Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Undertitel från skyddsomslag. S. 289-304: Bibliografi.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Malmö : Malmö Högskola, 2006. / Härtill 7 uppsatser.

No description available.

Den här uppsatsen gör ett nedslag i samtida Stockholm för att studera samma typer av rum som bastuklubbslagen förbjöd. Dess övergripande syfte är att studera hur användningen av darkrooms i Stockholm ger upphov till uttryck för frigörelse och kontroll. Med stöd från empiriskt material som producerats ur observationer, intervjuer och frågelistor visar resultatet att varaktiga miljöer upplevs som kontrollerande medan föränderliga miljöer upplevs som frigörande. Även bastun, mörkret och tystanden har frigörande effekter i dessa miljöer i och med att de raderar sociala lager från de mänskliga subjekten. Platser som är synliga kan locka till sig en större mängd heterogena kroppar som i sin tur öppnar upp för fler sexuella möjligheter. Men ju större blandningen blir desto större blir behovet av gemensam ordning och kontroll. Synligheten, som är en av kapitalismens främsta verktyg, öppnar också upp för statlig insyn och reglering. Darkrooms är idag olagliga i miljöer där det säljs alkohol och regleras därför indirekt via alkohollagen, till skillnad från bastuklubbslagen vars reglering skedde direkt. På grund av den rådande lagstiftningen kan darkrooms därför enbart existera bortom statlig insyn och kontroll.

Studiens syfte är att erhålla kunskap om hur förskollärare och vårdnadshavare tänker kring och bemöter förskolebarns sexualitet. Samt vilka likheter och olikheter det finns mellan förskollärare och vårdnadshavares tankar och bemötande. Studien grundar sig på intervjuer med tre vårdnadshavare och tre förskollärare. Ett resultat som redovisas är att både vårdnadshavare och förskollärare har lite kunskap om barns normala sexuella utveckling. Däremot har förskollärare mer kunskap och erfarenhet än vårdnadshavarna om barns sexuella beteende samt hur de bemöter barnen, vilket kan bero på att förskollärare möter fler barn som har chans att integrera med varandra. Vilket förhållningssätt och attityder man har till sexualitet är individuellt och ens förhållningssätt till sexualitet kommer påverka barnen. Mer kunskap behövs om barns normala sexualitet, inte bara för att kunna identifiera avvikande beteende utan också för att synliggöra normer om sexualitet.

