Då sexualundervisningen i Sverige länge varit bristfällig inför Skolverket ett nytt kunskapsområde i läroplanens värdegrund. I tidigare forskning framkommer det att sexualundervisningen skiljer sig åt beroende på den enskilda lärarens förutsättningar, och att många lärare upplever en osäkerhet över ämnesinnehållet och hur det bör behandlas i undervisningen. Därför vill den här studien genom semistrukturerade intervjuer undersöka sex lågstadielärares uppfattningar om sexualundervisning och det nya kunskapsområdet i Lgr 22: Sexualitet, samtycke och relationer. Förståelsen för vad det innebär att vara en lärare kan ses som en effekt av samhällets och individens värderingar, dessa värderingar och de samspelar formar en lärares professionella identitet. Genom en narrativ analys undersöks hur individuella och kontextuella förutsättningar kan påverka hur lågstadielärare tolkar att kunskapsområdet kan integreras i lågstadiet. Studiens slutsats är att den sexualundervisning som bedrivs idag påverkas av den enskilda läraren, och trots att ett nytt kunskapsområde har formulerats kvarstår en osäkerhet hos lärarna kring hur undervisningen om Sexualitet, samtycke och relationer bör bedrivas. Det framkommer att sexualundervisning inte är en självklar del av en lågstadielärares professionella identitet, och de sex lågstadielärarna efterfrågar tydligare riktlinjer för hur de bör hantera undervisningen. Kunskapsområdet har bortprioriterats i implementeringsarbetet och ingen av lärarna uppgav att de vet hur implementeringsarbetet kommer att se ut framöver. Studien visar att det finns oklarheter kring vem som bär det yttersta ansvaret för att lågstadielärare ska få de kunskaper och verktyg som behövs för att integrera Sexualitet, samtycke och relationer, som en del av det värdegrundsarbete som ska genomsyra undervisningen från och med införandet av Lgr 22.

Bakgrund: En stomi är en konstgjord öppning på buken där tarmen läggs ut. Att få en stomi kan innebära en stor förändring i en människas liv. När människan drabbas av sjukdom sker många förändringar, både kroppsligt och själsligt. Att bära stomi kan ge sig till känna på olika sätt gällande psykosociala faktorer. Självkänsla och sexualitet hos personer kan påverkas av samhället vi lever i och dess stigmatisering, därför är dessa begrepp viktiga att belysa i omvårdnadsarbetet.
Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare forskning som belyser hur personer med stomi upplever självkänsla och sexualitet.Metod: Litteraturstudie av kvalitativ ansats som baserats på 16 vetenskapliga artiklar. Databaserna CINHAL, PubMed och PsycINFO har använts i samtliga litteratursökningar. Resultat: Innehållsanalys har gjorts och format tre teman; ´förändrad kropp’, ´stödets inverkan’ samt ´obekväm vid intima situationer’. Temat ´förändrad kropp’ belyste svårigheterna med att acceptera den nya förändrade kroppen i relation till utseende, samt vilken påverkan stomin hade på människans sociala liv. Temat ´stödets inverkan’ belyste vilken typ av stöd som medförde positiva eller negativa upplevelser i relation till självkänslan. ´Obekväm vid intima situationer’ var det tredje temat som identifierades och belyste att sexualiteten påverkades hos personer med stomi. De flesta som deltog i studierna upplevde komplexitet vid intima närmanden.
