Det här är en sexologisk uppsats med syftet att kvalitativt undersöka både kvinnors och mäns syn på kvinnlig, heterosexuell sexualitet. Fokus för undersökningen ligger på omständigheter som underlättar eller försvårar kvinnors lustupplevelser och orgasmer. De omständig-heter som undersöks närmare är olika sexuella handlingsmönster, kommunikationen mellan kvinnorna och deras partners samt kvinnornas sexuella självförtroende. Tre heterosexuella kvinnor, som alla upplevt orgasmsvårigheter, och tre heterosexuella män, som upplevt orgasmsvårigheter hos kvinnliga partners, intervjuades. Materialet analyserades på ett tolkande, reflexivt sätt. Kvinnorna gav till viss del uttryck för en kluven hållning till orgasmer och deras betydelse, medan männen tydligt sade att kvinnors orgasmer är viktiga. Respondenterna kunde med lätthet beskriva ett stereotypt sätt att ha sex på, vilket uppfattades som ”vanligt sex”. Inom ramen för vanligt sex lämnas ofta ett mindre utrymme för kvinnors orgasmer än för mäns.

I Sverige lever idag cirka 20 000 individer med en stomi. Stomin kan påverka många aspekter av individens liv, vilket är viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap och förståelse om. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur livet påverkas av en ileostomi eller kolostomi. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att individer kunde drabbas av problem efter stomioperationen. Upplevelserna av att leva med en stomi var dock olika för alla individer. Det var vanligt att individer upplevde en förändrad kroppsbild, vilket kunde vara svårt att hantera. Ett orosmoment var även rädslan för läckage och gaser från stomin. Problem relaterade till sexualiteten var upplevelsen av minskad attraktivitet samt oro för vad partnern skulle tycka om stomin. Det sociala stödet från familj och vänner var en viktig del för att lättare kunna anpassa sig till livet med en stomi. Fortsatt forskning bör vara kvalitativ, för att ytterligare kunna utforska individers upplevelser av de olika aspekter som livet med en stomi innefattar.

Bakgrund: Patienter som upplever sexuell ohälsa känner ofta ett behov av information och vill prata om sina problem med vårdpersonal. Sjuksköterskor är ansvariga att hantera sexuellt relaterade frågor och problem, men trots att det förväntas av dem att initiera dessa samtal, visar forskning att det sällan sker. Syfte: Att sammanställa och belysa forskning som beskriver hur samtal om sexualitet med patienter främjas bland sjuksköterskor. Metod: Litteraturöversikt. Resultat: I analysen framkom sju teman som beskriver hur samtal om sexualitet främjas bland sjuksköterskor, nämligen genom; Att ha kunskap, Att vara bekväm och ansvarstagande, Att ha en god patientrelation, Motiverande patientsituationer, Att ha en god arbetsmiljö, Hög jobbposition och utbildning samt Att ha erfarenhet. Diskussion: Resultatet visar ett antal olika faktorer som främjar samtal om sexualitet mellan sjuksköterska och patient, men endast ett fåtal med tillräcklig reliabilitet för att kunna utgöra en generaliserbar slutsats. Faktorer som ålder, erfarenhet, jobbposition och civilstånd visar osäkra resultat med låg kongruens. Kunskap, utbildning och att känna sig bekväm med ämnet är de huvudsakliga faktorer som främjar sjuksköterskans förmåga att samtala om sexualitet med patienter. / Background: A persons sexual health may be affected by a number of diseases and different treatments, for example cancer and chemotherapy. Patients who experience sexual health problems often feel a need for information and want to talk about their illness with a health professional.. Nurses have a responsibility to deal with patients’ sexual issues and problems, however, even though expectations lies with them to initiate the conversation, studies reveal it rarely happens. Method: Litterature review. Objective: To compile and highlight research that describes how conversations about sexuality with patients is promoted among nurses. Results: The analysis revealed seven themes that describe how conversations about sexuality is promoted among nurses, namely by: Having knowledge, Being comfortable and responsible, Having a good patient relationship, Motivational patient situations, Having a good working environment, High job position and education and Having experience. Discussion: The results show a number of different factors that promotes nurse-patient conversations about sexuality, although, only a few with sufficient reliability to be a generalisable conclusion. Factors such as, age, experience, job position and marital status show uncertain results with low congruence. Knowledge, education and to feel comfortable with the topic are the main factors underpinning nurses’ ability to discuss sexuality with patients.

