Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor och många av de drabbade kvinnorna får genomgå en mastektomi, vilket kan leda till en förändrad kroppsuppfattning, påverkad sexualitet och kvinnlighet. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva kvinnors kroppsuppfattning i samband med en mastektomi. Författarna har valt att göra en litteraturöversikt utifrån Fribergs modell för litteraturöversikt (Friberg 2012, ss. 133-134). Tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har använts i resultatet. Resultatet har två huvudkategorier, “Kroppsuppfattning”, “Kvinnans behov av stöd” och fyra subkategorier, “upplevelse av förändrad kropp”, “upplevelse av sexualitet”, “upplevelse av kvinnlighet” och “bröstrekonstruktionens betydelse”. Litteraturöversiktens resultat visar att kroppsuppfattning har stor betydelse för kvinnor som genomgått en mastektomi och den kan förändras i negativ riktning på grund av operationen. Kvinnorna hade svårt att tycka om sin kropp och visa sig inför andra. Kroppsuppfattningen hade olika betydelse för kvinnorna trots att den kunde vara förändrad. Många kvinnor kände sig mindre feminina med ett eller två förlorade bröst och en bröstrekonstruktion kunde då vara till hjälp för att återfå det som upplevs förlorat. Största fokus för kvinnorna var att överleva cancern men följderna av mastektomin var påtagliga. Vården har stor betydelse för att kvinnor ska få de bästa förutsättningarna till en rättvis och god vård under sjukdomsprocessen. Sjuksköterskan har en viktig roll som stöd för kvinnorna för att skapa trygghet och delaktighet.

Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Kirurgi är den primära behandlingen för bröstcancer och ett av kirurgialternativen är mastektomi som innebär att hela det drabbade bröstet avlägsnas. Operationen kan vara en traumatisk upplevelse som kan leda till fysiskt, psykiskt samt socialt lidande vilket kan resultera i en försämrad livskvalitet. Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevelser av sin kroppsbild efter mastektomi till följd av bröstcancer. Metoden som användes i denna studie var en litteraturöversikt som baserats på elva vetenskapliga artiklar, varav fem var kvalitativa och sex var kvantitativa. Samtliga artiklar analyserades och resulterade i två kategorier med fyra subkategorier vardera som redovisades i studiens resultat. Resultatet visade på att de mastektomerade kvinnorna upplevde en sorg över det förlorade bröstet och fick en försämrad kroppsbild. Mastektomin ledde till känslan av förlorad kvinnlighet, försämrat självförtroende samt hade en negativ inverkan på sexlivet. Kvinnorna var i behov av stöd men upplevelsen av stöd varierade bland kvinnorna. Utifrån detta anser författarna att stödet från sjuksköterskan är av yttersta vikt för de mastektomerade kvinnornas tillfrisknande och välbefinnande. Sjuksköterskan kan skapa tillit och trygghet hos kvinnan genom att ge individanpassad vård, vara lyhörd, ge god information samt ha en helhetssyn på människan. Vidare kan detta leda till att kvinnan blir delaktig i sin vård.

During the 19th century, the Swedish society implemented a new criminal law which made homosexual acts punishable with hard labour for up to two years. What’s even more notably is that the penal formulation equated these homosexual acts with bestiality. Contemporary with this implementation, an academic man named Pontus Wikner lived. Professor of philosophy, married to a girl named Ida and with two baby boys he carried a huge secret with him for his entire life - he was a homosexual. The purpose of the study was to figure out how Pontus Wikners self-image as a homosexual was in his lifetime in relation to the current laws and norms within the society, but also in relation to topics such as personal beliefs and his close relations. In order to fulfil the purpose, a qualitative, micro historic study has been implemented - with a thematic structure in order to answer the questions. What emerged as the study took shape was that Pontus Wikner did by no means life a simple or nonproblematic life. In the public sphere he was an highly regarded academic within the area of philosophy and religious philosophy. In the private sphere, Wikner lived a different life. In his confessions and diares, Wikner told the story that not many knew about his life in the private sphere. These writings were given out posthumously, and told the story of Wikners hidden life. Wikners self-image as a homosexual seems to be pretty clear. Never did Wikner feel as much love as he did in his close relations with other men. It was within these relations that he found himself dearly happy. His writings showed an internal struggle of large proportions. In relations to current theories wihtin masculinity and queer theory, the analysis has lit an old problem with new perspectives. The definition of homosexuality as we know it today did not yet exist, therefor the concept of queer and masculinity helped to show how Pontus Wikner was not only a homosexual. He was also in some definitions a queer persona as he showed a deep insight within his confessions and diaries with his own problems, but also a will to help, guide and protect his peers within the society to give them a more worthy life than he lived.