Året är 1964 och Käre John har precis gått upp på de svenska biograferna. Filmen handlar om skepparen John (Jarl Kulle) som förälskar sig i den ensamstående servitrisen Anita (Christina Schollin) i den lilla hamnstaden Flintehamn. John kommer från ett tidigare äktenskap som mångt och mycket gick förlorat på grund av hans yrke, och har av den orsaken tappat tron på kärleken. Anita som han förälskar sig i har aldrig tidigare varit gift men har länge längtat efter den rätta mannen i sitt liv. Hon menar att ett äktenskap ska bestå av kärlek och lycka, annars kan man enligt henne lika gärna fortsätta leva ensam som hon har gjort under åren. John å sin sida menar att kärlek handlar till stor del om hur diger mannens plånbok är. John har efter många, långa år till sjöss lärt sig att leva med ensamheten som tillkommer med yrket. Men ibland är han i behov av lite intimitet, någonting som han hoppas få med Anita. När hon agerar återhållsamt anklagar han henne, och kvinnor i stort, att det är deras fel att män förvandlas till odjur, om kvinnorna hade varit mer öppna sexuellt skulle männen inte behöva bli våldtäktsmän för att få uppleva en stunds närhet. Anita förklarar för John att hon bara haft samlag med en man tidigare i sitt liv och att hon är rädd för att skrämma bort honom, som hon tycker sig har gjort tidigare med många män. Hon är snarare intresserad av ett förhållande än att bara spendera natten tillsammans som John till en början hoppades. Tre år senare har Vilgot Sjömans samhällskritiska Jag är nyfiken – gul (1967) Sverige-premiär. Filmen handlar om den unga teaterstuderande Lena (Lena Nyman) som intervjuar människor på Sveriges gator, bland annat ställer hon frågor till de intervjuade huruvida de tycker att Sverige fortfarande är ett klassamhälle eller ej. Den unga kvinnan är starkt influerad av det som revolutionära 60-talet fört med sig och inspireras av både Martin Luther King och den sexuella frigörelsen som växt fram under årtiondet. Hon har trots sin unga ålder haft samlag med 23 olika män varav de första 18 hon anser som tråkiga för att hon, som hon själv beskriver det, experimenterade en del i början. Jämförelsevis med Käre John, som bara låter åskådarna se kvinnokaraktären med bar överkropp vid ett fåtal tillfällen, låter Jag är nyfiken – gul även åskådarna ta del av helt nakna kvinnor och män vid upprepande tillfällen. Under blott de här tre åren har det således skett en förändring i framställningen av de kvinnliga karaktärerna. Från att ha varit tämligen återhållsam till sex är karaktären tre år senare snarare raka motsatsen. Ett förhållande eller ett giftermål verkar till synes inte lika essentiellt som tidigare. Vad är det egentligen som har skett? Har det revolutionära 60-talet skapat nya kvinnliga stereotyper med nya värderingar som porträtteras i filmsammanhang? Har samtidens stora debatter någon påverkan på hur de kvinnliga karaktärerna gestaltas och på vad som är okej med att visas på film? Jag menar att dessa två stereotyper representerar två helt skilda kvinnotyper som återfanns i det svenska samhället under olika delar av 60-talet. Genom en analys av kvinnliga stereotyper i film anser jag att det bör gå skönja en förändring av genusordningen, både i filmen och i samhället, ju längre årtiondet går. Med min uppsats ämnar jag följaktligen att undersöka hur de kvinnliga karaktärerna i svensk 60-tals-film gestaltas och hur starkt influerade samtiden de verkligen är.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Ivar Lo-Johansson menar att synen på uppfostran reglerar hur de ungas sexualitet formas, med utgångspunkt i gestaltningen av huvudpersonens utveckling i romanen Geniet. Uppsatsen analyserar hur denna uppfostran utifrån en sexualmoralisk syn på onani och avhållsamhet enligt Lo-Johansson påverkar individens identitet till sexuell isolering, ensamhet och jag-dyrkan. Ett perspektiv han argumenterar för utifrån sin sexualteori i boken Monism.Det underlag som används för att analysera sexualitet och identitetsskapande utifrån ett teoretiskt perspektiv är Michel Foucaults Sexualitetens historia. 1. Viljan att veta. Distinktion mellan sex och sexualitet samt pedagogiseringen av barnets kön är perspektiv som uppmärksammas. Freuds texter om kön, onani, kärlek och sexualitet i Sexualiteten tas med utifrån Lo-Johanssons påstådda påverkan av psykoanalys och utifrån de motiv som behandlas i analysen. Angående onanin som en fråga i sig och kopplad till en historisk diskurs hänvisas till Thomas W. Laqueurs Solitary Sex, A Cultural History of Masturbation.Analysens huvudsakliga metod består i en närläsning av Geniet. Det görs också en parallell läsning av Lo-Johanssons essäsamling Monism för att analysera hans gestaltning av Geniets huvudperson i förhållande till hans framställning om sin sexualteori om den sexuella monismen.Analysen visar att Lo-Johanssons syfte med Geniet inte väckte de frågor han avsåg. Ungdomarna som var med kände inte igen sig. Lo-Johanssons egen pubertet kom att ljuda i bakgrunden som ett långt utdraget personligt ackord. Det som kom att diskuteras var hans kvinnosyn, att man måste släppa till flickorna, mer än den anklagelse mot uppfostran han hade i fokus. Han tog en extrem individ – med narcissistiska problem- som utgångspunkt för en generell samhällsfråga som fick den frågan att komma i skymundan. Sexualteorin han förespråkade fick inget fotfäste.