Bakgrund: Bröstcancer är kvinnans vanligaste cancersjukdom. Behandlingen kan innehålla flera metoder som kirurgi, strålbehandling, cytostatika och hormoner. Sexualitet är ett viktigt grundbehov som har betydelse för livskvalitén. Bröstcancerbehandlingen ger många biverkningar som kan påverka upplevelsen av sexualitet. För att sjuksköterskan ska kunna bedriva god omvårdnad av hela människan behöver hon ha kännedom om hur upplevelsen av sexualitet kan förändras under och efter bröstcancerbehandling. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor upplever sin sexualitet under och efter bröstcancerbehandling. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Databassökning i Medline, CINAHL och PsycINFO. Elva artiklar granskades och valdes till studien. Resultat: Kvinnorna upplevde framförallt negativa men även positiva förändringar i sexualiteten. Att känna sig annorlunda samt mindre attraktiv och kvinnlig påverkade kroppsbilden negativt. Förändringar som minskad sexuell lust, upphetsning och njutning orsakade en minskad frekvens av samlag. Den sexuella njutningen minskade främst på grund av smärtsamt samlag vid minskad lubrikation. Förändringarna i den sexuella relationen orsakade känslor av oro, ångest, frustration, skuld och förslust. De positiva förändringarna var främst ökad intimitet och närhet i parrelationen. De sexuella förändringarna beskrevs som oväntade och chockerande på grund av informationsbrist. Slutsats: Kvinnan kan under och efter bröstcancerbehandling uppleva en stor förändring i sin sexualitet, som ofta är negativ. Informationsbristen är särskilt oroande då ökad information ger kvinnan större möjlighet att anpassa sig till förändringarna. För att bedriva holistisk vård behöver sjuksköterskan kunskap om sexuella förändringar som kan uppstå samt tillgång till bra verktyg för att samtala och informera om sexualitet. Ämnet sexualitet borde ha en självklar plats i sjuksköterskeprogrammet.

Bakgrund: Sexualitet spelar stor roll för hälsa och välbefinnande och då en sjukdom är färdigbehandlad kan sexuell dysfunktion finnas kvar som en följd av den tidigare sjukdomen. Sexuell dysfunktion innebär att sexualiteten inte fungerar tillfredsställande och kan vara upplevda, förväntade eller negativa förändringar. Sexualitet har visat sig vara något som sjuksköterskor har svårt att prata med patienter om och som följd dokumenteras det lite i ämnet. Syfte: Syftet var att beskriva sexuell dysfunktion vid olika somatiska sjukdomstillstånd. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design och systematisk sökning gjordes och 14 kvantitativa artiklar inkluderades i litteraturstudien. Deduktiv metod användes vid sortering av data. De valda rubrikerna var NANDA:s kännetecken för omvårdnadsdiagnosen Oro över egen sexualitet. Resultat: Litteraturstudiens huvudfynd var hur vanligt förekommande sexuell dysfunktion faktiskt var. Män beskrev erektil dysfunktion, ejakulationsproblem samt impotens och kvinnor beskrev orgasmproblematik och försämrad partnerrelation. Både män och kvinnor beskrev minskad sexuell lust, könsdrift, upphetsning och tillfredställelse. De beskrev även smärta vid sexuell aktivitet. Sexuell dysfunktion beskrevs bero på patienternas hälsotillstånd. Slutsats: Det pratas och dokumenteras för lite om sexualitet inom hälso-och sjukvården baserat på förekomsten av sexuell dysfunktion. Genom att uppmärksamma patientens sexuella dysfunktion kan patienten få hjälp att återställa hälsa och öka välbefinnandet.

Mitt syfte är att undersöka de positioner som möjliggörs och utesluts för subjektspositionen tjej, genom beskrivningar av kön, kropp, genus och sexualitet. Med hjälp av diskursanalys och med en utgångspunkt i queerteori har jag analyserat mitt empiriska material, som består av semi-strukturerade intervjuer med fem tjejer som går på gymnasiet. Positionen tjej upplevs, beskrivs och omförhandlas på varierande sätt hos respondenterna. Jag har delat upp material i fyra teman; sexualitet, sammanhang och utrymme. I dessa kan man förstå omförhandlingar som sker utifrån makthierarkier såsom den heterosexuella matrisen, värdehierarkier inom heterosexualiteten och normalitet. Utifrån dessa makthierarkier kan man se hur respondenterna formar och ger innebörd till sina subjektspositioner, där de beskriver olika upplevelser av positions betydelse.