Konklusion: Vid förändrad kroppsuppfattning försämrades självkänslan anmärkningsvärt hos personer med stomi. Negativa upplevelser av erotik, njutning, lust och intimitet var något som kunde uppmärksammas i vardagen. Detta ledde till en påverkan på sexualiteten, i relation till att närma sig både partnern och andra intima sammanhang. Vidare i problematiska situationer, kan bemötandet och förhållningssättet vara en central del i omvårdnadsarbetet. Mer utbildning inom stomivård och sexualitet bör inkluderas i sjuksköterskeutbildningen, samt vidare forskning på sexualitet och självkänsla hos personer med stomi ute i den kliniska världen. / Background: An ostomy is an artificial opening where the intestine is placed outside of the abdomen. Getting an ostomy can have a big impact on the individuals’ lives. When suffering from a disease a lot of changes can occur, both bodily and mentally. An ostomy can have different impacts regarding psychosocial elements. The self-esteem and sexuality in people can get affected by the society and its stigmatization, for that reason these concepts are important to illustrate in nursing.  
Aim: The aim of this study was to compile previous research that illustrates how ostomates experience their self-esteem and sexuality. 
Method: This is a literature review with a qualitative approach based on 16 scientific articles. The databases CINAHL, PubMed and PsychINFO were used in the searches of literature. Findings: Content analysis were used to identify three main themes; ‘changes in body image’, ‘the supports impact’ and ‘uncomfortable in intimate situations’. The theme ‘changes in body image’ illustrated the difficulties with accepting the changed body related to appearance, and what impact the ostomy had on the social life. The theme ‘the supports impact’ illustrated what type of support that were of great importance towards the individuals’ self-esteem. The support could lead to either positive or negative experiences. ‘Uncomfortable in intimate situations’ is the third theme that illustrated that the sexuality in ostomates was affected. The majority of the individuals experienced complexity in intimate advances.
Conclusion: Along with the altered body image the self-esteem was remarkably decreased among the ostomates. Negative experiences of erotic, pleasure, desire and intimacy was observed in their daily lives. This led to difficulties in the approach of an intimate partner and other intimate contexts. Furthermore, the nurses’ treatments and approaches is an important part in the encounter with the problematic situations that the ostomized individuals can face. More education in stoma care and sexuality should be included in the nursing program, and further research on the subject needs to be done.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en mänsklig rättighet, även för den äldre populationen trots fördomar och tabun som motsäger detta. Sexualitet och intimitet kan yttra sig på fler sätt än penetrativt sex, som handhållning och komplimanger. Vårdpersonal har som arbetsuppgift att hjälpa sina patienter att uppnå bästa möjliga hälsa och sexuell hälsa, samt att dokumentera detta, speciellt för sjuksköterskor. Syfte: Examensarbetets syfte var att belysa vårdpersonals erfarenheter vid samtal om sexualitet och intimitet med äldre som bor på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats skrevs. Databaserna PubMed och CINAHL användes. Elva artiklar valdes och kvalitetsgranskades. Resultat: Ansvarsdiffusion rådde då en del av vårdpersonalen ansåg att det var en del av deras profession att ta upp sexualitet och intimitet, medan andra av vårdpersonalen ansåg att det var patientens ansvar att ta upp samtal om ämnet. Vårdpersonal upplevde samtalen som obekväma på grund av normer, rådande tabun kring ämnet och kunskapsbrist. Vårdpersonals bemötande varierade beroende på faktorer som uppväxt och religion. De handlade också olika beroende på sin bekvämlighetsnivå. Barriärer, kommunikationssvårigheter och normer hindrade öppen kommunikation om sexualitet mellan vårdpersonal och äldre. Konklusion: Det framkom att vårdpersonal kände sig obekväma och dåligt förberedda inför samtal med äldre om sexualitet och intimitet. Bristande stöd från arbetslaget och bristande eller icke-existerande rutiner till hur en ska gå tillväga spädde på tystnaden kring ämnet. Vidare utbildning inom ämnet behövs för att rutiner ska implementeras och för att vårdpersonal ska kunna utvecklas i sina professioner. / Background: Sexual health is a human right for everyone, including elderly people. Even though taboos and prejudices may contradict this. Sexuality and intimacy may show itself as more than penetrative sex, such as hand holding or compliments. It is included in nursing staffs’ duties to help their patient achieve the best possible health, sexual health, and to document this, especially for registered nurses. Aim: The aim of this literature review was to explore nursing staffs’ experiences in conversations about sexuality and intimacy with elderly people living in nursing homes. Method: A literature study with qualitative approach was written. The databases PubMed and CINAHL were used. Eleven articles were selected and quality-reviewed. Result: Diffusion of responsibility prevailed when some of the nursing staff felt that it was part of their profession to address sexuality and intimacy, while others of nursing staff thought that it was the patient's responsibility to raise conversations about the subject. Nursing staff experienced the conversations as uncomfortable due to norms, the current taboo about the subject and the lack of knowledge. Nursing staffs’ approach varied depending on factors such as upbringing and religion. They also acted differently depending on their level of comfort. Barriers, communication difficulties and norms prevented open communication about sexuality between nursing staff and elderly people. Conclusion: It was found that nursing staff felt uncomfortable and poorly prepared for conversations about sexuality and intimacy with elderly people. Lacking support from the work team and inadequate or non-existent routines on how to proceed increased the silence about the subject. Further education about the subject is needed to implement routines and to enable nursing staff to develop within their professions.

