We, the authors of this essay are both students at the Bachelor Programme in Social Work at Malmö Högskola. During our education we have been reflecting on the gender perspective that is suppose to permeate the education. This essay aim to examine how some students at the Bachelor Programme in Social Work at Malmö Högskola, who identify themselves as GLBT , experience how questions regarding sex/gender and sexuality are spoken about during their education. We have a discursive perspective on how we understand norms and power of words and language. From a queerteorethic point of view we explain sex/gender and sexuality. We have made qualitative interviews with four students. The conclusion of this essay is, among other things, that our informers is not satisfied with the gender perspecitve at their education. The interviewed students inform that some teachers do not want to, or does not have the knowledge to talk about gender, in a way that satisfies them. Some of the students express that this leads to exclusion and discrimination of GLBT-persons at the education. They problematize this and ask for an intersectional- and norm critical perspective at their education. The society and our education as a part of the society, is permeated by heteronormative structures. These structures are needed to be pointed out and reflected on. We believe that social workers need this knowledge in order to do a good job and not to reproduce norms and discriminate.

Vårt syfte i denna studie har varit att undersöka och belysa diskurser om sexköp och sexköpslagen med fokus på den manliga sexköpares perspektiv. Utifrån vår studie har vi kommit fram till att diskurser om sexköp och sexköpslagen som finns på de arenor där sexköpare befinner sig skiljer sig i viss utsträckning av de diskurser som är allmänt accepterade i samhället. Vi har funnit att det finns en stor samstämmighet hos de flesta av de män vi har kommit i kontakt med när det gäller sexköpslagens fortsatta existens. Det stora flertalet har en negativ inställning till lagen och anser att den borde slopas. Utifrån de manliga sexköparnas resonemang är lagen orättvis eftersom den slår hårt mot vanliga män och dessutom inte gör någon skillnad mellan dessa och de kriminella ligor som i huvudsak ägnar sig åt trafficking. De flesta anser att detta är en modern form av slavhandel och kan inte tänka sig att köpa sex av några andra än självständiga och frivilliga kvinnor. Att köpa sexuella tjänster av kvinnor som är tvingade anses vara moraliskt förkastligt. De upplever inte heller sig själva som kriminella och menar att polisen borde lägga alla sina resurser på att upplösa de kriminella ligor i samhället som handlar med kvinnor. Lagen upplevs dessutom som absurd då den bara kriminaliserar den ena parten. Men även om samstämmigheten är stor har vi upptäckt stora skillnader i språkbruket mellan de manliga sexköparna på internetforumen och i intervjuerna. De förstnämnda har ett mer sexualiserat språk vilket troligtvis beror på att de har befunnit sig på så kallade heta arenor där anonymiteten gör att ett sådant kan användas. Respondenterna har dessutom ett mer städat språk i intervjusituationen eftersom denna är forskningspräglad och därför inte kan ses som en lika fri arena. Åsikterna är dock desamma.Det finns en stor rädsla för att bli tagen av polisen och bli registrerad av myndigheter som inte har någon verklighetsförankring. Enbart ett fåtal sexköpare döms enligt lagen och även i propositionen finns en tendens att se lagen mer som avskräckande och normgivande. Detta märks varken i internetintervjuerna eller på internetforumen där ingen av de vi har haft kontakt med har slutat eller minskat sina sexköp. Inte heller i intervjun med de professionella socialarbetarna kan detta verifieras utan de menar att enbart lagen inte har varit någon anledning för deras klienter att upphöra med köpen. Det finns ett stort förakt bland de manliga sexköparna för den svenska lagstiftningen som de menar utövar överförmynderi. Männen ställer sig även kritiska till lagen eftersom de menar att den slår hårt mot de