The aim of this paper is to examine how religious individuals are portrayed depending on their gender, sexuality and ethnicity in digital teaching material for upper secondary school. How is the relationship between a person's religious faith, gender, sexuality and ethnicity portrayed? What kind of perceptions does this description create of the importance of religion for the individual and society? How can an intersectional analysis help to understand the perception of the importance of religion for the individual and society? The study is based on a documentary from Utbildningsradion, that is part of Swedish public service. Within Swedish public service the productions should be independent of political and commercial interests and provide a nuanced picture of the world and with an awareness concerning issues of gender, sexuality and ethnicity. The documentary is produced as educational material for upper secondary school and comes with material that the teacher can use with their class to learn about and discuss religion. The study shows that the documentary is characterized by a secular and relativistic perspective that covers discussions about religion in the Swedish media and the education system. From this secular perspective, can one discern that the documentary does not portray religion in Sweden, instead it is gazing out to the outside world to identify religiosity. The study also shows that religiosity is portrayed very differently depending on the individual's ethnicity, sexuality and gender. Islam is portrayed as the most problematic religion in contrast to Christianity, Judaism, Hinduism and Buddhism portrayed as more harmonious traditions. Terrorism and oppression of women with connection to religion is only visible within Islam, furthermore resistance from women is only described within Muslim contexts.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i en ambition att undersöka vad det kan innebära att leva i en hederskultur i Sverige under 2000-talet. Vi redogör för tidigare forskning och litteratur om heder och hederskulturer som genomförts i Sverige, och genomför en textanalys av intervjuer med unga män och kvinnor om deras erfarenheter av heder och hedersproblematik. Intervjumaterialet har kodats, tematiserats och summerats för att sedan analyseras med hjälp av teorier på mikro-, meso- och makronivå för att synliggöra hur hedersrelaterade normer och traditioner skapar förutsättningar och begränsningar för individen i dess dagliga liv. Uppsatsen visar att individer som lever i hederskulturer påverkas av den syn som finns på kvinnans sexualitet, äktenskapets centrala funktion, och de väletablerade könsroller som förekommer i hederskulturer. Uppsatsen visar även att både den enskilde och dess familjs rykte spelar en central roll i hur individer väljer att agera i för kollektivet synliga sammanhang. Olika former av begränsningar är återkommande: individer upplever att de måste ljuga och undanhålla information från familj och vänner för att förhindra att deras rykte tar skada. Främst kvinnor upplever begränsningar i förhållande till sin sexualitet, men uppsatsen visar även att homosexuella män kan uppleva en skam över sin sexualitet i förhållande till familjens heder. Intervjumaterialet synliggör även hur äktenskapet kan förstås som ett ekonomiskt system där framförallt kvinnan byts bort mot ekonomiska eller symboliska resurser.