Mörk, A och Savik, K Jag är den jag är och jag är vid liv. En kvalitativ studie gällande unga vuxna med analatresi och Hirschsprungs sjukdom. Examensarbete i Sexologi 30 hp. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete, 2018Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka unga vuxna med analatresi och Hirschsprungs sjukdom med fokus på frågor om sexualitet, relation till kroppen och social gemenskap. Studien syftar vidare till att belysa gruppens behov vid överlämningen från barnkliniken till vuxenvården. Empirin i studien innefattar tre olika fokusgruppsintervjuer med grupper sammansatta utifrån diagnos och kön. Totalt deltog 13 respondenter. I innehållsanalysen fokuserade vi på fem olika teman: familj och vänner, arbete och fritid, sjukvård, sex och relationer samt kroppen. Studien påvisar att sjukdomarna till viss del påverkar respondenternas vardagliga liv, och att respondenterna använder sig av olika copingstrategier för att hantera de problem som uppstår. Vidare framkommer att flera respondenter har svårt att få stöd och hjälp i vuxensjukvården och att det finns behov av ett mer utvecklat mottagande i densamma. Gemensamt för respondenterna var även glädjen över att leva. Nyckelord: analatresi, Hirschsprungs sjukdom, sexualitet, sexuell hälsa / Mörk, A and Savik, K. I am who I am and I am alive: A qualitative study of young adults with anorectal malformations and Hirschsprung disease. Degree Project in Sexology 30 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2018. The purpose of this qualitative study was to investigate young adults with anorectal malformations and Hirschsprung disease with a focus on issues relating to sexuality, relationship to the body and social interactions. The study also aimed to highlight the groups’ needs during the handover from pediatrics to adult care. The empirical data in the study involve three different focus group interviews conducted with groups formed on basis of diagnosis and sex. In total, 13 respondents participated. The content analysis conducted focused on five different themes: family and friends, work and leisure, health, sex and relationships, and the body. The study indicates that the diseases to some extent affect the respondents in everyday life and that they use different coping strategies to deal with the problems that arise. Furthermore, it is clear that several of the respondents have difficulty in getting support and help in the adult care, and thus that there is a need for a more developed transition between pediatrics and adult care. The respondents also jointly expressed a joy of living.Keywords: anorectal malformations, Hirschsprung disease, sexuality, sexual health

Syftet med denna uppsats är att genom en textanalys undersöka hur genus och sexualitet konstrueras i ungdomsböckerna Jag, En (David Levithan 2013) och Gilla ”Hata horan!” (Johanna Nilsson 2012). Problemformuleringen och dess relevans har en stark koppling till skolans värdegrund, således undersöker jag även hur dessa texter skulle kunna ligga till grund för ett värdegrundsarbete utifrån just genus och sexualitet. I min uppsats utgår jag från nyss nämnda begrepp som sociala, och kulturella, konstruktioner. För att synliggöra genus använder jag mig utav Maria Nikolajevas motsatsschema över vad som anses vara stereotypt manligt och kvinnligt och jag antar även ett queerteoretiskt förhållningssätt där jag tittar på hur genus och sexualitet skapas i förhållande till heteronormen. I båda böcker finns könsstereotypa karaktärer och man kan se kopplingar mellan genus och makt i båda böcker, dock främst i Gilla ”Hata horan!”. Jag, En erbjuder, trots vissa normativa karaktärer och strukturer, många identifikationspositioner för läsaren och frångår till stor del heteronormen. Båda böcker har didaktisk potential när det kommer till att koppla läsningen till skolans värdegrund rörande genus, sexualitet och könsroller, dock med olika ingångar.