sexsäljande kvinnorna, särskilt de som är mest utsatta i gatuprostitutionen. Detta beror främst på att handeln mer än tidigare tvingas i det fördolda och att anonymiteten mellan köpare och säljare har blivit större. En vanlig åsikt är också att människohandeln med prostitution som syfte efter det att lagen trädde i kraft ha ökat. Männen ser dock inte som någon anledning att sluta köpa, eftersom de inte uppfattar sig som orsak till de ökade riskerna. Ett påtagligt avståndstagande från det ”ovanliga” finns även bland männen då konsekvenserna av sexköpslagen kommer i fråga. Här utvecklas diskurser där de manliga sexköparna uttrycker enhetligt att införandet av lagen har haft negativ inverkan för enbart de kvinnliga sexsäljarna på så sätt att de blivit mer utsatta för våld. Emellertid är männen eniga om att det är några andra ”farliga” män som utsätter dessa kvinnor för risker, inte de själva. Återigen skapas en uppenbar uppdelning i ”vi” som är normala män som köper vanligt mjuksex och ”de” farliga och våldsamma. Vidare har vi upptäckt att det finns stora likheter i hur männen och den svenska prostitutionspolicyn definierar sexualitet. Den rådande expertdiskursen om den goda sexualiteten verkar ha slagit igenom även när det gäller män som begår en brottslig handling genom att köpa sex. Samma terminologi används för att beskriva sexköp, det vill säga den ska ske mellan två ansvarsfulla vuxna människor och det handlar om vanlig sex utan några konstigheter. Det finns också en vilja att förändra bilden av den patologiserade sexköparen till förmån för den vanlige mannen. Begreppet vanligt är ständigt närvarande i diskussionerna. På så sätt distanserar sig männen från att vara avvikande och identifierar sig med det som betraktas som ”normalt”. Att passa in i normen blir i detta sammanhang väldigt viktigt. Sexköpet handlar då om normal sexualitet där såväl den kvinnliga sexsäljaren som den manliga sexköparen njuter på samma sätt. Emellertid likställs sexköpet som vilken handelsvara som helst. Enligt de manliga sexköparnas perspektiv blir det likvärdigt att köpa någon annans kropp och att köpa hårklippning. Detta problematiseras inte vidare i diskussionerna, utan förblir en aspekt av sexualiteten. / Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskurser som finns kring sexköp och sexköpslagen. Våra frågeställningar är: Hur sexköpare resonerar kring sexköp och sexköpslagen, dels genom deras individuella resonemang och dels genom diskussioner sinsemellan? Vilka erfarenheter och tankar har professionella av hur sexköpares handlingsmönster och förhållningssätt påverkats av sexköpslagen? Uppmärksamhet har riktats mot den manlige sexköparen. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört internetintervjuer med sju män som har erfarenhet av att köpa sex. Vi har även gjort en kvalitativ intervju med två socialarbetare som arbetar med män som upplever att de har problem med sin sexualitet. Dessutom har vi närvarat på två Internetforum där sexköp och sexköpslagen diskuteras. Delar av denna diskussion använder vi i analysen. Våra teoretiska verktyg kommer huvudsakligen att utgöras av socialkonstruktivism och diskursanalys. Vi har kommit fram till att sexköpare betraktar sig själva som vanliga män och att de vill komma bort från samhällets syn på dem som patologiserade. Det finns en samstämmig uppfattning om att sexköpslagen bör avskaffas och att samhället istället bör lägga mer resurser på att bekämpa trafficking. Dessutom uttrycks en stor irritation över samhällets överförmynderi. De flesta männen framhäver att de endast vill köpa sex av självständiga, frivilliga kvinnor och inte av någon som har blivit tvingad. En vanlig åsikt är att lagen har gjort sexhandeln mer riskfylld för kvinnorna, särskilt de som säljer sig på gatan, men detta är ingen orsak som får männen att vilja sluta köpa sex. Detta förefaller emellertid inte påverka männens benägenhet att köpa sex. I vår studie har vi slutligen funnit likheter mellan de sexköpande männens syn på sexualitet och den syn på sexualitet som presenteras i den svenska prostitutionspolicyn.

