Detta är en litteraturstudie som syftar till att undersöka hur judendomen och buddhismen förhåller sig till sexualitet. Den syftar även till att undersöka vilka skillnader det finns i tolkningen av sexualiteten beroende på om forskningen sker med en mer traditionell vetenskaplig forskning eller genom en feministisk forskning. Den teori som ligger till grund för undersökningen baseras på en feministisk värdegrund som vidhåller att det inom sexualiteten finns en tydlig könsmaktsordning och genushierarki. I undersökningen presenteras ett antal texter kopplade till judendomen, buddhismen och sexualitet. Därefter analyseras de olika texterna baserat på dess forskningsinriktning för att se hur maktstrukturerna inom sexualiteten lyfts fram. Här framkommer att det inom den feministiska forskningen läggs en större fokus på att framhålla den maktkonstruktion och de könsroller som konstrueras i förhållande till religionerna. Dock framkommer även denna maktstruktur inom den mer traditionella forskningen. Slutligen sker en diskussion i förhållande till resultat och analys med fokus på den problematik och de möjligheter som kan uppstå när det skall undervisas om sexualitet i religionsämnet på gymnasieskolan. Här framkommer att det finns en problematik med att undervisa om kontroversiella frågor men att det med hjälp av en deliberativ metod finns goda möjligheter att ändå lyckas med denna undervisning.

The change of collective identity? A content analysis of the texts in second King 22–23 and Ezra 9–10. With the use of modern theories on identity theory, ethnicity and sexuality, apart from content analysis, this paper aims to broaden our knowledge of these ancient texts. In this paper the case is made that what happens in Ezra, with the mixed marriages crises, could be understood according to differences in coping with identity crisis as shown by the two groups in the text, that is a style of Normative processing orientation versus a style of Normative processing orientation. Regarding Josia the case is made that what happens in the text could be understood from the point that the text is addressing different views on the formation and understanding of an early Israelite collective identity.

Background: Gynecological cancer is the second most common form of cancer in women. There are different treatment options, including surgery and radiotherapy. As a result of effective treatments the number of women who survived in recent years has increased. Complications resulting from the different treatments are common and may affect womens’ sexuality. Since problems with sexuality can arise related to various diseases and treatments the nurse will also come into contact with sexuality issues in meeting with patients. Aim: To highlight women´s experiences of sexuality after a gynocological cancer treatment. Method: A literature review based on eleven scientific articles. Data collection was conducted on the databases CINAHL Complete, PubMed and Nursing & Allied Health database. The articles were reviewed and similarities identified. Results: Three main themes were identified, physical impact, mental impact and partner relationships. It was found that women in many cases experienced a negative change in their sexuality and that the self-image was negatively affected by the cancer and subsequent treatment. The result also showed that it was common among women to feel that they had not received enough information about complications that might arise after cancer treatment. Discussion: The result is discussed based on Roys adaption model and the various adaptive functional areas that the model contains and based on scientific articles.

