share an interest in questions about sex and sexuality, and as we both see a future in working as sexologist´s, we chose youth health centres to be our primal area of work for this essay. The intention with this essay is to look more closely at two youth health centres, and their goals and guidlines for improving sexual health for the youth of today. Is there a difference between their goals and guidelines, and their actual area of work? Furthermore, we intend to compare and contrast the two youth health centres, and from an analytical perspective use the theories of queer and sex. For us, a rounded perspective was a priority. We have done nine interwievs with staff from two youth health centres on the west coast of Sweden. Through this empirical material, we have gained a perspective of how these centres are run concerning sexual health. Through our study we have reached the conclusion that youth health centres have difficulties in promoting sexual health of all young people, regardless of sex, as the two youth health centres our study covered is heteronormative and focuses on heteosexual girls. A visit at the youth health centre can be improved through reflection of the way the staff carry out their actions. Education and guidance for staff members are crucial to enhance the quality of the discourse and dialogue concerning the question of sexuality. In return, this can improve the possibility for staff members to raise questions and work preventionaly in the matter of sexual health and reproductive health.</p>

<p>Sedan 1960 talet har screening för och vaccinering mot cervixcancer blivit allt mer utbrett, trots detta drabbas fortfarande 450 kvinnor varje år av cervixcancer i Sverige. Då incidensen minskar finns risken för att kunskapen om sjukdomen minskar. Syftet var därför att belysa kvinnors upplevelser av att behandlats för cervixcancer för att öka kunskap och förståelse i mötet med kvinnorna. Studien utfördes som en litteraturstudie där 20 artiklar låg till grund för resultatet. Resultatet belyser kvinnors upplevelser av att behandlats för cervixcancer och hur det påverkade vardagen, reproduktiv och sexuell hälsa, deras syn på framtiden samt hur de upplevde sjukvården. Att ha behandlats för cervixcancer var något som drabbade hela människan, såväl fysiskt, psykiskt som sexuellt och inte bara genitalierna där sjukdomen hade sitt ursprung. Det framkom att kvinnorna ville samtala om tabubelagda ämnena men inte alltid vågade ta upp dem själva. Därför är det betydelsefullt att sjuksköterskorna ställer frågor angående de här ämnena. Omvårdnad bör grundas på evidens och därför är det viktigt att forskningen fortskrider för att optimera vården för kvinnor med cervixcancer.</p>

<p>I Sverige lever idag cirka 20 000 individer med en stomi. Stomin kan påverka många aspekter av individens liv, vilket är viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap och förståelse om. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur livet påverkas av en ileostomi eller kolostomi. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att individer kunde drabbas av problem efter stomioperationen. Upplevelserna av att leva med en stomi var dock olika för alla individer. Det var vanligt att individer upplevde en förändrad kroppsbild, vilket kunde vara svårt att hantera. Ett orosmoment var även rädslan för läckage och gaser från stomin. Problem relaterade till sexualiteten var upplevelsen av minskad attraktivitet samt oro för vad partnern skulle tycka om stomin. Det sociala stödet från familj och vänner var en viktig del för att lättare kunna anpassa sig till livet med en stomi. Fortsatt forskning bör vara kvalitativ, för att ytterligare kunna utforska individers upplevelser av de olika aspekter som livet med en stomi innefattar.</p>

<p>Studiens syfte var att utifrån en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av att leva med en opererad eller behandlad gynekologisk cancer. Databaserna Academic Search Elite och MedLine via PubMed användes. Tjugo artiklar inkluderades i studien. Resultatet kunde utifrån artiklarna grupperas i huvudkategorierna sexualitet, aspekter på livskvalitet samt information och kommunikation. Kvinnorna fick problem med sin sexualitet efter operation och behandling. De fick fysiska defekter som beskrevs var problem med att bli våt vid sexuell upphetsning, torr vagina, smärta vid samlag, svårare att uppnå orgasm och mindre känsel i underlivet. Många kvinnor upplevde stor trötthet och kände mindre sexuell lust. Sjuksköterskor spelade en stor och viktig roll i patienternas känslomässiga hantering av sjukdomen. Kvinnorna var i behov av att prata med någon om känslor eftersom de kände sig nervösa, ängsliga, oroliga, rädda, sorgsna och hade känslan av att inte ha kontroll. De som var med i stödgrupp upplevde att de fick känslomässigt stöd genom att lyssna, prata, jämföra och utbyta kunskaper med varandra och det fick dem att känna sig mindre oroliga, rädda, osäkra, ensamma. Kvinnorna önskade få mer information om olika effekter och biverkningar efter sjukdom och behandling och vilka effekter cancern kunde ha på sexualiteten samt hjälpande mediciner. De ville även förstå om problemen var normala. Ge och upprepa information var viktigt och tiden för när den skulle ges. Brist på information medförde stora svårigheter i hantering av sjukdom och behandling.</p>