Bakgrund: I Sverige finns cirka 43 000 människor som lever med en stomi. Vid en stomi ändras organets naturliga tömningsväg vilket resulterar i en stomipåse på buken. Sexuell hälsa är en väsentlig del av livet med många faktorer som samverkar och dimensionen av sexualitet kan uttryckas samt upplevas på olika sätt. Sjuksköterskans roll innefattar att främja hälsa och ge stöd genom samtal samt information. Syfte: Att beskriva hur personer med en stomi upplever sin sexuella hälsa. Metod: En litteraturöversikt med vetenskapliga artiklar från PubMed och CINAHL Complete. Resultet innehåller tre kvanlitativa artiklar, sex kvalitativa samt två artiklar med mixad metod. De vetenskapliga artiklarnas resultat tematiserades baserat på likheter och skillnader. Resultat: Upplevelsen beskrivs under fyra teman: Stomins inverkan på sexuell aktivitet och intimitet, Sexuell dysfunktion på grund av fysiska problem, Relationer och sexuell attraktion samt Behov av stöd och information. Resultatet visar att personer med stomi upplever en förändrad sexuell hälsa orsakat av fysiska, emotionella och sociala aspekter. Det fanns ett ökat behov av rådgivning och information kring den sexuella hälsan samt behov av stöd från en eventuell partner. Slutsats: Kunskap innefattande den sexuella hälsan är en aspekt för sjuksköterskan att ta med sig i mötet med personer med en stomi. Upplevelserna som beskrivs belyser vikten av att sexuell hälsa är en faktor som påverkas av stomins närvaro och sjuksköterskans medvetenhet om dessa upplevelser kan bidra till ökad kunskap för fortsatt arbete med personer med en stomi inom vårdvetenskapen och i sjuksköterskeyrket.

Bakgrund: Sexualitet är ett mångdimensionellt grundläggande behov för människan. Sexualitet och sexuell hälsa inkluderar inte bara förmågan att genomföra samlag utan ger sig även uttryck i tankar, känslor och handlingar samt har betydelse för människans välmående.Syfte: Syftet var att belysa sjukvårdspersonalens attityder till att samtala om sexualitet med patienter med en cancerdiagnos.Metod: En litteraturstudie som innefattar tio artiklar med kvalitativ ansats. Tre databaser har använts för litteratursökningen, PubMed, CINAHL och PsycInfo. Resultat: Tre övergripande teman framkom vid analys. Det första temat belyser att sexualitet är komplicerat. Det andra temat belyser att sjukvårdspersonal undviker samtal om sexualitet. Det tredje att sexualitet inte är av hög prioritet.Konklusion: I resultatet framkom att sjukvårdspersonalen uppvisade en undvikande attityd till att samtala om sexualitet med patienter drabbade av cancer. Personliga värderingar och brist på utbildning, plats, tid, resurser och riktlinjer var alla bakomliggande orsaker. Sexualitet behöver ges större utrymme inom hälso- och sjukvården och mer plats i utbildningarna för hälso- och sjukvårdspersonal. Vidare behövs det avsättas mer tid, resurser och riktlinjer för att stötta sjukvårdspersonalen i att samtala kring sexualitet i syfte att skapa en patientsäker vård med ett holistiskt synsätt. / Background: Sexuality is a multi-dimensional basic human need. Sexuality and sexual health include not only the ability to have intercourse but also to express thoughts, feelings and actions, and is important for human well-being.Aim: The purpose was to illuminate the attitudes of healthcare professionals to talk about sexuality with patients with a cancer diagnosis.Method: A literature study that includes ten articles with a qualitative approach. Three databases have been used for the literature search, PubMed, CINAHL and PsycInfo.Result: Three overall themes emerged during analysis. The first theme highlights the fact that sexuality is complicated. The second theme illustrates that healthcare professionals avoid conversation about sexuality and the third that sexuality is not of high priority.Conclusion: The results showed that healthcare professionals showed an evasive attitude to talking about sexuality with cancer patients. Personal values and lack of education, location, time, resources and guidelines were all underlying reasons. Sexuality needs to be given more space in health care and in healthcare education programs. Furthermore, more time, resources and guidelines are required to support healthcare professionals in addressing sexuality in order to provide patient-safe care with a holistic approach.