Bakgrund:Genom tiderna har sexualitet varit ett tabubelagt ämne. Idag är kunskapen mer omfattande och synsättet på sexualitet har utvecklats till att vara mindre tabubelagt men fortfarande är den sexuella aspekten i vårdsituationer ett relativt nytt och outforskat ämne. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är att främja hälsa och förebygga ohälsa och dit räknas även den sexuella aspekten av hälsa. Forskning har visat att en stor del av personer som vårdas för cancer stöter på hinder eller problem gällande sexualitet och sexuell dysfunktion. Studier har visat att information, gällande behandling och läkemedelspreparat som används vid cancerdiagnoser samt dess möjliga biverkningar på sexualiteten, är knapphändig. Syfte: Syftet med studien var att belysa kommunikationen mellan vårdpersonal och vuxna inom onkologisk vård om sexualitet. Metod: Litteraturöversikten sammanställdes genom insamling av material från tidigare studier samt annan vetenskaplig litteratur för det valda vårdvetenskapliga området. Grunden för resultatet består av tio vetenskapliga artiklar gällande cancer, sexualitet och kommunikation. Artiklarna hittades i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Materialet granskades och analyserades enligt Fribergs metod. Resultatet sammanfattades i två huvudteman med två underteman respektive. Resultat: Resultatet visar att personer som drabbats av cancer sällan har pratat med vårdpersonal om, eller inte fått tillräcklig information om, behandling och läkemedel och vilka konsekvenser för sexualiteten dessa och sjukdomen i sig kan innebära. Både vårdpersonal och patienter uppger att det kan vara svårt att prata om sexualitet då det finns barriärer eller faktorer som kan förhindra samtal om detta. En barriär som ofta nämndes var tidsaspekten där patienter inte ville ta upp dyrbar tid för personalen med sina “triviala” problem eller att vårdpersonalen själva skyllde på tidsbrist. Resultatet visar även att information gällande sexualitet prioriterades till de som drabbats av cancer av sexuell sort trots att sexualitetsrelaterade problem kan upplevas oavsett typ av cancer eller behandling. Diskussion: Slutsatsen är att med hjälp av rätt metoder och material kan kommunikationen om sexualitet underlättas till stor del. BETTER och PLISSIT är två modeller som med rätt tillämpning kan underlätta även för patienter att själva påtala problem relaterade till sexualiteten. / Background: Throughout the ages sexuality has been a taboo subject. Today, knowledge is more extensive and the view on sexuality has developed into being less of a taboo but nonetheless, sexuality is fairly new and unexplored in care situations. One of the nurse’s primary tasks is to promote health and to prevent illness and to that the sexual aspect of health is also included. Research has shown that a large proportion of people who are cared for because of cancer, encounter obstacles or issues of sexuality or sexual dysfunction. Studies have shown that information regarding possible side effects on sexuality stemming from treatments and medications used against cancer, is scarce. Aim: The aim with this review was to illuminate the communication between health care professionals and adults in oncology care about sexuality. Method: This literature review was compiled by collection of material from previous studies and other scientific literature for the chosen field of health sciences. The basis for the outcome consists of ten scientific articles on cancer, sexuality and communication. The articles were found in the databases CINAHL Complete and PubMed. The material was examined and analyzed according to Friberg's method. The result was summarized in two main themes with two subthemes respectively. Results: The result shows that people who have been diagnosed with cancer rarely had talked to healthcare professionals about, or been given insufficient information about, treatment and pharmaceuticals and what consequences for the sexuality these and the disease itself may imply. Both healthcare professionals and patients state that it can be difficult to talk about sexuality as there are barriers or factors that can prevent such conversations. An often mentioned barrier was time, where patients did not want to spend precious time for the staff with their "trivial" problems or that the healthcare staff themselves blamed it on a lack of time. The results also show that information on sexuality was a priority for those who suffered from sexuality related cancers despite the fact that sexuality-related problems can be experienced regardless of the type of cancer or treatment. Discussion: The conclusion is that using the right methods and materials, communication on sexuality can be facilitated to a large extent. BETTER and PLISSIT are two models that, with the right application, also can help patients to address issues related to sexuality themselves.

Pornografikonsumtionen och dess lättillgänglighet påverkar ungdomars syn på könsroller, makt, identitet och sexualitet. Utifrån detta är syftet med denna studie att undersöka vilka diskurser som uppstår i det valda materialet när ungdomar talar om sina erfarenheter av pornografi. Således utgår studien från frågeställningar om vilka diskurser som finns rörande könsroller, makt, identitet och sexualitet i relation till pornografi. Genom att utgå från genusvetenskapens teoribildning kring begreppen; genusstruktur; hegemonisk maskulinitet; jagidentitet och kropp; könsroll; makt samt rena relationen och plastisk sexualitet, utförs en diskursanalys på två kortfilmer (cirka 15 minuter vardera) bestående av intervjuer med unga killar och tjejer. Resultatet visar att flertalet diskurser går att finna samt att dessa skiljer sig åt beroende kön och sexuell läggning.