Studien syftar till att belysa en aspekt av livsvillkoren för personer med funktionsnedsättningar. Hur professionen inom LSS uppfattar och resonerar om klienters sexuella behov. För underlag till vår studie använde vi oss av kvalitativa intervjuer av professionella som dagligen genom sina arbeten kommer i kontakt med människor med funktionsnedsättning. Arbetet har analyserats utifrån teoretiska perspektiv så som stigmatisering och skam. Hur beskriver professionella att klienternas sexuella behov uppmärksammas? Hur uppfattar professionella sina möjligheter att möta dessa behov? Lagstiftning som LSS och Socialtjänstlagen skall ge funktionshindrade möjligheter till ett "normalt" liv så som icke funktionshindrade i samhället. Även FNs rättigheter ger vid handen att behov som rätt till sexualitet är av vikt även för funktionshindrade. Resultatet visar att sexualitet hos människor med funktionsnedsättningar fortfarande är skamfullt att samtala om. Avseende möjlighet att stödja funktionshindrade till att bygga ett förhållande, så har professionen kommit olika långt i hur de bemöter klienten. Resultatet visar vidare att den funktionsnedsattas sexualitet till viss del uppmärksammas och att det kan skilja sig åt hur professionen bemöter detta. Inom en del verksamhet är det mer tillåtet med sexualhjälpmedel medan det är mindre tillåtande vid andra boenden. / The study aim to highlight one aspect of the lives of people with disabilities. How the professionals within LSS perceive and reason about clients sexual needs. For input to our study, we used qualitative interviews of professionals who through their daily basis work are in contact with people with disabilities. The work has been analyzed by theoretical perspectives such as stigma and shame. How do professional describe how cients sexual needs are intented to? How do professionals do about the opportunities to meet those needs? Legislation to LSS and Social Services Act shall provide opportunities to have such a "normal" life as nondisabled people in society. Even UN has suggested that it is important even for people with disabilities. The result shows that the sexuality of people with disabilities is still shameful to talk about. Regarding the possibility of supporting disabled people to build a relationship, has the profession reach different stages of how they respond to the client. The results further shows that the disabled people´s sexuality to some extent recognized and that it may vary how the profession responds to this. In some social businesses, it is more accepted sexual aids, while it is less tolerant at other accommodations.

In this essay, I interview six users from the website darkside.se, which is an internet community for BDSM practitioners. I’m using Judith Butlers theorys about performativity and heteronormativity, Gayle Rubins model the charmed circle; of which sexualities is regarded as approved and which is not, and Fanny Ambjörnssons explenation of queer theory. With the interviews as my material, I investigate how sex and gender is produced and used in BDSM and at Darkside. I discuss trans, heteronormativity, sexism and hierarchies of power related to sex and gender, in BDSM and at Darkside. I discover that most of my informants is experiencing different kinds of trouble or anxiety concerning their sexual practices in relation to sex and gender, and I examine which different strategies my informants are using to handle this complexes of problems.