Sexualitet är en betydelsefull del av människan. Emellertid har diskursen sexualitet och intellektuell funktionsnedsättning hamnat på efterkälken. Nationella riktlinjer, såsom LSS-lagen berör inte sexualitet och relationer vilket kan leda till en osäkerhet hos personal att hantera dessa frågor. Därmed har syftet med uppsatsen varit att få en inblick i hur personal reflekterar och arbetar med frågor kring sexualitet i sina verksamheter. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med personal som arbetar och möter personer med intellektuell funktionsnedsättning. Den empiriska datan analyserades därefter med stöd av teoribildningen socialkonstruktivism. Resultaten visade att personal för en positiv och tillåtande reflektion av sexualitet i förhållande till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Samtliga har fyllt tomrummet av policys på nationell nivå genom att framarbeta lokala policys i kommunerna. Arbetet kring sexualitet fokuserar på utbildning av såväl brukare som personal. Det ses som önskvärt att arbeta vidare kring fler mötesplatser för persongruppen. Slutligen ses en stöttande ledning som en förutsättning till att föra arbetet kring sexualitet framåt. / Sexuality is a very important part of a human being. Despite that, people with intellectual disabilities don’t have the same opportunities for sexuality as others. National guidelines, such as the Swedish law LSS, do not concern sexuality and relationships which can make the personnel insecure to manage these questions. That leads us to the purpose of this paper, to gain an insight into how personnel reflect and work on issues of sexuality in their practical performance. Four semi- structured interviews were conducted with staff working and meeting people with intellectual disabilities. The empirical data was then analyzed by the theory of social constructivism. The results showed that staff have a positive and permissive attitude to sexuality in relation to people with intellectual disabilities. The personnel have filled the gap of policies from the national level by developing local policies in the municipalities. The work with sexuality focuses on education of both users and staff. It is considered desirable to continue working with more meeting places for the group. Finally, a supportive leadership is a prerequisite for developing the work with sexuality even further.

Bakgrund: Människans sexualitet är ett brett och mångfasetterat ämne. De äldres sexualitet negligeras i många situationer så också inom vården. Vårdpersonal upplever ofta ämnet som något tabubelagt och svårt att tala om. Kunskapsbrist är en bidragande faktor till detta problem. Denna kunskapsbrist finns trots att det svenska samhället anses vara öppet och informativt gällande sexualitet. Syfte: Att undersöka vårdpersonalens kunskaper och attityder gentemot den äldre människans sexualitet. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Tio artiklar valdes ut efter kvalitetsgranskning. Dessa genomarbetades och analyserades så att fyra teman framkom och senare även tre subteman. Resultat: Övervägande goda attityder och kunskaper hos vårdpersonalen. Problematik rörande frågor om vad som ingår i yrkesrollen gällande sexualitet. Det framkom att organisationen påverkade vårdpersonalens attityder. Majoriteten av vårdpersonalen önskade mer kunskap för att kunna hantera ämnet. / Background: Human sexuality is a broad and versatile topic. Sexuality of elderly people is neglected in a range of situations, including health care. Caregivers often experience the subject as taboo and thus they find it difficult to address. The Swedish society is seen as being open and informative about sex and sexuality; however there is a lack of knowledge among caregivers and this is a contributing factor to the underlying issue of elders and their sexuality. Aim: Examine health professionals' knowledge and attitudes towards sexuality and elderly. Method: The study was being conducted as a systematic literature review. Ten articles were selected after quality examination. These articles were then analyzed and four themes were chosen. Three subthemes were also selected. Results: The findings showed that there were mostly positive attitudes and a high knowledge level towards elders and their sexuality among health staff. Issues concerning caregivers role towards elders' sexuality were problematic. It was also found that the health care organization can affect nursing staff attitudes. The majority of caregivers believe they need more knowledge to be able to approach the issue in a professional and respectful way.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur unga heterosexuella män och kvinnor framställer sig på dejtingappen Tinder. För att undersöka detta har tio manliga och kvinnliga tinderprofiler analyserats och sex semistrukturerade intervjuer med tre män respektive tre kvinnor genomförts. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Sociologen Anthony Giddens och Zigmunt Baumans modernitetsteorier samt Anja Hirdmans teorier kring kroppsideal och normer för män och kvinnor. Tre centrala teman skapades från det empiriska materialet. Dessa teman var: Personlig integritet i en digitaliserad värld, Balansen mellan trovärdig och attraktiv samt Normer och Ideal. Studien visar att informanterna reflekterar över att bibehålla sin personliga integritet samtidigt som de vill framställa sig själva som trovärdiga och attraktiva. Resultaten visar även att både männen och kvinnorna påverkas av de ideal och normer som råder i samhället i samband med deras framställning på dejtinappen.