The purpose of this essay is to analyze how three history textbooks written for Swedish upper secondary school construct the identities of gender, ethnicity, social class and sexuality in one historical era. The analysis is based on an intersectional theoretical perspective, as a further dimension of a gender perspective. The Swedish curriculum, Gy2011, highly values its core concepts, such as equality, inclusivity and anti-discrimination, previous research shows that textbooks have failed to meet these standards.The analysis shows that there has been some development in how ethnicity is represented, gender is still mainly a male representation, social class is constructed mainly in conflict and sexuality is heavily obscured. The various identities intersect, in some occurrences, mainly gender and ethnicity, and gender and class.

Bakgrund: Sexuell hälsa innefattar fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt välbefinnande. Tidigare forskning visar att den sexuella hälsan ofta påverkas efter förlossning, och är något som många kvinnor inte är förberedda på. Dock finns lite forskning angående kvinnors behov av att samtala om sexuell hälsa med barnmorska på eftervårdsbesöket. Syfte: Kartlägga kvinnors sexuella hälsa samt eventuella behov av att samtala om relationer, intimitet, närhet, sexlust, sexliv och preventivmedel under eftervårdsbesöket på mödrahälsovården. Metod: Tvärsnittsstudie, med kvantitativ ansats utformad som en webbenkät. Publicerades i en Facebook-grupp för kvinnor med barn. Resultatet redovisades med deskriptiv statistik. Resultat: Arbetet inkluderade 75 kvinnor. Resultatet visade att 53% av kvinnorna hade ett behov av att samtala om den sexuella hälsan på eftervårdsbesöket, dock hade endast 37% samtalat om detta. Kvinnor som hade stöd och kunde samtala med partnern om sexuell hälsa skattade högre sexuell hälsa samt hade ett mindre behov av att samtala med barnmorska, än kvinnor som inte hade stöd eller kunde samtala med partnern. Slutsats: Det fanns ett större behov av att samtala om sexuell hälsa än som tillgodosågs på eftervårdsbesöket. Att samtala och få stöd från partnern var viktigt för hur kvinnor upplevde sexuell hälsa. Riktlinjerna för eftervårdsbesöket bör justeras för att inkludera samtal om sexuell hälsa.

Studien syftar till att undersöka hur personalen på gruppbostäder bemöter brukarnassexualitet. Historiskt har synen på personer med en intellektuell funktionsnedsättning settannorlunda ut, med lagen om tvångssterilisering och ingen möjlighet till egenbestämmanderätt. Men över tid har livet med en intellektuell funktionsnedsättning förändratsoch idag lever de integrerade i samhället med samma rättigheter som andra. Pågruppbostäderna ska personalen stödja brukarna i deras vardag och hjälpa dem att tillgodosesina behov. Denna kvalitativa studie har genom intervjuer med personal som arbetar pågruppbostäder med unga vuxna undersökt hur de förhåller sig till brukarnas sexualitet. Detvisade sig att intervjupersonerna berättar om ett stödjande och vägledande förhållningssättsom grundar sig deras syn på brukarnas rätt till en egen sexualitet. De såg som viktigaarbetsuppgifter att vägleda och ge information, bekräfta drömmar och förebygga för brukarensvåra situationer. Det visar sig tydligt att mer utbildning för personalen efterfrågas omsexualitet och intellektuell funktionsnedsättning. Intervjupersonerna saknar även tydligariktlinjer hur arbetet med brukarnas sexualitet ska organiseras samt vetskap om vem som harhuvudansvaret om brukaren utsätts för övergrepp.