I denna uppsats undersöker jag om en kortare barnhemsvistelse på omkring ett år kan påverka livet för två barn. Uppsatsen utgår från Leksands barnhem som var i bruk mellan 1886 och 1947, den fokuserar till största del på Leksands kommun från 1800-talets andra hälft till 1900-talets första hälft. Undersökningen görs genom att jämföra barnen med deras syskon och föräldrar samt sätta dom i en social, historisk och geografisk kontext. Detta har inneburit att jag även undersökt situationen för barn födda utanför äktenskapet och deras mammor. Även situationen för pigor och drängar har undersökts till viss del. Slutsatserna handlar till största del om vikten av ett socialt skyddsnät. De personer som levde längst var de som hade många människor omkring sig. Men att det ibland även är andra saker som sjukdomar och liknande som avgör hur länge en person lever.

No description available.

No description available.

Abstrakt Syfte: Syftet med denna intervjustudie är att belysa sjuksköterskans upplevelse och erfarenheter av  samtal med om sexualitet och sexuell hälsa med patienter vid en cancerdiagnos. Genom att belysa sjuksköterskans upplevelse kan man öka medvetenheten om de problem som sjuksköterskan upplever att samtala med patient och anhöriga om sexualitet och sexuell hälsa och på så vis övervinna svårigheterna och implementera kunskap på onkologiska kliniker. Bakgrund: Årligen insjuknar tusentals människor i en cancer, en sjukdom och behandling som påverkar såväl kropp som själ, inte minst den sexuella hälsan. Många onkologisjuksköterskor upplever ämnet sexualitet och sexuell hälsa svårt och undviker det, vilket lämnar patienten med obesvarade frågor. Design: Kvalitativ intervjustudie Metod: Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Datan analyserades sedan med inspiration av tematisk innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 12 subteman och 3 teman – Sjuksköterskans behov av ökad kompetens och utbildning, Kommunikation – hinder och förutsättningar, och Sjuksköterskans individuella inställning till sexualitet och sexuell hälsa påverkar samtalen. Sjuksköterskor anser sig ha otillräcklig kunskap och utbildning inom ämnet sexualitet och sexuell hälsa. Många upplever även att sexuell hälsa är ett obekvämt ämne som är svårt att samtala om. Även sjuksköterskornas individuella uppfattning var en avgörande faktor, man prioriterade bort ämnet då sjuksköterskan ansåg patienten hade många andra problem man var tvungen att lösa. Konklusion: Sjuksköterskan behöver mer utbildning inom ämnet men även få tillgång till kommunikationsverktyg. Det ställer krav på sjuksköterskeutbildningens innehåll och att organisationen öppnar upp för förbättringsarbeten inom kliniken.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor och många av de drabbade kvinnorna får genomgå en mastektomi, vilket kan leda till en förändrad kroppsuppfattning, påverkad sexualitet och kvinnlighet. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva kvinnors kroppsuppfattning i samband med en mastektomi. Författarna har valt att göra en litteraturöversikt utifrån Fribergs modell för litteraturöversikt (Friberg 2012, ss. 133-134). Tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har använts i resultatet. Resultatet har två huvudkategorier, “Kroppsuppfattning”, “Kvinnans behov av stöd” och fyra subkategorier, “upplevelse av förändrad kropp”, “upplevelse av sexualitet”, “upplevelse av kvinnlighet” och “bröstrekonstruktionens betydelse”. Litteraturöversiktens resultat visar att kroppsuppfattning har stor betydelse för kvinnor som genomgått en mastektomi och den kan förändras i negativ riktning på grund av operationen. Kvinnorna hade svårt att tycka om sin kropp och visa sig inför andra. Kroppsuppfattningen hade olika betydelse för kvinnorna trots att den kunde vara förändrad. Många kvinnor kände sig mindre feminina med ett eller två förlorade bröst och en bröstrekonstruktion kunde då vara till hjälp för att återfå det som upplevs förlorat. Största fokus för kvinnorna var att överleva cancern men följderna av mastektomin var påtagliga. Vården har stor betydelse för att kvinnor ska få de bästa förutsättningarna till en rättvis och god vård under sjukdomsprocessen. Sjuksköterskan har en viktig roll som stöd för kvinnorna för att skapa trygghet och delaktighet.