Bakgrund: Sexualiteten är ett grundläggande behov för människan och är på grund av sin privata natur ett känsligt ämne. Det finns många fördomar kring äldre och sexualitet och det är inte helt socialt accepterat att äldre kan och vill ha ett rikt sexliv eftersom sexualitet i vårt samhälle är starkt förknippat med ungdom och ålderdom med asexualitet. Många äldre anser att det är sjukvårdspersonalens sak att föra sexualiteten på tal samtidigt som personalen i sin tur finner det obekvämt att diskutera sexualitet med sina patienter. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vårdpersonalens attityder gentemot äldres sexualitet för att förstå attitydernas påverkan på omvårdnaden. Metod: Arbetet genomfördes som en litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar, varav två var kvalitativa, analyserades. Samtliga artiklar fanns i Cinahl, PubMed, AgeLine och Ersta Discovery. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman; personliga faktorer, utbildning och erfarenhet, attityder som hinder för omvårdnad och attitydens relation till vårdmiljö och vårdkultur.   Diskussion: Resultatet har diskuterats mot Hendersons omvårdnadsteori och det holistiska perspektivet. Bemötandet av äldres sexualitet påverkas av personalens förförståelse, värderingar och utbildningsnivå. Det finns en diskrepans mellan teori och praktik vad gäller bemötande av äldres sexualitet. Även rådande vårdmiljö och -kultur på arbetsplatsen påverkar personalens förmåga att möta den äldres sexuella frågor och behov på ett adekvat sätt. / Background: Sexuality is a basic need for human beings and is because of its private nature a sensitive topic. There are many prejudices about older people and sexuality, and it is not entirely socially acceptable that older people can and want to have a fulfilling sex life. Sexuality in our society is strongly associated with youth, and old age with asexuality. Many older people believe that it is the staff’s duty to bring up the topic while staff find it uncomfortable to discuss sexuality with their patients. Aim: The aim of this paper is to describe nursing staff’s attitudes toward the sexuality of older adults in order to understand the impact of the attitude on nursing care. Methods: The thesis was conducted as a literature study. Nine research articles, two of which were qualitative, were analyzed. All  were found in Cinahl, PubMed, AgeLine and Ersta Discovery. Results: The analysis resulted in four main themes: personal factors, education and experience, attitudes as barriers to care and the influence of workplace culture and health care environment on attitudes. Discussions: The results were discussed in relation to Henderson's nursing theory and the holistic perspective. In dealing with sexuality staff are influenced by prior understanding, personal values ​​and education. There is a discrepancy between theory and practice with regards to the sexuality of older people. The current healthcare environment and workplace culture also affects the ability of staff to adequately meet sexual issues and needs of the older adult.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar var vanligt förekommande och hade kommit att bli ett stort hälsoproblem. Ofta ledde diagnosen till ett försämrat välbefinnande för både den vårdsökande personen och även för partnern. För flertalet var dock sexualiteten en viktig del av välbefinnandet. Risken att välbefinnandet kunde kommit att påverkas var stor då förekomsten av sexuella problem visats vara dubbelt så hög i denna grupp gentemot den allmänna populationen. Syfte: Syftet var att beskriva hur hjärt- och kärlsjukdomen påverkade sexualiteten hos vårdsökande personer och deras partner. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ analys genomfördes. Nio artiklar som söktes fram genom Cinahl och Medline samt en artikel genom sekundärsökning ingick i översikten. Artiklarna var relevanta gentemot syftet och godkändes utifrån ett kvalitetsgranskningsprotokoll. Den kvalitativa analysen resulterade i två huvudteman: Emotionell påverkan, fysisk påverkan och fem sub-teman. Resultat: Enligt litteraturöversiktens resultat framkom det att merparten av de vårdsökande personerna och deras partner upplevde att hjärt- och kärlsjukdomen orsakade försämringar i den sexuella aktiviteten. Sjukdomen innebar begränsningar både i den fysiska förmågan och emotionellt vilket bidrog till försämrat välbefinnande för båda i parrelationen. Det fanns de som  upplevde en fortsatt eller förbättring i den sexuella aktiviteten efter sjukdomens debut. Slutsats: Hos de vårdsökande personerna som levde med en hjärt-och kärlsjukdom samt deras partner förekom stora skillnader i hur sjukdomen påverkat deras sexuella aktivitet. Oro, ångest och rädsla var framträdande faktorer som bidrog till att den sexuella aktiviteten och välbefinnandet förändrats i negativ riktning. I förhållanden där kommunikationen däremot utgjordes av en större öppenhet paren emellan resulterade detta i en fortsatt eller i vissa fall förbättrad sexuell aktivitet. Möjligheten till en tillfredställande sexuell aktivitet fanns trots att det förelåg sjukdom. / Background: Cardiovascular disease was common and had become a major health problem. Often the diagnosis lead to a reduced wellbeing for both the person with diagnose and their partner. For many, sexuality was an important part of wellbeing. There was a risk that the wellbeing could be affected since the prevalence of sexual problems was twice as high in this group in relation to the general population. Aim: The aim was to describe how the cardiovascular disease impacted on the sexuality among people and their partner. Method: A literature review with a qualitative approach was conducted. Nine articles were found through Medline and Cinahl and one article was found through secondary search. The articles were relevant in relation to the aim and were approved by a quality control protocol. The qualitative analysis resulted in two main themes: Emotional impact, Physical impact and five sub themes. Results: According to the literature review, the results showed that the majority of the persons and their partners felt that cardiovascular disease caused deterioration in the sexual activity. The disease meant limitation in both the physical ability and emotional, which contributed to a reduced wellbeing for both individuals in the relationship. Only a few of the couples experienced a continuation or improvement in the sexual activity after the debute. Conclusion: There were major differences in the way the disease affected the sexual activity in both the persons who lived with cardiovascular disease and their partners. Worry anxiety and fear were prominent factors contributing to the negative change in the sexual activity and wellbeing. When communication however included a greater openness in the relationship between the couples, it resulted in a continued or in some cases an improved sexual activity. Despite the existence of the disease there was a possibility of a satisfying sexual activity.