No description available.

Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med verklig eller potentiell vävnadsskada, eller beskriven i termerna av sådan skada. Gynekologisk smärta utgår från nedre delen av buken, bäckenorgan, underliv och urinvägar och kan orsakas av en mängd olika tillstånd. Vulvodyni är ett idiopatisk smärttillstånd som pågått i minst tre månader med potentiella associerade faktorer. Det finns olika typer av behandling för vulvodyni där alla strävar mot att bryta den onda smärtcirkel kvinnan befinner sig i. Tidigare har kunskaperna kring sjukdomar och smärttillstånd i vulva varit mycket begränsade. Allt fler kvinnor har dock sökt sig till sjukvården, varför intresset för och kunskaperna om vulvasjukdomar successivt har ökat. En barnmorska ska kunna tillämpa kunskaper inom sexuell och reproduktiv hälsa som bland annat innefattar faktorer som påverkar hälsa, gynekologiska sjukdomstillstånd samt sexualitet och samlevnad. Barnmorskan ska genom dialog med patienten kunna informera, ge råd och erbjuda stöd.   Syftet med detta arbete var att beskriva kvinnors erfarenhet och upplevelser av att leva med vulvodyni.   För att besvara studiens syfte utfördes en litteraturöversikt. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Totalt inkluderades 17 vetenskapliga artiklar. Fem av dessa var kvalitativa studier och 12 var kvantitativa. Samtliga artiklar granskades utifrån Sophiahemmet högskolas riktlinjer.   Resultatet visade att flera studier har sett ett samband mellan vulvodyni och livskvalitet, där kvinnor med vulvodyni ofta skattade sin livskvalitet lågt. Dock var det en studie som kom fram till att det inte var intensiteten av smärtan utan snarare förekomsten av smärtan som gjorde att kvinnorna skattade sin livskvalitet lägre. Flera studier uppmärksammade att kvinnor med vulvodyni undvek både fysiska och sociala aktiviteter. Många kvinnor med vulvodyni upplevde en negativ effekt på lubrikation-, orgasm- och upphetsningförmågan. En del undviker all eller vissa sexuella aktiviteter, andra försöker anpassa eller härdar ut smärtsamma samlag. Även de gånger som smärtan hade avtagit undvek många kvinnorna sexuella aktiviteter på grund av rädsla för att smärtan skulle komma tillbaka. Kvinnorna förväntade sig att deras partner skulle bli upprörda över bristen på sex och oroade sig för att partnern skulle söka tillfredsställelse utanför förhållandet. Många upplevde känslor av skuld och misslyckande, men även att de kände sig defekta och mindre kvinnliga. I ett flertal studier beskrev deltagarna en emotionell påverkan med känslor av depressiv karaktär och ångest. Flera av kvinnorna hade olika coping-strategier för att hantera sin smärta. Merparten av kvinnorna träffade ett flertal läkare innan de fick diagnosen vulvodyni och beskrev vägen till diagnos som problematisk. Kvinnorna beskrev en avsaknad av konsekvent behandling, vilket i många fall ledde till en känsla av frustration och bitterhet.        Slutsatsen i föreliggande studie är att kvinnor med vulvodyni ofta upplever försämrad livskvalitet och en negativ inverkan på det dagliga livet och sin sexualitet. Många kvinnor känner skuld och beskriver känslor av ångest och depression. De betonar även avsaknaden av konsekvent behandling.