Bakgrund: Kunskapen om kvinnors upplevelser om sin sexualitet efter en cystektomi är ytterst begränsad i den vetenskapliga litteraturen. Kvinnor som står inför cystektomi har ofta frågor kring hur och om ingreppet kan komma att påverka deras sexualitet och då kan sjuksköterskor uppleva att kunskapen saknas för att bemöta dessa frågor. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av sin sexualitet efter genomgången cystektomi. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes. Totalt sju kvinnor som var 75 år eller yngre och som hade opererats med cystektomi för ett år sedan eller mer inkluderades. Materialet har analyserats med innehållsanalys enligt Burnard m.fl. (2008).Resultat: I denna studie framkom att kvinnor kan uppleva en Minskad sexuell motivation, detta var det tema som framkom vid analysen. Temat styrks av följande sju kategorier: Minskat eget behov av samlag, Minskad egen sexuell lust, Minskad egen sexuell njutning, minskat behov av samlag hos partnern, minskad sexuell respons från partnern, behov av och tid för sexuell rehabilitering samt stomins påverkan på sexualiteten. Kvinnorna beskrev att deras egen sexualitet till stor del utgick från deras partner och de upplevde en negativ påverkan på sin egen sexualitet på grund av deras partners minskade behov och förmåga till sexuella akter. Slutsats: Kvinnorna i denna studie upplevde en minskad sexuell motivation efter en cystektomi. Dock är det oklart om enbart operaration var orsak till förändringen. Den minskade motivationen hade börjat redan vid insjuk-nandet och påverkats också av den egna och partners eventuella sam-sjuklighet och stigande ålder. Då flera problem var kopplat till smärta och blödning vid samlaget, saknade kvinnorna och hade ett stort behov av mer information kring hur läkningsprocessen ser ut och om hur sexualiteten kan komma att påverkas efter cystektomi. Eftersom en stor del av kvinnornas egna sexualitet kopplades till partnern är det viktigt att även partnern involveras i samtal som rör sexualiteten. Sjuksköterskan har här en stor roll att fylla. / Background: Knowledge about women’s experiences regarding their sexuality after cystectomy seems limited in the scientific literature. Often women have questions about how the cystectomy will affect their sexuality and nurses might experience a lack of knowledge to manage these questions.Aim: The aim of this study was to describe Women’s experiences of their sexuality after they had undergone cystectomy.Method: A qualitative study was carried out. A total of seven women who were 75 years old or younger and had undergone cystectomy at least a year ago were included. The material was analyzed through content analysis according to Burnard et al. (2008).Resultat: The theme that emerges in the analysis was that the women experienced a reduced sexuell motivation. Seven categories explained this theme: reduced need for sexual intercourse, reduced sexual desire, reduced sexual pleasure, partners reduced need for sexual intercourse, reduced sexual response from the partner, need and time for sexual rehabilitation and the stomas effect on their sexuality. The women described that their sexuality was largely based on their partners, and they experienced a negative impact on their sexuality due to their partners reduced need and ability for sexual acts.Conclusion: Womens sexuality was highly affected after they had undergone cystectomy and their motivation for sexual acts was reduced. It is unclear whether surgery alone was the cause of this change. Women experienced a lack of information and had a need for more information about the healing process after the operation and how the cystectomy could affect their sexuality. The women expressed that a large part of their sexuality was based on their partner and therefore it is important to involve the partners in the sexual information and counseling. Here the Nurse has an important role.