Sexualitet, samtycke och relationer är ett nytt kunskapsområde i gymnasieskolans läroplan från den 1 juli 2022. Läroplanen har en överordnad ställning till svenskämnets kursplan och därför ska detta nya värdegrundsarbete även ingå i svenskundervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur svensklärare i gymnasieskolan förhåller sig till det nya kunskapsområdet i svenskundervisningen och hur de beskriver att kunskapsområdet integreras i svenskämnet. Materialet för studien utgörs av individuella intervjusvar från fyra svensklärare som undervisar i ämnet svenska i gymnasieskolan. Materialet bearbetades genom en tematisk analysmetod. Resultatet visar på att lärarna upplever att det finns stora möjligheter att arbeta med det nya kunskapsområdet i svenskämnet, och att det delvis redan förekommit innan den nya skrivningen. Litteraturundervisningen lyfts särskilt fram som en viktig del i arbetet, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Resultatet visade också på en del utmaningar. Den främsta utmaningen berör lärarens kompetens och kunskap och behovet av fortbildning. Slutsatsen är att svensklärare i det stora hela arbetar på samma sätt som innan den nya skrivningen, men att ett större fokus nu kretsar kring att aktivt väva in arbete med sexualitet, samtycke och relationer i den befintliga undervisningen.

In this thesis, I explore how eight homosexual men who are pensioners orient and perceive their retirement in relation to their life stories. I have conducted six individual interviews and one pair interview with two informants using life course interview as method. How they perceive their lives as pensioners and life before retirement becomes visible through life course interviews. With queer phenomenology as theory, I analyse how the informants can move through time and space in their life stories. In addition to how normative lifelines effect what choices can be made for a non-normative individual and how they need to relate to heterosexual norms. Throughout the thesis, age and generation effect how the informants talk about their lives, no matter if it is “now” or in the past. Time and space are made visible through norms regarding family, marriage, and children, as well as through collective holding points such as memories, places, or events. In conclusion, the eight men have had to deal with both hetero and homo normative lifelines throughout their working life and retirement. What these lifelines have included has shifted over time, but, for most of them, in relation to sexuality and age.

Bakgrund: Sexualiteten är en integrerad del av människans hälsa och kan variera i upplevelse och uttryck. Klimakteriet inträder som en naturlig del av åldrandet och kan ge upphov till olika kroppsliga förändringar. Primärvården ansvarar för att hjälpa kvinnor med klimakteriebesvär och i distriktssköterskans roll ingår att vårda hälsofrämjande, personcentrerat och förebyggande med ett holistiskt och hälsopedagogiskt förhållningssätt. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter av sexualitet vid klimakteriet. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats genomfördes och baserades på 15 artiklar av kvalitativ metod. Artiklarna inhämtades från Ageline, CinahlComplete och Pubmed. Använda sökord var sexuality, sexual health, menopause, climacteric, experience, perception och perspective. Tematisk analys utfördes utifrån Thomas och Hardens (2008) metodbeskrivning. Resultat: De huvudteman som framkom var Fysiska förändringar och Förändrad parrelation. Det första handlade om olika känslor som kvinnorna upplevde till följd av de fysiska förändringarna såsom vaginal torrhet och värmevallningar vilket påverkade deras sexuella lust. Det andra temat visade att kvinnor upplevde förändringar i parrelationen vilket främst orsakades av en obalans i sexuell lust och kvinnors förändrade behov. De hade olika sätt att hantera detta på i syfte att främja samlaget. Slutsats: Klimakteriet kunde påverka kvinnors sexualitet med olika symtom och förändring av sexuell lust. Det orsakade en känslomässig påverkan och kunde även influera parrelationen på olika sätt. Förändringarna hanterades olika där vissa sökte stöd via samtal, medan andra valde att inte diskutera det. / Background: Sexuality is an integral aspect of human well-being and can vary in experience and expression. Menopause occurs as a natural part of aging and can lead to various physical changes. Primary care providers are responsible for helping women with menopausal symptoms. The nurse’s role includes provision of person-centered care, that is preventive with an educational approach. Aim: The aim was to explore women’s experiences of sexuality during menopause. Method: A systematic literature review was conducted based on 15 articles of qualitative method. The articles were obtained from Ageline, CinahlComplete and Pubmed. The search terms used were sexuality, sexualhealth, menopause, climacteric, experience, perception and perspective. Thematic analysis was performed using Thomas and Harden’s (2008) method description. Results: Main themes emerging were Physical changes and Changed partner relationship. The first included different feelings experienced as a result of physical changes such as vaginal dryness and hot flushes which in turn affected their sexual desire. The second theme showed that women experienced changes in their relationship with their partner, mainly caused by an imbalance in sexual desire and women’s changed needs. They had different ways of handling this using various approaches to maintain sexual intercourse. Conclusion: Menopause impacted women’s sexuality through various symptoms and changes in sexual desire. It caused emotional effects and could also influence the dynamics of intimate relationships differently. The management of these changes varied, with some seeking support through conversations with others, while others chose not to discuss it.