<p>I dagens förskola, och även sedan en lång tid tillbaka, anses barnböcker vara en viktig del avdet pedagogiska material som barnen tar del av. Däremot visar studie (se bl.a. Simonsson,2004) på att valet av vilken bok som förs in i förskolan inte är lika självklart som hur passviktigt det är att den finns där. Genom detta uppmärksammas inte heller vilket innehåll somrepresenteras i boken. Detta examensarbete grundar sig i frågor som rör vilka perspektiv ochvärderingar som finns kring barnboken och som därmed barnen på förskolan tar del av.Genom analys av fyra barnböcker, När Findus var liten och försvann, Gittan ochälgbrorsorna, Familjeboken och Mamma Mu städar, uppmärksammas i denna studiebarnboken. Urvalet av barnböcker är grundat i biblioteksverksamheten, som har en närakoppling till förskolans verksamhet kring böcker. Genom listor, från tre bibliotek, på de mestlästa barnböckerna under år 2008 uppmärksammades tre böcker som närvarande från allabibliotek. Vidare kom även en fjärde bok att tilläggas, totalt har fyra böcker analyserats.Analysen grundas i ett intersektionellt perspektiv som genom ett urval av kategorier harspecificerats och fokuserats mot genus, etnicitet, sexualitet och klass. Metoden för analys ärgrundad i litteratur med inspiration av den kvalitativa innehållsanalysen.Resultatet visar på att en del kategorier är mer framträdande än andra. Dock uppmärksammasäven ett relativt stort, genom de utvalda kategorierna, intersektionellt perspektiv däruppmärksammande av alla kategorier kan påvisas men i skild utsträckning och även enskillnad böckerna emellan. Avslutningsvis funderas det i diskussionen kring det resultat somkommit fram och även vart värderingen ligger kring barnboken, om den ligger i bokensinnehåll eller i valet av bok som förskolläraren gör.</p>

<p>In this paper I have studied how feminist parents talk to their children about body and sexuality and with which intentions they speak the way they do. The aim of the study was to locate strategies applied to give children positive relations to their bodies and their sexuality. My data are constituted by answers from a questionnaire sent out to an e-mail list for feminist parents. The answers have been compiled and analyzed, mainly qualitatively by the use of discourse analysis, with support of poststructuralist theories about language, gender and heteronormativity, as well as theories about children’s sexuality. In the reports I found several patterns. The most obvious ones were that these parents made great efforts to talk as openly as possible with their children about sexuality, and communicating with them about sexual and bodily integrity appeared to be important. The parents generally showed a relaxed attitude to children’s sexual behaviour. Many of them were also anxious not to force the children into static normative models, such as heterosexuality or fixed gender roles. Naming all body parts, female genitalia in particular, was another important issue to many of them.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man talar om sexualitet på ungdomsmottagningar samt hur den diskurs som formas där verkar i förhållande till kön och sexuell läggning. Undersökningens metod är kvalitativ och grundar sig på intervjuer med barnmorskor verksamma vid olika mottagningar.</p><p>Ungdomsmottagningarna har sina rötter i preventivmedelsrådgivning och i uppsatsen diskuteras hur de präglas av sin historia som ett forum för heterosexuella tjejer. Barnmorskorna gör ansträngningar för att bryta denna bild och de verkar för att ifrågasätta traditionella uppfattningar om kön och kritiserar heteronormativiteten. I deras utsagor ryms dock motsägelser och samtidigt som de uttrycker en ambition om att förändra sexualitetsnormer så riskerar de att reproducera dem.</p>

<p>Uppsatsen syftar till att visa hur normer kring kön och sexualitet upphävs och utmanas under lajv (levande rollspel). Materialet som används är fältanteckningar från en deltagande observation under ett lajv och fem intervjuer med lajvare. Resultatet visar att heteronormativiteten och den heterosexuella matrisen bryts under lajv, det vill säga det finns en queer dimension under lajv. Denna brytning är möjlig eftersom lajv blir ett liminalt tillstånd genom leken och därmed inverteras samhällets normer. Under lajv kan deltagarna spela med sin könsidentitet och sin sexuella identitet vilket tydligt visar att dessa identiteter inte är några fasta kategorier utan föränderliga och flytande. Jag diskuterar även kring huruvida de inverterade normerna har en transformerande kraft eller om de snarare upprätthåller samhällets normer. Diskussionen resulterar i att det finns utrymme för både och.</p>