Bakgrund: Fysiologiska förändringar som uppstår till följd av menopaus kan ha en stor inverkan på kvinnor, både sexuellt och på andra plan i livet. Den sexuella hälsan är en stor del av människors identitet och påverkar upplevelsen av välbefinnande. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor undviker att samtala om sexualitet och sexuell hälsa, och att speciellt kvinnor under och efter klimakteriet är en patientgrupp vars sexualitet ofta förbises. Syfte: Syftet med studien var att utifrån aktuell forskningslitteratur sammanställa kunskap om hur kvinnor upplever sin sexualitet och sexuella hälsa under och efter klimakteriet. Metod: Genom strukturerade databassökningar i PubMed, CINAHL och PsycINFO identifierades 15 artiklar med kvalitativ ansats relevanta för studiens syfte. Innehållsanalys genomfördes för att identifiera mönster i de olika artiklarna. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre huvudteman: Klimakteriets påverkan på sexualitet och sexuell hälsa, Kontextens betydelse för klimakteriet och den sexuella hälsan samt Föreställningar kring klimakteriet, kön och sexualitet.Av resultatet framkom att kvinnorna upplevde positiva och negativa effekter av menopaus i relation till sexualitet och sexuell hälsa. Emotionella aspekter av sexualitet såsom närhet och intimitet var viktiga för många av kvinnorna. Vidare visade litteraturstudien att normer och diskurser hade en negativ inverkan på kvinnornas inställning till klimakteriet samt att den kontext de befann sig i påverkade deras upplevelser av sexuell hälsa. Konklusion: För alla kvinnor är upplevelserna av klimakteriet och den sexuella hälsan unika, varför vårdpersonal alltid måste utgå från den individuella patientens behov och önskemål. Då kvinnor upplever att de inte får tillräckligt med information om klimakteriet i relation till sexualitet har hälso- och sjukvården en stor möjlighet till förbättringsarbete. Sjuksköterskor behöver bland annat bättre verktyg för att samtala med patienter om sexualitet och sexuell hälsa. Det är även viktigt att belysa de strukturer och diskurser som finns i samhället rörande kön och ålder då de påverkar både patienter och vårdpersonal. / Background: Physiological changes appearing due to menopause may have a great impact on women, both sexually, physically and emotionally. Sexual health is a big part of a person’s identity and effects the feeling of well-being. Previous research show that nurses avoid talking about sexuality and sexual health, and that especially women during and after menopause is a patient group whose sexuality is often overlooked. Aim: The purpose of this study was to compile, based on current research literature, knowledge about how women experience their sexuality and sexual health during and after menopause. Method: Through structural database searches in PubMed, CINAHL and PsycINFO 15 qualitative articles relevant for the study’s aim were identified. Content analysis was used to identify patterns in the different articles. Results: The content analysis resulted in three main themes: The effects of menopause on sexuality and sexual health, Contexts effecting menopause and sexual health and Stereotypes regarding menopause, gender and sexuality. The results show that women experienced positive and negative changes on sexuality and sexual health due to menopause. Emotional aspects of sexuality such as affection and intimacy were for many women important. It also showed that norms and discourses had a negative impact on women’s attitude towards reaching menopause and that the context the women were in had an effect on their experiences of sexual health. Conclusion: The experiences of menopause and sexual health are unique for all women, establishing that health care professionals always must base their care on every patient’s individual needs and requests. Since women feel that they do not get enough information regarding menopause and sexuality, health care has a great opportunity to undertake improvement. Nurses need better tools to discuss sexuality and sexual health with their patients. It is also important to bring the structures and discourses existing in society regarding gender and age into light, since they affect both patients and health care professionals.

This study investigates whether two Swedish digital educational materials for the subject Swedish in secondary school can be associated with any form of discrimination or not. The study has examined the parts of the educational material that contains fiction. To achieve this goal the study has followed three research questions. The first question investigates how the educational material represents the intersectional terms gender, ethnicity, sexuality and social class. The second question investigates whether any discrimination related to the terms can be found or not. The third question investigates if and how a connection to the Swedish curriculum and its value-system can be perceived in the educational material. The results show that different forms of discrimination can be found in the analysed material. The presence of discrimination in the educational material weakens the connection to the Swedish curriculum’s value system. The study’s conclusion is that there should be a sterner outlook upon the educational material teachers use in the classroom to avoid the possibility of teaching with discriminatory material.