Sexualitet, samtycke och relationer ska sedan hösten år 2022 integreras i all undervisning i skolan. Sedan år 2011 har Skolverket i det centrala innehållet i historia dessutom poängterat att undervisningen i historia ska beröra olika perspektiv utifrån bland annat kön, sexualitet och etnicitet. Trots detta saknas det tidigare forskning om sexualitet, samtycke och relationer i relation till historieämnet.  Detta arbete har således syftet att undersöka hur gymnasielärare i historia uppfattar de nya direktiven samt dess relevans för historieämnet. Syftet är även att undersöka hur lärarna fått information och kunskap om de nya direktiven. Dessutom undersöker studien de möjligheter historielärarna ser med undervisning om detta, samt vilka metoder och vilket stoff som kan inkluderas i undervisning om sexualitet, samtycke och relationer. Arbetet utgår från en fenomenologisk teori där den didaktiska triangeln samt teori om historisk empati används som ett teoretiskt analysverktyg för att besvara frågeställningarna. Insamlingen av data har skett genom kvalitativa intervjuer med fem historielärare som undervisar på gymnasiet.  Resultatet från studien visar att lärarna upplever att de nya direktiven är relevanta i historieämnet och för skolans styrdokument samt i relation till elevers intresse och behov. Studien belyser dessutom att samtliga lärare hört om direktiven men att de i varierande grad fått information och kunskap från skolorganisationen. Resultatet visar även att lärarna undervisar om sexualitet, samtycke och relationer i historieämnet men i varierande utsträckning och med varierande metoder och stoff. Dessutom synliggör studien att ämnet sexualitet, samtycke och relationer är en möjlig ingång för att öka elevers historiska empati.

Detta är en småskalig studie inom speciallärarprogrammet, inriktning mot utvecklingsstörning. Studiens syfte var att belysa speciallärares beskrivningar av planering och utförande av undervisning inom grundsärskola och gymnasiesärskola. Särskild uppmärksamhet gavs erfarna framgångsfaktorer samt undervisning i sexualitet, samtycke och relationer. Studien baserades på intervjuer av elva informanter från olika delar av Sverige. Studien har en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag. Data analyserades med hjälp av tematisk analys och resultaten analyserades och diskuterades från en sociokulturell referensram och teori. Fyra huvudteman och åtta underteman analyserades fram i resultatet. De kan sammanfattas i att speciallärarna ser ett relationellt förhållningssätt och social färdighetsträning som framgångsfaktorer för den generella och specifika undervisningen. Speciallärarna beskriver också att eleven är utgångspunkten i såväl undervisning som i de anpassningar som görs inom ramen för undervisning. Resultatet visar också att det förekommer vissa skillnader mellan generell undervisning och undervisning specifikt inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer, bland annat genom att den sist nämnda kan ske i könsindelade grupper och med externa undervisare. En slutsats utifrån resultatet är att undervisning om sexualitet, samtycke och relationer behöver diskuteras mer inom grundsärskola och gymnasiesärskola.